<p>Abstrakt</p><p>Massmedierna har blivit en allt större del av vårt historieskapande och är med och skapar vår världsbild. Vissa pressbilder når närmast ikonstatus och blir våra referenspunkter när vi reflekterar över händelsen. Därför har jag valt att titta närmare på de bilder som har publicerats i den amerikanska bildtidningen Life, den svenska bildtidningen Se och de svenska</p><p>kvällstidningarna Expressen och Aftonbladet under Tet-offensiven i februari 1968. I min</p><p>undersökning har jag samlat in alla bilder från de aktuella tidningarna under perioden och kategoriserat dem efter grupperna militära, militära/civila och civila. Bilderna i kategorin</p><p>militär var så många att jag valde att dela upp dem i underkategorierna strid, fångar, rutin och döda/sårade. Därefter har jag tittat närmare på bilderna för att få fram hur de olika parterna i kriget framställdes och vilka likheter och skillnader som fanns i materialet i de olika tidningarna. Därefter genomförde jag bildanalyser på en fyra slumpvist utvald bilder, en från</p><p>varje underkategori i avdelningen militära. Min undersökning visar att tidningarna har haft tillgång till i stort sett samma bildmaterial men att vinklingen i reportagen skiljer en del beroende på vilken sorts bilder de väljer att fokusera på. Identifieringen skedde med de</p><p>amerikanska trupperna och de vietnamesiska parterna utkristalliserades som de andra. Min</p><p>undersökning visar att tidningarna har följande fokus.</p><p>• Life Stort fokus på militära bilder med motiven döda/sårade och rutin.</p><p>• Se Klart jämnast fördelning över de tre huvudkategorierna. Störst fokus på fångar</p><p>och de civila.</p><p>• Expressen Fokus på militära bilder med motiven rutin och döda/sårade. Har även en</p><p>stor andel bilder som berör de civila.</p><p>• Aftonbladet Stort fokus på militära bilder med motiven rutin, döda/sårade och strid.</p>

Abstrakt Massmedierna har blivit en allt större del av vårt historieskapande och är med och skapar vår världsbild. Vissa pressbilder når närmast ikonstatus och blir våra referenspunkter när vi reflekterar över händelsen. Därför har jag valt att titta närmare på de bilder som har publicerats i den amerikanska bildtidningen Life, den svenska bildtidningen Se och de svenska kvällstidningarna Expressen och Aftonbladet under Tet-offensiven i februari 1968. I min undersökning har jag samlat in alla bilder från de aktuella tidningarna under perioden och kategoriserat dem efter grupperna militära, militära/civila och civila. Bilderna i kategorin militär var så många att jag valde att dela upp dem i underkategorierna strid, fångar, rutin och döda/sårade. Därefter har jag tittat närmare på bilderna för att få fram hur de olika parterna i kriget framställdes och vilka likheter och skillnader som fanns i materialet i de olika tidningarna. Därefter genomförde jag bildanalyser på en fyra slumpvist utvald bilder, en från varje underkategori i avdelningen militära. Min undersökning visar att tidningarna har haft tillgång till i stort sett samma bildmaterial men att vinklingen i reportagen skiljer en del beroende på vilken sorts bilder de väljer att fokusera på. Identifieringen skedde med de amerikanska trupperna och de vietnamesiska parterna utkristalliserades som de andra. Min undersökning visar att tidningarna har följande fokus. • Life Stort fokus på militära bilder med motiven döda/sårade och rutin. • Se Klart jämnast fördelning över de tre huvudkategorierna. Störst fokus på fångar och de civila. • Expressen Fokus på militära bilder med motiven rutin och döda/sårade. Har även en stor andel bilder som berör de civila. • Aftonbladet Stort fokus på militära bilder med motiven rutin, döda/sårade och strid.

No description available.

Diss. Lille : Universit́e.

This study is examining the Swedish military attachés reports from Washington regarding the Vietnam War. The focus is to find out if there are any lessons learned by the US military, and then also if these lessons learned are applicable for the Swedish military according to the rapports of the military attachés. This with the help of Tom Dyson’s theory about the lessons learned process in modern militaries. Where the process is turned into four steps, knowledge acquisition, management, dissemination and finally transformation. These four steps are also influenced by four factors, organizational theory, bureaucratic politics, culture, and neoclassical realism. The method used is qualitative text analysis with a hermeneutic viewpoint, where the focus it to interpret the rapports. The study shows that there are several rapports from the attachés regarding the Vietnam War, where rapports range from political problems in the US to the use of hovercraft on the rivers of Vietnam. The study further shows several instances where the US tactics in Vietnam have changed following the lessons learned theory four steps. The study shows that several of these lessons learned by the US in Vietnam were also interesting for the attachés for their applicability in the Swedish military. Lastly it showed that several of the theories factor might have played a part in how the rapports were presented from the attachés to the Swedish intelligence center.

USA:s vara eller icke vara En svensk tidningsstudie om inställningen till USA:s medverkan i vietnamkriget. Studien ämnar att undersöka hur de tre tidningarna DN, Arbetet och Svd ställde sig till USA:s medverkan i vietnamkriget. Studien utgår från två olika tidsperioder en från 1965 och en från 1972 för att utskönja i fall någon förändring sker med inställningen över tid. Som teori användes Herman &amp; Chomskys propagandamodell och som metod användes en kvalitativ komparativ textanalys. Analysen visar att DN och Arbetet var de två tidningar som var mest kritiska till USA:s närvaro medan Svd intog en mer USA-vänlig hållning. Det sker ingen större förändring över tid. Kritiken är dock något hårdare och mer rätt fram under den andra perioden.

The purpose of this essay is to analyze three of Olof Palme’s speeches during the Vietnam War. Olof Palme was leader of the Swedish Social democrats 1969-1986 and Prime minister 1969-1976; and 1982 until his death 1986. The speeches are from the years 1965-1972 when the Vietnam War was a central theme throughout the world, including in Sweden. The aim is to understand how Olof Palme’s speeches and rhetoric changed during this time period and which mode of persuasion (ethos, pathos and logos) that dominates in the speeches. Furthermore, the essay analyzes media reactions to Olof Palme’s speeches, with a special focus on the newspapers in Aftonbladet and Expressen. The methods used for processing the source material are rhetorical analysis and qualitative content analysis.  The results of the study show that Palme’s rhetoric develops over the time period 1965-1972. In the speeches he makes various arguments to convey his message. The results also show that pathos dominates in all three speeches. The media responses reflect the political ideology of the studied newspapers. Aftonbladet is generally more empathetic to Palme’s speeches while Expressen is more critical and disagrees with him in some parts of the speeches. The media reactions reflect the political climate of the time when Palme presented his speeches.

Dagens samtida konflikter skiljer sig ganska markant ifrån den typ av krigsföring som vi är vana att se den, exempelvis under andra världskriget där reguljära förband stred mot varandra med de allierade på ena sidan fronten och axelmakterna på den andra. I dagens konflikter är nyttjandet av irreguljära förband vanligt förekommande vilket har lett till att reguljära förband måste strida på helt andra villkor och omständigheter än förut. Under Vietnamkriget startades Operation Fenix i syfte att bemöta denna nya typ av krigsföring och de metoder som användes av den amerikanska underrättelsetjänsten var något som inte hade prövats tidigare. Tyvärr gav dessa metoder inte det underrättelsevärde som det var tänkt till en början men frågan står fortfarande kvar hur dessa metoder påverkade VCIs (Viet Cong Infrastructure)  krigföringsförmåga. Syftet med denna uppsats är att i en fallstudie granska om de metoder som Operation Fenix använde under Vietnamkriget var effektiva gentemot irreguljära styrkor samt om det finns något stöd gentemot dessa metoder i militärteorin. I uppsatsen används en teoriprövande fallstudie där David Galulas teorier implementeras i ett analysverktyg skapat utav de tre pelarna i krigföringsförmågor där varje faktor analyseras och slutligen sammanfogas till resultat till den givna frågeställningen. Denna uppsats visar på att de effekter Operation Fenix hade på de irreguljära moståndarna har ett visst samband med de teorier David Galula skapat gällande Counterinsurgency Warfare.

Denna uppsats undersöker relationen mellan amerikanska krigsfilmer om Vietnam och det samtida mottagandet av dessa i Sverige. Frågeställningen lyder: Hur mottogs den första vågen av filmer med anknytning till Vietnamkriget som nådde de svenska biograferna 1978–79? Den historiska receptionsstudien utgår från samtida tidningsartiklar och recensioner från Kungliga Bibliotekets arkiv för svenska dagstidningar som berör åtta utvalda filmer: Hjältar (Heroes, Jeremy Paul Kagan, 1977), Rolling Thunder (John Flynn, 1977), The Boys in Company C (Sidney J. Furie, 1978), Hemkomsten (Coming Home, Hal Ashby, 1978), Dog Soldiers (aka Who’ll Stop the Rain?, Karel Reisz, 1978), Deer Hunter (The Deer Hunter, Michael Cimino, 1978), Sista utposten (Go Tell the Spartans, Ted Post, 1978) och Apocalypse (Apocalypse Now, Francis Ford Coppola, 1979). Analysen genomförs utifrån tre specifika teman i receptionen: a) Den amerikanska krigsfilmsgenren i relation till nationell identitet, b) Krigsveteranernas möte med det civila samhället och c) Den etniska representationen av vietnameser. I resultaten framgår att samma film ofta bedömdes på olika sätt, vilket i många fall kan förklaras utifrån receptionsteoretiska begrepp. Skillnader i sociokulturell kontext och journalistisk ambition kan förklara viss variation. Det stundtals negativa mottagandet kan bero på att den svenska kontexten skiljde sig från den amerikanska, bland annat i synen på genre och nationell identitet, men även i fråga om representationen av vietnameserna i filmen. Att Vietnamkriget fortfarande var en infekterad fråga under slutet av 70-talet har en inverkan på alla tre tematiska analyser, där en generell tendens att politisera filmrecensioner tydligt framkommer i studien. Hur detta skiljer sig från mottagandet av senare decenniers vietnamfilmer, under ett annat politiskt samhällsklimat, är ett utmärkt ämne för fortsatta studier.

From the end of the Second World War until the fall of the Soviet Union in 1991 the world was divided. An iron curtain separated the world into two parts, east and west. These were dominated by the two great powers, the Soviet Union and the USA. The contradictions between the great powers should characterize the whole period that was named the Cold War. USA and the Soviet Union never met in open confrontation during this time, but it happened indirectly in the many conflicts that occurred during the Cold War. The Vietnam War (1964-1975) and the Afghanistan War (1979-1989) were two conflicts in which the great powers brought war against smaller states and the non-fighting part supported the resistance against the great power.   The purpose of this study is to examine the three Swedish newspapers, Svenska Dagbladet, Dagens nyheter och Norrskensflamman, and thereby discover how they reported during the Vietnam War and the Afghanistan War.  We seek the answer on following questions: What did the reporting looked like during the Vietnam War and the Afghanistan War and how did it change over time? How does the newspapers political point of view appear on the editorial pages? Which international outlook can be seen in the news report and which are the similarities and differences?   In order to do this we’ve used a qualitative method. The result shows that three different international outlooks are described in the newspapers. We can also confirm that the political point of view for each newspaper is confirmed by the standard reporting and primarily by the content of the editorial pages.