Den svenska alternativrörelsen frodades under 1960- och 1970-talet och introducerade för det svenska folket en rad alternativa tankar om hur ett samhälle kan se ut. Rörelsen ifrågasatte tidigare givna auktoriteter och lyck­ades på det viset väcka den politiska debatten om bland annat miljö, jämställdhet och utrikespolitik. Carl Johan De Geer, än idag aktiv som konstnär, var en av de framträdande figurerna i den här rörelsen. En av hans gärningar var en framgångsrik affischproduktion under 1960-talet som uttryckte en politik i symbios med alternativrörelsens politik. De affischer från denna produktion som jag analyserar är: Yttrandefrihet på torget, Skända flaggan, USA mördare, Vägra vapen och “Turkiet är inte bara...”.  Jag har analyserat dessa affischer med en semiotisk bildanalys genom att ha delat upp affischerna i fyra olika meddelanden: det lingvistiska som behandlar texten, två meddelanden som fokuserar på bilden samt det multi­modala som undersöker texten och bildens samverkan. Målet var att med denna uppdelning lyckas i en jämförelse hitta likheter och olikheter mellan dessa affischer, för att sedan i slutsatsen kunna skönja den dominerande estetiska utformningen och de dominerande politiska budskapen och hur de förhåller sig till varandra. Det jag fann i Carl Johan De Geers affischer var en aggresiv tonalitet och estetik som jag tolkade som ett sätt att tränga igenom bruset. Jag såg även ett rikt användande av liknelser som en teknik att förhöja språkets effektivitet. Alla affischer var influerade av alternativpolitik, som säkert är ett resultat av hur Carl Johan De Geer placerar sig själv på det politiska fältet men kanske även ett resultat av tillhörighet till gemenskapen. Slutligen kunde jag konstatera att alla affischer var väl förankrade för att undvika missförstånd och även för att inte kräva för mycket av den flyktige betraktarens öga.  Detta gör dem dock inte ointressanta: jag fann nämligen att även om text och bild är förståeliga var för sig så adderade de ändå en dimension till varandra när de kombinerades.

This thesis presents a study aiming to identify the selection criteria for the digitization of posters at the National Library of Sweden (Kungl. biblioteket). The theory is that cultural heritage institutions are empowered to decide how our cultural heritage is presented as they select what items (or, as in this study, posters) will be digitized. The poster is studied as it is an interesting media form which historically was an important means of communication. The poster can represent and reflect historical events and opinions in society. The posters chosen to be digitized, will represent a part of our cultural heritage as presented on the internet. The research questions are to find out the purpose of digitization, to identify the selection criteria, why the collection of posters is digitized, which posters have been chosen and what were the selections criteria. The study aims to compare principles with practice. Selection policy documents are studied and the poster collection is studied in documents, on the internet and by interviewing representatives at the National Library of Sweden. The conclusion is that although the policy documents are indeed thorough regarding detailed selection criteria, it is actually practical reasons (such as available resources) that finally decide what material is digitized. The situation that the cultural heritage institutions are constructing our visual cultural heritage is probably unavoidable, but the problem is that if choices are not made on the correct grounds, this will have the consequence that the presentation of our cultural heritage will not be representative. / Uppsatsnivå: D

Hemlöshet bland katter är ett stort problem i Sverige. Katter föds till liv utan hem, går vilse och hittar inte tillbaka eller lämnas av ägare, vilket bidrar till att siffran hemlösa katter ökar. Katthemmen gör allt i sin makt för att kunna hjälpa de hemlösa katterna, dock har många av katthemmen inte längre plats till att ta emot fler katter. För att katthemmen ska kunna ta emot fler hemlösa katter behöver plats frigöras genom att katter adopteras. Katthemmen behöver även bidrag för att kunna överleva. För att uppmärksamma situationen och framhäva faktumet att hjälp behövs, är det viktigt med marknadsföring som når fram till mottagarna. Avsikten med studien är därför att undersöka hur marknadsföring i form av affischer bör utformas för att få fler att bli medvetna om katternas situation i Sverige och för att få fler att adoptera från katthem istället för att ta andra vägar. I denna kandidatuppsats utformas tre affischer baserade på kategorier som tagits fram med hjälp av en enkät som skickats till kattägare och framtida kattägare. Affischerna marknadsför ett fiktivt katthem och syftar till att undersöka om någon av affischerna kan påverka mottagarnas agerande. Med hjälp av intervjuer valdes tre designförslag ut, ett för varje kategori, för att digitaliseras. De affischer som digitaliserats anses vara mest effektiva enligt målgruppen.

Djurhandel, tjuvjakt och smuggling av vilda djur är idag ett allvarligt problem. Djur berövas sin frihet eller sitt liv, samtidigt som människor köper hem souvenirer från semestern utan att veta vad som egentligen pågår. Välgörenhetsorganisationer arbetar aktivt för att belysa problemen och hjälpa djuren. Deras arbete kräver bl.a. bidrag och månadsgivare för att kunna genomföras. För att nå ut med budskapet att hjälp behövs och för att visa effekten av välgörenhetsorganisationernas arbete är det viktigt med marknadsföring som når fram till mottagarna. Gärdström och Lundberg (2016) tog i en studie fram tre teman som marknadsföring för välgörenhetsorganisationer kan sorteras efter: effekt, behov respektive metafor. Tema effekt lyfter den positiva effekten av tidigare bidrag, tema behov visar att hjälp behövs och tema metafor används för att skapa en tankeställare hos mottagaren genom att framställa budskapet med metaforer som ett pussel. Studiens resultat visade att en varierad marknadsföring där alla teman används anses mest effektivt för att påverka mottagaren. Denna kandidatuppsats är en vidare undersökning av Gärdström och Lundbergs (2016) studie. Tre nya affischer tas fram baserade på författarnas tolkning av vardera tema för att marknadsföra en fiktiv välgörenhetsorganisation med fokus på djur. Syftet är att undersöka hur designelement tydliggör vardera affisch och påverkar mottagarens engagemang, samt om en av de tre affischerna kan anses fungera bättre i syfte att öka viljan att vara månadsgivare till organisationen. Den fiktiva välgörenhetsorganisationen togs fram i en förstudie. Med hjälp av två fokusgrupper valdes tre designförslag ut för att vidareutvecklas till tre färdiga affischer baserade på varsitt tema. Genom kvalitativa intervjuer värderades affischerna och resultatet visade att designelementen hade olika påverkan på mottagaren beroende på vilket tema författarna baserat affischen på. Affischen baserad på tema behov var den som fick flest personer att vilja vara månadsgivare.

Dagens samhälle ger oss tillgång till en värld av information om dåtid, nutid och framtid, framför allt i Väst och i områden som för tillfället är intressant ur ett medialt perspektiv. Denna studie lyfter fram det stora kulturarv som Kina innehar i form av propagandaaffischer, som under 1900-talet hade en central roll i landets samhällsuppbyggnad och reformering. Studien tar upp likheter och skillnader i tre utvalda affischer ur ett semiotiskt och retoriskt perspektiv. Varje affisch representerar en specifik tidsepok som har en avgörande roll i Folkrepubliken Kinas historia. Dessa epoker är Det stora språnget (1958-1962), Kulturrevolutionen (1966-1976) samt Reform och öppning mot omvärlden (1978-1989). Det har gjorts en analys för att få fram tre representativa affischer av totalt 216 affischer med avseende på bildsemiotiken. För att analysera affischerna har en matris utarbetats. Därefter har en kvalitativ bildanalys gjorts på de tre representativa affischerna. Resultatet av den kvalitativa bildanalysen, empirin, visar att det finns både likheter och skillnader i de tre affischerna, men att likheterna visas på olika sätt. Den mest utmärkande betydelsen av resultatet är att affischerna avspeglar samhällets dåvarande ideologi och politik. Exempelvis innehåller affischen från Det stora Språnget ”vanliga människor” som kommer från flera delar ur samhällsbyggnaden. Man kan inte utläsa några tydliga familjerelationer vilket kan tolkas som att avsändaren vill visa att hela samhällskroppen är en familj, istället för några få personer. Motivet visar en positiv atmosfär till reformen inom jordbruk, industri och teknologi.

No description available.

Följande studie granskar den svenska vietnamrörelsens affischkonst. Rörelsen var en reaktionmot det amerikanska deltagandet i kriget och grundar sig på en tydligt formulerad konfliktlinjedär USA beskrivs som förövare och det vietnamesiska folket som offer.Det huvudsakliga syftet med studien är att synliggöra bakomliggande strukturer iaffischkonstruktionen och hur strukturerna skapar solidaritet och kollektivitet. Granskningengörs kvalitativt av ett urval affischer. Urvalet representerar huvudsakliga teman och strukturensom presenteras i affischerna, utifrån urvalet har tre kategorier: politiska ledare och porträtt,insamlingar och evenemang samt bildspråk och typsnitt. Affischerna granskas utifrån ettmultimodalt metodgrepp och en multimodal teorigrund där sammanställningar av affischernasvisuella och textuella element beskrivs för att sedan analyseras. Gemensamt för samtligaaffischer är deras förhållningssätt till den svenska vietnamrörelsens gemensamma paroller, USAut ur Vietnam och stöd FNL. Affischerna är noggrant konstruerade och de bakomliggandemultimodala strukturerna är bidragande till att lyfta fram rörelsens konfliktlinje. Det är tydligt attarbetet med affischerna är genomtänkt och representerar rörelsen väl. Som offentliga verk och endel i det moderna samhället spelar affischen en central roll i det politiska landskapet.

This study is intended to illustrate how the reformist and revolutionary directions in the labor movement are manifested and visualized in the empirical material with regard to angry culture, thus contributing to an understanding of the informative importance of the image. It is clear that the investigated material in the form of social democratic and communist 1 May posters from the period 1922-1948 reflects its time (the interwar period to the post-war era) with regard to angry culture.  It is not the aesthetic aspect that is central, but the historical and political perspective in terms of information transmission. This study focuses on how to understand a historical period through an image material. The study aims to answer the question of what kind of information is communicated built on an analysis based on a combination of semiotics and hegemony analysis of the empirical material. Using the semiotic concepts denotation and connotation, the posters are analyzed in detail in the image analysis in combination with Stuart Hall's three hypothetical positions (codes), Antonio Gramsci’s hegemony concept, primarily in the form of “war of position” and “historic blocs”, is used to understand the historical period investigated. This method triangulation increases the credibility of the results. As far as the study and its results are concerned, it can be noted that the social democratic 1 May posters before 1936 (Social Democrats’ power access) with regard to “sublimed wrath” mainly represent consensus across class boundaries. The communist 1 May posters from that period, however, primarily represent “class war” and stand for “open anger”. After the Social Democrats’ access to power, it is clear that they constitute a historic bloc and that the communists are forced to adopt a more defensive approach, pronounced in drained paroles with a vague content. The conclusion with regard to the visual transmission of political and historical information and messages regarding social democratic and communistic 1 May posters from 1922-1948, based on socialist angry cultures is that the period between the wars was characterized by class struggle versus consensus, World War ll reduced everything to “hold together” and post-war time represents the starting point for the welfare state, as a successful consequence of the social democratic “dignity project”.