Forskning visar att flerspråkiga elevers matematikresultat sjunker i takt med att antalet flerspråkiga elever ökar i klassrummen. Forskningsresultaten visar att flerspråkiga elever framförallt har svårt för problemlösningsuppgifter med mycket text. Frågan är om lärare har tillräckligt med kunskaper och resurser för att tillgodose alla elevers behov. Syftet med vår litteraturstudie är att undersöka vilka strategier lärare kan använda för att stödja flerspråkiga elever. Vidare tar litteraturstudien upp vad som är betydelsefullt för att flerspråkiga elever ska kunna utveckla sin problemlösningsförmåga. I denna litteraturstudie har vetenskapligt granskade texter sökts och upptäckts via användning av olika söktekniker och därefter analyserats. Sökmetoderna vi har använt är slumpmässig sökning, systematisk sökning och kedjesökning. I litteraturstudien förekommer avhandlingar, konferensbidrag, empiriska undersökningar och artiklar i vetenskapligt granskade tidskrifter. Resultatet av vår litteraturstudie visar att flerspråkiga elever påverkas av flera olika faktorer. Lärare har en betydande roll för att eleverna ska kunna utveckla problemlösningsförmågan i ämnet matematik. Vårt resultat tar upp aspekter som lärare i ett mångkulturellt klassrum bör ta hänsyn till i undervisningen. De aspekter som tas upp i litteraturstudien är huruvida lärare tar hänsyn till elevernas tidigare erfarenheter och deras kultur. Ett viktigt begrepp inom detta område som behandlas i litteraturstudien är det etnomatematiska perspektivet. Vidare visar litteraturstudiens resultat att de flerspråkiga elevernas tillgång till sitt modersmål är en väsentlig del för att utveckla matematiska färdigheter. Fortsättningsvis visar resultatet att lärares val av kontextanknutna uppgifter är avgörande för att flerspråkiga elever ska kunna se en helhet i matematiska textuppgifter. Slutligen visar resultatet att det är viktigt att flerspråkiga elever måste ges möjlighet att tala matematik och att lärare belyser viktiga matematiska begrepp i klassrummet.

Syftet med examensarbetet är att beskriva hur modersmålslärare och ämneslärare arbetar för att gynna flerspråkiga elevers språk- och kunskapsutveckling. Med detta syfte ingår det att studera vilka arbetsformer lärarna lyfter fram som är användbara för att stödja eleverna i deras språk och kunskaper samt betydelsen av det första språket i inlärningsprocessen. Flerspråkighet är av stort värde för samhället. Därför är det positivt om undervisningen bidrar till att utveckla ett avancerat språkbruk i fler språk än majoritetsspråket. Studien inriktar sig framför allt på ämneslärare och modersmålslärare roll i arbetet med att bygga upp elevernas språkfärdighet, vilket leder till att de höjer sina prestationer. I bakgrunden skriver jag om språkets betydelse för inlärning för andraspråkselever i enlighet med styrdokument. Jag förankrar min studie i den sociokulturella teorin av Lev Vygotskij, Deweys teori och den språkinriktade undervisningen. Genom öppna frågor i semistrukturerade intervjuer, intervjuade jag sex verksamma lärare som har lång erfarenhet i andraspråksundervisning.  Resultatet visar att samarbetet mellan ämneslärare och modersmålslärare kan vara ett effektivt redskap för elevernas språk och kunskapsutveckling. Dessutom visar resultatet att språk och kunskapsutveckling går hand i hand och att första språket är en viktigt resurs för lärande. Modersmålsundervisningen och studiehandledningen anses som ett verktyg som kan gynna elevernas kunskaper i NO-ämnena. Genom att vägleda elever visar lärarna hur förstaspråk kan öppna dörren för kunskapsutveckling. Studiens resultat visar också på de viktigaste didaktiska metoder som kan främja elevernas lärande, metoderna hjälper läraren att ta tillvara eleverna förkunskaper samt att metoderna ger stor stöttning till eleverna att utveckla deras vetenskapliga språk. Resultatet av ett gemensamt arbete leder till att flera elever som har problem med inlärningen av NO-kunskaper blir godkända. Translanguaging kan vara en bra metod och ett sätt att utveckla begreppsliga kunskaper i NO-klassrummet med hjälp av studiehandledare.

Syftet med den här studien var att belysa vilka strategier lärare, som själva uppger att de aktivt arbetar med olika strategier, använder sig av för att främja flerspråkiga elevers matematiklärande. Dessutom syftar studien till att undersöka dessa lärares motiveringar och erfarenheter av valda strategier. Studien grundar sig i två sammanflätade teoretiska perspektiv, scaffolding/stöttning och socialisering in i den matematiska diskursen som kan ske i språkpositiva klassrum. Med utgångspunkt i en kvalitativ forskningsmetod består studien av semistrukturerade intervjuer med fyra lärare. Utifrån det insamlade datamaterialet utfördes en tematisk analys som definierade olika kodord och teman som sedan kunde appliceras i de teoretiska perspektiven. Resultatet i studien visade att lärarna använder sig av elevernas modersmål, bildstöd och konkret material i sin undervisning för att främja flerspråkiga elevers matematiklärande. Lärarna motiverade sina valda strategier med att beskriva hur de ser att eleverna lyckas och ökar sin matematiska förståelse. Genomgående upplevde lärarna att strategierna bidrog till positiva erfarenheter. Resultatet diskuteras i relation till tidigare forskningslitteratur. Baserat på detta dras slutsatserna att användningen av elevernas modersmål i undervisningen samt bildstöd och konkret material främjar flerspråkiga elevers matematiklärande. Lärarna har goda erfarenheter av strategierna och motiverar dessa med att eleverna får ökad förståelse och möjligheten att lyckas i matematikämnet.

Den språkliga situationen i svensk skola har förändrats och allt fler elever är flerspråkiga med olika förstaspråk. Som lärare är det viktigt att ta del av aktuell forskning för att skapa sig en vetenskaplig grund till val av arbetssätt för att utveckla kunskaper på ett inkluderande sätt hos sina elever. Syftet med den här systematiska litteraturstudien är att sammanställa vilka fördelar en transspråkande arbetsmetod kan innebära för flerspråkiga elever i låg- och mellanstadiet och hur en transspråkande arbetsmetod kan påverka deras skrivutveckling enligt vetenskaplig forskning. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har tio vetenskapliga publikationer valts ut och analyserats utifrån en tematisk analys. Resultatet av analysen visar att en transspråkande arbetsmetod skulle kunna påverka de flerspråkiga elevernas språk- och kunskapsutveckling positivt. När alla språk synliggörs i ett klassrum skulle de flerspråkiga elevernas identitet kunna utvecklas eftersom deras olika språk, kulturella erfarenheter samt tidigare kunskaper inkluderas. En transspråkande arbetsmetod verkar även öppna upp för ett samarbete och inkludering av vårdnadshavare. Resultatet visar att en transspråkande arbetsmetod skulle kunna påverka flerspråkiga elevers skrivutveckling positivt eftersom de inte hämmas av bristande språkkunskaper i sitt skrivande.