Dagens samhälle ger oss tillgång till en värld av information om dåtid, nutid och framtid, framför allt i Väst och i områden som för tillfället är intressant ur ett medialt perspektiv. Denna studie lyfter fram det stora kulturarv som Kina innehar i form av propagandaaffischer, som under 1900-talet hade en central roll i landets samhällsuppbyggnad och reformering. Studien tar upp likheter och skillnader i tre utvalda affischer ur ett semiotiskt och retoriskt perspektiv. Varje affisch representerar en specifik tidsepok som har en avgörande roll i Folkrepubliken Kinas historia. Dessa epoker är Det stora språnget (1958-1962), Kulturrevolutionen (1966-1976) samt Reform och öppning mot omvärlden (1978-1989). Det har gjorts en analys för att få fram tre representativa affischer av totalt 216 affischer med avseende på bildsemiotiken. För att analysera affischerna har en matris utarbetats. Därefter har en kvalitativ bildanalys gjorts på de tre representativa affischerna. Resultatet av den kvalitativa bildanalysen, empirin, visar att det finns både likheter och skillnader i de tre affischerna, men att likheterna visas på olika sätt. Den mest utmärkande betydelsen av resultatet är att affischerna avspeglar samhällets dåvarande ideologi och politik. Exempelvis innehåller affischen från Det stora Språnget ”vanliga människor” som kommer från flera delar ur samhällsbyggnaden. Man kan inte utläsa några tydliga familjerelationer vilket kan tolkas som att avsändaren vill visa att hela samhällskroppen är en familj, istället för några få personer. Motivet visar en positiv atmosfär till reformen inom jordbruk, industri och teknologi.