Bakgrund: Demens är en obotlig sjukdom. Demenssjukdom kan leda till allvarliga symtom som språksvårigheter, minnesdysfunktion och beteendeförändringar. Detta bidrar till att personer med demenssjukdom kräver en särskild och väl anpassad omgivning. Personer med demenssjukdom behöver trygghet i sin vardag, vilket blir en viktig uppgift för sjuksköterskan. I omvårdnadsarbetet ska sjuksköterskan sträva efter att öka välbefinnandet hos patienter. I detta fall utforma omgivningen i matsalen utifrån patienters förutsättningar. Syfte: Att beskriva måltidsmiljöns utformning och hur den påverkar personer med demenssjukdom. Metod: En litteraturöversikt har genomförts. Elva kvantitativa vetenskapliga artiklar har använts till studien. Artiklarna har valts ut från databaserna CINAHL och PubMed som svarar på syftet. Artiklarna analyserades enligt Fribergs analysmetod för att kunna slutföras som material till resultatet. Resultat: Resultatet redovisas utifrån ett tema; omgivningen kring patienter när de äter och tre subtema; musikens betydelse vid måltidssituationen; belysningens betydelse vid måltidssituationen; betydelsen av en hemlik matsal. Dessa beskriver olika resurser som visade sig öka välbefinnandet hos patienter med demenssjukdom. Diskussion: Måltidsmiljön hade en stor inverkan på personer med demenssjukdom. Omgivningen i matsalen anpassades utifrån patientens förutsättning. Den förändrande måltidsmiljön ökade patientens välbefinnande. Hemlik miljö, lugn bakgrundsmusik och tillräcklig belysning under måltiden hade en stor betydelse för patienten. Den positiva effekten kunde bidra till ökat kaloriintag och minskad negativ beteende hos patienter. / Background: Dementia is an incurable disease. Dementia can lead to serious symptoms such as language difficulties, dysfunction and behavioral changes. People with dementia need a special and well-suited environment. People with dementia need security in their daily lives, which becomes an important task for the nurse. In nursing work, the nurse will aim to increase the wellbeing of patients. In this case, the environment is designed in the dining room based on the patient's conditions. Aim: To describe the design of the meal environment and how it affects people with dementia. Method: A literature review has been carried out. Eleven quantitative scientific articles have been used for the study. The articles have been selected from the CINAHL and PubMed databases corresponding to the purpose. The articles have been analyzed with Friberg’s analysis method to be completed as material for the result. Results: The result is based on a theme; the environment around the patients when they eat and three subtemes; the importance of music in the meal situation; the importance of lighting in the meal situation; the meaning of a home-like dining room. These describe the various resources required to increase the well-being of patients with dementia. Discussion: The meal environment had a major impact on people with dementia. The environment in the dining room was adapted to the patient's requirements. The changing meal environment increased patient wellbeing. The home-like environment, calm background music and sufficient lighting during the meal were of great importance to the patient. The positive effect could contribute to increased calorie intake and decreased negative behavior in patients.