Detta arbete är en ideologianalytisk undersökning av tal anförda på första maj under perioden 1955-2005 av svenska socialdemokartiska partiledare tillika statsministrar. Syftet har varit att undersöka om det går att skönja en historisk förändring i specifika begrepps betydelse samt olika innebörd i begreppen beroende på vem som har uttalat dem. Begreppen som har stått i fokus är demokrati, jämlikhet, framtid och den svenska socialdemokratin.Utifrån ideologianalytisk teori har jag studerat begreppen utifrån tre dimensioner. Genom att ställa frågorna ”vilken verklighet talas det om?” och ”vem erkänner denna verklighetsbeskrivning?” till materialet har en djupare betydelse än det faktiska som uttalats analyserats fram.Analysen visar att det tydligt går att se flera olika möjligheter att föra en diskussion kring de specifika begreppen genom att de kontextualiseras olika från år till år. Trots detta har jag kommit fram till att de fyra partiledarena är trogna sin ideologi. Alla ger uttryck för att Socialdemokraterna är en stabil idéburen rörelse och så länge partiet är troget den demokaratiska socialismens idéer kommer det vara ett fortsatt stabilt parti.Sökord: första maj, ideologianalys, den svenska socialdemokratin

Helene Ugland, f. 11 feb.1877 i Norge. lärarinneexamen 1895 vid Strömsbo Laerarinde-skole, vilket betydde möte med socialistiska och kvinnopolitiska idéer och som blev avgörande för hennes fortsatta verksamhet. Det var också då som rätten till fria tankar började vibrera i hennes sinne. År 1895, arton år gammal, samma år som hon tar examen vid Kristiansand Seminarium, reser hon till Stockholm och håller föredrag om utilitarismen. Hon flyttade till Sverige år 1900 och bosatte sig så småningom i Göteborg. 1903 blev hon skriven i Masthuggets församling samtidigt som hon gifte sig med redaktören vid Ny Tid Anton Andersson och kom att kalla sig Ugland-AnderssonNär hennes man blev chefredaktör vid Östergötlands Folkblad flyttade de till Norrköping. Här fick också Helene arbete på tidningen och som den socialist hon var utnyttjade hon flitigt sitt utrymme i tidningen med att agitera. Dessutom reste hon mycket och höll föreläsningar inte minst om mänskliga rättigheter. Hon ansåg att kristendomen var humbug och tyckte att den hade för stor plats i skolan.Hon deltog i socialdemokratiska kvinnokonferenser där hon propagerade för fri kärlek, rätten till preventivmedel och annat som gynnade kvinnors kamp för jämställdhet. Dock blev hon missförstådd då hennes belackare skyllde henne för att förespråka lösaktigt leverne.Sina sista verksamma år tillbringade hon i Gnesta där hon blev kommunalpolitiker. Hon dog 1 aug.1940.

This essay, ”The word is Mightier than the Sword” compares and contrasts one speech from two different political parties, held on International Worker’s day in Sweden. The aim is to discover differences and similarities in the use of topoi, attitudes and rhetorical identification. The material is gathered from 2022, which includes one speech from Vänsterpartiet (the Left Party) and one from Sverigedemokraterna (the Sweden democrats). The 1:st of May is a democratic day which is the labor movement's international celebration and demonstration day. Today politicians, even though they don't identify with the purpose of this day, sees this as a possibility to win more voters and support. The result shows that the Left Party is using more of the topos ”blaming” on the government as whole and the Swedish Democrats use a negative attitude throughout the speech with personal attacks and attacks against culture. The left party focuses more on rhetorical identification between them and the audience, and the Swedish Democrats are trying to create a new identification between the nation, Sweden, and the audience.

This study is intended to illustrate how the reformist and revolutionary directions in the labor movement are manifested and visualized in the empirical material with regard to angry culture, thus contributing to an understanding of the informative importance of the image. It is clear that the investigated material in the form of social democratic and communist 1 May posters from the period 1922-1948 reflects its time (the interwar period to the post-war era) with regard to angry culture.  It is not the aesthetic aspect that is central, but the historical and political perspective in terms of information transmission. This study focuses on how to understand a historical period through an image material. The study aims to answer the question of what kind of information is communicated built on an analysis based on a combination of semiotics and hegemony analysis of the empirical material. Using the semiotic concepts denotation and connotation, the posters are analyzed in detail in the image analysis in combination with Stuart Hall's three hypothetical positions (codes), Antonio Gramsci’s hegemony concept, primarily in the form of “war of position” and “historic blocs”, is used to understand the historical period investigated. This method triangulation increases the credibility of the results. As far as the study and its results are concerned, it can be noted that the social democratic 1 May posters before 1936 (Social Democrats’ power access) with regard to “sublimed wrath” mainly represent consensus across class boundaries. The communist 1 May posters from that period, however, primarily represent “class war” and stand for “open anger”. After the Social Democrats’ access to power, it is clear that they constitute a historic bloc and that the communists are forced to adopt a more defensive approach, pronounced in drained paroles with a vague content. The conclusion with regard to the visual transmission of political and historical information and messages regarding social democratic and communistic 1 May posters from 1922-1948, based on socialist angry cultures is that the period between the wars was characterized by class struggle versus consensus, World War ll reduced everything to “hold together” and post-war time represents the starting point for the welfare state, as a successful consequence of the social democratic “dignity project”.