This paper aspires to answer the question of what mistakes the United States Air Force committed during operation rolling thunder in the Vietnam war. The purpose of this is to contribute to a deeper understanding of the operation and moreover to contextualise the mistakes that were made and that according to modern papers of military failures are continuing to be made. There have been studies that have sought to explain the operations failures but by using the framework of the prevalent theorists John A. Warden and Robert A. Papes theories i hope to shed new light on this topic. By using John A. Warden and Robert A. Papes theories concerning the use and implementation of airpower important factors missing from the planning or execution of this operation can be identified. One overarching problem with the operation is the continued meddling by politicians and civilian cabinet members in the planning and execution of the operation. A fear of Chinese involvement also lead to incredibly strict rules of engagements that forbade american pilots from even returning fire in some instances. A lack of commitment and constant ceasefires hindered the operation from succeeding in putting enough pressure on the north vietnamese and allowed them to rebuild what was destroyed. One last key factor was the lack of coordination between the aerial and ground forces, this deminitied the effectiveness of both.

Den här uppsatsen är en begreppshistorisk undersökning av fienden som idé och begrepp i förhållande till Vietnamkriget, med syfte att förstå begreppets roll och funktion i och under kriget. Med utgångspunkt i framför allt historikern Quentin Skinners begreppshistoria har jag i uppsatsen utvecklat metoden krigets begreppshistoria, vilket innebär en undersökning av begreppets breda användning. Uppsatsen utgår från ett amerikanskt perspektiv och bygger på ett brett källmaterial som bland annat inkluderar tal, broschyrer, intervjuer, event och böcker, från politiska och militära aktörer, försvarsdepartementet, fredsaktivister, soldater, veteraner och journalister. I Vietnamkriget användes fiendebegreppet på olika sätt i olika sammanhang med syftet att påverka, mobilisera, skapa konsensus, legitimera, avhumanisera, problematisera och destabilisera. En av uppsatsens utgångspunkter är att krig är något som påverkar alla dimensioner av ett samhälle, och att krig ytterst är en språklig och kollektiv aktivitet.

Vietnams krig från 1945 till 1975 är en historia om hur kommunisterna och Nordvietnam med stödav Kina och Sovjetunionen besegrar kolonialmakten Frankrike och stormakten USA och etablerarkommunistisk regim. Under krigen var det två händelser som allvarligt skadade Nordvietnamsmotståndare; Dien Bien Phu 1954 och Tet-offensiven 1968.Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka asymmetriska metoder som revolutionär krigföringinnehåller och hur dessa metoder, mer eller mindre omedvetet, har använts av Nordvietnam 1954och 1968. Som teoretisk utgångspunkt används Beaufres teori om indirekt strategi, dels för attfinna förklaringar till det asymmetriska karaktären och dels för att pröva Beaufres teori somförklaringsmodell. Arbetsmetoden har varit kvalitativ innehållsanalys och uppsatsen är ihuvudsak disponerad enligt kronologisk respektive tematisk ordning.Undersökningen visar att Frankrike och USA/Sydvietnam kontra de vietnamesiska kommunisternahade en diametralt motsatt syn på tid, operativt djup och mänskliga offer och därför praktiseradekontrahenterna vitt skilda operationskonster vilket utgjorde grunden för ett asymmetrisktförhållande. / The Vietnam wars from 1945 to 1975 tell the story of how the communists and North Vietnam,with the support of China and the Soviet union, defeat the colonial power France and the superpower US and establish a communist regime. There were two episodes that seriously damagedNorth Vietnam´s enemies; Dien Bien Phu 1954 and the Tet offensive 1968.The object of the thesis is to investigate the asymmetric methods used in revolutionary warfareand how these methods, more or less consciously, were used by North Vietnam in 1954 and 1968.Beaufre´s theory about indirect strategy is used a theoretical starting point, partly to findexplanations to the asymmetric nature and partly to evaluate the value of Beaufre’s theory as anexplanatory model. The method used has been a qualitative analysis of content and the thesis ismainly disposed in a chronological and thematic order.The thesis shows that France and the US/South Vietnam versus the Vietnamese communists haddiametrical opposing perceptions of time, operative depth and human sacrifices, which led thecontracting parties to use widely different conduct of military operations that formed the basis foran asymmetric relationship. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-uppsHylla: Upps. ChP 02-04

In today's modern society western countries have adopted a regular doctrine for future wars, even though an irregular method have been proven effective against the modern regular army. Due to a balance between the superpowers the doctrines stay the same, but for smaller nations the balance is of lesser importance. The aim of this thesis is to shine light on the problem, and try to give argu-ments for a discussion about how Sweden and other smaller nations can use irregular warfare in order to defend themselves against bigger nations. In order to do that this thesis will investigate how revolutionary guerrilla warfare theory can be applied on international conflicts. Guerilla warfare is the tactic of choice primarily since history show that small numbers can win against overwhelming-ming odds. By Using Robert Tabers theory about successful guerilla warfare, this thesis will compare the war in Vietnam and the second Boer war in order to see how Tabers theory was used or not. The research shows that Tabers theory indeed was used in both conflicts and can somewhat be used to describe the outcome of each conflict.

Följande studie granskar den svenska vietnamrörelsens affischkonst. Rörelsen var en reaktionmot det amerikanska deltagandet i kriget och grundar sig på en tydligt formulerad konfliktlinjedär USA beskrivs som förövare och det vietnamesiska folket som offer.Det huvudsakliga syftet med studien är att synliggöra bakomliggande strukturer iaffischkonstruktionen och hur strukturerna skapar solidaritet och kollektivitet. Granskningengörs kvalitativt av ett urval affischer. Urvalet representerar huvudsakliga teman och strukturensom presenteras i affischerna, utifrån urvalet har tre kategorier: politiska ledare och porträtt,insamlingar och evenemang samt bildspråk och typsnitt. Affischerna granskas utifrån ettmultimodalt metodgrepp och en multimodal teorigrund där sammanställningar av affischernasvisuella och textuella element beskrivs för att sedan analyseras. Gemensamt för samtligaaffischer är deras förhållningssätt till den svenska vietnamrörelsens gemensamma paroller, USAut ur Vietnam och stöd FNL. Affischerna är noggrant konstruerade och de bakomliggandemultimodala strukturerna är bidragande till att lyfta fram rörelsens konfliktlinje. Det är tydligt attarbetet med affischerna är genomtänkt och representerar rörelsen väl. Som offentliga verk och endel i det moderna samhället spelar affischen en central roll i det politiska landskapet.

Varför lyckas vissa underlägsna aktörer segra mot betydligt starkare motståndare i krig? En klassisk förklaring är att svaga vinner genom långdragna gerillakrig. Forskningen har dock svårt att förklara varför underlägsna vinner korta krig och vad som är skillnaden mellan svaga som vinner korta respektive långa krig.  Syftet med denna studie är att utveckla och pröva en teori som kan förklara varför svaga aktörer når framgång i både korta och långa krig. Forskningsfrågorna besvaras genom en hypotetisk-deduktiv teoriprövande fallstudie av Libanonkriget 2006 och Vietnamkriget 1965–1973.  Analysen visar att svaga aktörer som kombinerar adekvat fysisk kapacitet med både stark vilja att strida och hög militär skicklighet utsätter den starka aktören för ett så pass svårt militärt dilemma att denne efterhand väljer att avsluta kriget. Slutsatsen är att kombinationen av rätt fysisk kapacitet, stark vilja att strida och hög militär skicklighet är en förutsättning för att svaga aktörer ska nå framgång i kontinentala styrkeasymmetriska krig. Studien visar även att det är samma övergripande mekanismer som bidrar till att svaga aktörer når framgång i både korta och långa krig, men att det är de specifika detaljerna inom respektive del som utgör skillnaden.

This paper provides an explanation of the concepts John A. Warden III describes regarding the use of air power and if this theory can be found, within the confines of an unconventional war. The U.S. ability to air power is overwhelming, however the right kind of warfare can force this great power to abandon their military and political objectives by exhausting its resources over time as it becomes increasingly costly, both economically, politically and morally, to wage war. The research deals with operation Rolling Thunder and John A. Warden IIIs theory in relation to this massive bombing campaign. Firstly, you will find an analysis of John. A. Warden III's works. Five concepts can be found: Airspace Control, center of gravity, air interdiction, the enemy as a system and parallel attack. Secondly, a content analysis of relevant literature in the context of a case study on Operation Rolling Thunder. Thirdly a comparative analysis between the two results with a subsequent discussion relating the main problem and an effort is made to determine the outcome of the investigation and if the purpose of this paper has been met. Within the implementation phases of Operation Rolling Thunder, it is possible to distinguish som of Wardens key concepts regarding air power utilization. Even though the four phases illustrate a continuous change in strategy, Wardens theory The Enemy as a system was never implemented. / Denna uppsats ger en förklaring av John A. Warden IIIs teori om nyttjande av luftmakt och de begrepp som utgör grunden för denna. Frågan om grundbegreppen går att återfinna inom ramarna för ett otraditionellt krig tas upp. USAs förmåga till luftmakt är stor, men med rätt sorts krigföring kan även denna makt tvingas överge sina militära och politiska mål genom utmattning över en längre tidsperiod eftersom det blir allt dyrare, både ekonomiskt, politiskt och moraliskt, att föra krig. Här avhandlas operationen Rolling Thunder och John A. Warden IIIs teoris anknytning till denna enorma bombkampanj. Inledningsvis återfinns en innehållsanalys av John. A. Warden IIIs litteratur, vilket utmynnar i fem begrepp: Luftrumskontroll, tyngdpunkter, flyganfall på djupet, fienden som ett system och parallell attack. Efter det följer en innehållsanalys av relevant litteratur inom ramen för en fallstudie om Rolling Thunder och slutligen påträffas en komparativ analys mellan de två resultaten och en efterföljande diskussion knyter an till problemformuleringen och försöker utröna resultatet av undersökningen och om syftet med uppsatsen uppfyllts. I genomförandefaserna av Operation Rolling Thunder är det möjligt att urskilja vissa av Wardens centrala begrepp och tankar om luftmaktens nyttjande, men hans teori som helhet går inte att återfinna i genomförandet av Rolling Thunder. Trots att de fyra faserna åskådliggör en upprepad förändring i strategi, användes aldrig Wardens teori om fienden som ett system.

Under Vietnamkrigets förlopp så ändrades sättet som samhället betraktade journalister samt hur deras egen praxis var. Daniel C Hallin beskriver det som att de gick från att ses som en del av myndigheterna till att vara ”vakthundar”. De gick från att vara soldater vid skrivmaskinen till att övervaka det politiska styret. En högre journalistisk standard blev följden. En tidigare studie av New York Times rapportering av förloppet av kriget visar förändringar i användandet av källor och hur vinklingen gick från positiv till kriget till att vara emot det. Denna studie undersöker New York Times rapportering av Irakkriget och fokuserar på om tidningens journalister agerade som vakthundar eller som skrivmaskinssoldater. Genom en kvantitativ innehållsanalys med fokus på fyra datum under 2003 och samma datum 2005 kan studien se hur tidningen använde källor och om den stod bakom bevisen som President Bush presenterade emot Saddam Hussein.  Ur en teoretisk synvinkel tillämpas Pierre Bourdieus fältteori som beskriver media fältet och det politiska fältet som i en tävling mot varandra. En tävling som styrs av normer som reglerar hur interaktionen mellan fälten går till. Förändringen som tillkom under Vietnamkriget ändrade dessa normer. Tidningar som New York Times blev mer självständiga gentemot politiken och normen blev att övervaka myndigheten istället för att föra fram dess budskap. Denna studie går igenom ett antal faktorer som påverkade hur NY Times rapporterade om Irakkriget. En av dessa faktorer är ett kapitalistiskt system som gör att media känner sig tvungna att producera nyheter även om de är osäkra på källorna. Samt det politiska klimatet som existerade i USA där nationell säkerhet prioriterades. President George W Bush använde dessa faktorer på ett smart vis och skapade en situation där media återigen kopplades samman med styret under Irakkriget.  Tidigare forskning gjord av Rod Brookes och Justin Lewis samt av FAIR visar att delar av brittisk media och amerikansk tv-media var för kriget i majoriteten av deras sändningar. Denna innehållsanalys visar att även NY Times rapportering var positiva till Bushs bevis och anklagelser mot Saddam Hussein. Under 2003 så var tidningen beroende av militären och det politiska styret som källor till dess rapportering. De var inledningsvis positiva till kriget och förde fram George W Bushs budskap om att kriget var nödvändigt. Ett flertal variabler visar dock att tendensen var att rapporteringen blev mer skeptisk till Bushs anklagelser mot Saddam Hussein. Under 2005 så ifrågasattes motiven och tidningens skildring vinklade kriget negativt.   Uppsatsens diskussion kopplar denna tendens till att fler krigskritiska källor kommer fram på grund av att Bush förlorade kontrollen av informationsflödet. En jämförelse görs med Vietnam-studien vilket visar att rapporteringen av Irakkriget hade ett större beroende av militära källor (32,3% under 2003 och 10 % totalt under Vietnamkriget). Samt ifrågasatte sina källor mindre. En slutsats görs att den högre graden av journalistik som kom till under Vietnamkrigets tid inte var representerad under inledningen av Irakkriget. / Around the time of the Vietnam war the way journalists were looked upon by society changed aswell as their own praxis. Daniel C Hallin describes it as they went from appearing as an extended part of the government to being watchdogs. They went from being typrewritersoldiers to monitoring the government and a higher standard of journalism came with it. A previous study of mine of the New York Times report of the Vietnam war showed that the way sources were used changed during the course of the war. And the report went from being positive to opposing the war. This study examines New York Times report of the Iraq war and focuses on the role of the newspaper. Were their journalists watchdogs or typewritersoldiers. By making a quantative content analysis focusing on four dates in 2003 and the same dates 2005. The study sees how the newspaper used it 's sources and if it stood behind President Bushs motives for the war.   The study applies Pierre Bourdies field theory which describes media and politics as fields that are in a contest with eachother. Their interactions are controlled by norms. This study looks at the changes that occured during the Vietnam war as the norms changning. Media grew more independent from politics and monitoring the government became the norm instead of broadcasting it 's messages. This study describes a capitalistic system that pressures the media to produce news even if they're unsure of it's sources. Aswell as a political climat in the USA that prioritised national security. President George W Bush used these factors in a smart way and created a situation where the media once again became less independent from the political field during the first stages of the war. Previous studies done by Rod Brookes and Justin Lewis and F.A.I. R have shown that parts of the brittish and american tv-media were pro-war in a majority of their broadcasts. This content analysis had a similar result. During 2003 a majority of the newspapers sources came from the american military and the political field. It concludes that the NY Times was positive to Bushs motives for the war. But grew sceptical and questioned them in 2005. The discussion in the study connects this to more anti-war sources coming forward as a consequence of Bush losing the flow of information. A comparison with the Vietnam war shows that the journalists covering the Iraq war used military sources significantly more (32,3% in 2003 and 10 % in total in the Vietnam war). And questioned their sources less than in the coverage of the Vietnam war. The conclusion of the study is that the higher standard of journalism that surfaced during the Vietnam war wasn 't present at the start of the Iraq war.

No description available.

This essay investigates how the United States has been portrayed by Swedish artists in the 1960´s and 1970’s. The aim is to discover what signs and attributes these posters utilize and how these signs and attributes given to America is reflective of the culture and conception of America in Sweden during this time period. Firstly, using Mieke Bal and Norman Brysons semiotic methodology, presented in Semiotics and art history from 1991, to analyze the signs and connect them to the right contexts in each poster. Secondly, to identify reoccurring themes and conceptions about America, visual culture theory based on Nicholas Mirzoeffs An introduction to visual culture will be used.  In these posters USA is visualized in different ways, sometimes expressively with just the text “USA”, but most commonly through representative signs likes the American flag, presidents and pictures from Vietnam. USA is depicted as an imperialistic, capitalistic, militaristic nation with a double standard. The posters are created and contributes to a visual culture. And these negative signs are reflective of the Swedish culture and opinions about the United States that could be found during this time period. The political and social commentary in art is also reflective of the 1960´s and 1970´s Sweden and the changing landscape of the Swedish artworld.