Den 7 december 1941 genomförde japanska flygstridskrafter ett massivt bombanfall mot Pearl Harbor. Intentionen med anfallet var att slå ut den amerikanska Stillahavsflottan och därmed erhålla större inflytanade i Stillahavsområdet. Anfallen riktades huvudsakligen mot amerikanska fartyg som låg vid Pearl Harbors hamn men även flygfält i dess närområde drabbades hårt av den japanska offensiven. Syftet med detta arbete är att, med utgångpunkt från John. A Warden III centrala teorier; tyngdpunkter, fienden som ett system och parallell attack, analysera Japans agerande under attacken mot Pearl Harbor för att därigenom urskilja i vilken utsträckning dessa teorier kan tillämpas på de japanska flygstridskrafterna vid anfallet. Undersökningen syftar även till att utröna om de utvalda teorierna är applicerbara på taktisk nivå. Arbetet genomförs som en teoriprövande fallstudie där Wardens teorier prövas mot det autentiska fallet. Undersökningens slutsatser åskådliggör att de japanska flygstridskrafterna använde Wardens teorier till viss del. Teorierna tyngdpunkter och parallell attack går tydligt att återfinna i Japans agerande, dock tillämpades teorin fienden som ett system enbart i mindre utsträckning. Undersökningen visar även att det är möjligt att tillämpa utvalda teorier på taktisk nivå.

Den här uppsatsen är en begreppshistorisk undersökning av fienden som idé och begrepp i förhållande till Vietnamkriget, med syfte att förstå begreppets roll och funktion i och under kriget. Med utgångspunkt i framför allt historikern Quentin Skinners begreppshistoria har jag i uppsatsen utvecklat metoden krigets begreppshistoria, vilket innebär en undersökning av begreppets breda användning. Uppsatsen utgår från ett amerikanskt perspektiv och bygger på ett brett källmaterial som bland annat inkluderar tal, broschyrer, intervjuer, event och böcker, från politiska och militära aktörer, försvarsdepartementet, fredsaktivister, soldater, veteraner och journalister. I Vietnamkriget användes fiendebegreppet på olika sätt i olika sammanhang med syftet att påverka, mobilisera, skapa konsensus, legitimera, avhumanisera, problematisera och destabilisera. En av uppsatsens utgångspunkter är att krig är något som påverkar alla dimensioner av ett samhälle, och att krig ytterst är en språklig och kollektiv aktivitet.

<p>Den amerikanske flygvapenöversten John A Warden III har lagt fram en teori om att man kan se på fienden som ett system av system för att hitta hans svagheter. Teorin bygger på att skapa en bild av fienden genom en fördefinierad indelning i subsystem bestående av fem ringar. Denna bild skall därefter kunna brytas ner i ytterligare subsystem bestående av samma fem ringar som till slut avslöjar fiendens tyngdpunkter. Uppsatsen prövar om Wardens teori går att applicera på Al-Qaida.</p> / <p>The U.S. Air Force Colonel John A. Warden III, has presented a theory that one can see the enemy as a system of systems to find his weaknesses. The theory is based on creating an image of the enemy through a predefined subdivision into subsystems consisting of five rings. This image must then be broken down into further sub-system consisting of the same five rings that eventually reveals the enemy's centers of gravity. This essay examines whether the Warden theory can apply to Al Qaeda</p>

Den amerikanske flygvapenöversten John A Warden III har lagt fram en teori om att man kan se på fienden som ett system av system för att hitta hans svagheter. Teorin bygger på att skapa en bild av fienden genom en fördefinierad indelning i subsystem bestående av fem ringar. Denna bild skall därefter kunna brytas ner i ytterligare subsystem bestående av samma fem ringar som till slut avslöjar fiendens tyngdpunkter. Uppsatsen prövar om Wardens teori går att applicera på Al-Qaida. / The U.S. Air Force Colonel John A. Warden III, has presented a theory that one can see the enemy as a system of systems to find his weaknesses. The theory is based on creating an image of the enemy through a predefined subdivision into subsystems consisting of five rings. This image must then be broken down into further sub-system consisting of the same five rings that eventually reveals the enemy's centers of gravity. This essay examines whether the Warden theory can apply to Al Qaeda

Air power alone cannot hold ground and secure the population. How then can air power contribute to irregular conflicts? Robert Johnson states in his article Predicting Future War that air power have the potential to determine the outcome of irregular operations. Even though air superiority was achieved during the two battles of Fallujah in Iraq 2004 there is a difference in the outcome of the two operations, Vigilant Resolve and Phantom Fury. The purpose of this thesis is to examine if Warden´s theory The Enemy as a System and his Five-Ring Model can explain the variation in the outcome of the two battles using a comparative case study. Research findings indicate that the Five-Ring Model cannot explain why the second operation, Phan-tom Fury was a victory. The findings indicate that striking the most critical ring, i.e. Leaders, did not contribute to victory. Instead, results indicate that the most critical ring leading to victory in the second operation were Infrastructure. The main conclusion of the thesis is that the theory cannot explain the variation in the outcomes and that Warden´s Five-Ring Model cannot be applied to an irregular enemy and therefore needs to be questioned and further researched. The findings further strengthen earlier research stating that the most critical part of an enemy may not always be represented by Leaders.

Senaste årens ökning av det dödliga våldet kopplat till konflikter inom den kriminella miljön hargenererat i åtskilliga debatter och diskussioner i Sverige. Somliga menar att gängkriminalitetenär landets “nya terrorism”, och att den kriminalpolitiska riktningen behöver forma sig utifråndetta. Syftet med föreliggande studie är således att undersöka hur ledarskribenter i svenskaledarartiklar framställer gängkriminalitet och kriminella nätverk respektive terrorism ochextremism från år 2015 till och med 2022, samt hur detta kan förstås och analyseras över tid.Med en teoretisk utgångspunkt i den goda fienden, hotbilder och alarmism samt influenser avtidigare forskning som bedrivits om medier och moralpanik så gjordes en tematisk analys avsammanlagt 128 svenska ledarartiklar från Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet ochDagens Nyheter. De analytiska temana som skapades ur materialet var folkdjävlar och fiender,hotets karaktär och kriminalpolitisk kontext. Studiens analys förhöll sig till materialetskontinuitet och förändring över tid; och urskiljde således övergångar och förskjutningar därdiskursen om gängkriminalitet och kriminella nätverk gradvis närmade sig den om terrorism ochextremism. Studiens resultat identifierar kontexter och tidsperioder i ledarartiklarna därframställningen av dessa fenomen på olika sätt 1) skiljer sig från varandra 2) närmar sig varandraeller 3) överlappar varandra. Avslutningsvis så hänvisas studiens analytiska fynd till denteoretiska inramningen och belyser eventuella orsaker och konsekvenser av den påvisadediskursen.

Johan A. Warden tog fram sin modell om motståndaren som ett system för att genom denna hitta dess svagheter. Modellen visade sig vara mycket användbar inom mellanstatliga konflikter och var mycket effektiv vid planerandet och genomförandet av USA:s offensiv mot Irak under inledningen av Gulfkriget. Men kopplat mot irreguljära konflikter har Wardens modell stött på mycket kritik då den anses spelat ut sin roll och därför inte längre kan anses applicerbar vid planerandet av luftoperationer inom denna typ av krigföring. Denna uppsats skall se om det är precisionsvapen och användandet av dessa som räddar kvar Warden inom planeringen av luftoperationer inom irreguljär krigföring. / John A. Warden developed the Five ring model and the enemy as a system. These models where used as a tool to find the enemies weak points. These models proved useful in a conventional conflict, and where very effective during the planning and execution of Operation Desert Storm. In recent times Wardens theories has been a subject of a debate, stating that they have played out there role as an effect of irregular warfare. This essay is going to try to see if it is precision-guided munitions that save Wardens theories in the fields of modern air-warfare planning in irregular warfare.

This paper provides an explanation of the concepts John A. Warden III describes regarding the use of air power and if this theory can be found, within the confines of an unconventional war. The U.S. ability to air power is overwhelming, however the right kind of warfare can force this great power to abandon their military and political objectives by exhausting its resources over time as it becomes increasingly costly, both economically, politically and morally, to wage war. The research deals with operation Rolling Thunder and John A. Warden IIIs theory in relation to this massive bombing campaign. Firstly, you will find an analysis of John. A. Warden III's works. Five concepts can be found: Airspace Control, center of gravity, air interdiction, the enemy as a system and parallel attack. Secondly, a content analysis of relevant literature in the context of a case study on Operation Rolling Thunder. Thirdly a comparative analysis between the two results with a subsequent discussion relating the main problem and an effort is made to determine the outcome of the investigation and if the purpose of this paper has been met. Within the implementation phases of Operation Rolling Thunder, it is possible to distinguish som of Wardens key concepts regarding air power utilization. Even though the four phases illustrate a continuous change in strategy, Wardens theory The Enemy as a system was never implemented. / Denna uppsats ger en förklaring av John A. Warden IIIs teori om nyttjande av luftmakt och de begrepp som utgör grunden för denna. Frågan om grundbegreppen går att återfinna inom ramarna för ett otraditionellt krig tas upp. USAs förmåga till luftmakt är stor, men med rätt sorts krigföring kan även denna makt tvingas överge sina militära och politiska mål genom utmattning över en längre tidsperiod eftersom det blir allt dyrare, både ekonomiskt, politiskt och moraliskt, att föra krig. Här avhandlas operationen Rolling Thunder och John A. Warden IIIs teoris anknytning till denna enorma bombkampanj. Inledningsvis återfinns en innehållsanalys av John. A. Warden IIIs litteratur, vilket utmynnar i fem begrepp: Luftrumskontroll, tyngdpunkter, flyganfall på djupet, fienden som ett system och parallell attack. Efter det följer en innehållsanalys av relevant litteratur inom ramen för en fallstudie om Rolling Thunder och slutligen påträffas en komparativ analys mellan de två resultaten och en efterföljande diskussion knyter an till problemformuleringen och försöker utröna resultatet av undersökningen och om syftet med uppsatsen uppfyllts. I genomförandefaserna av Operation Rolling Thunder är det möjligt att urskilja vissa av Wardens centrala begrepp och tankar om luftmaktens nyttjande, men hans teori som helhet går inte att återfinna i genomförandet av Rolling Thunder. Trots att de fyra faserna åskådliggör en upprepad förändring i strategi, användes aldrig Wardens teori om fienden som ett system.

Slaget om Malta, under andra världskriget, hade en avgörande roll vad gäller kriget i Medelhavet. Maltas strategiska läge gjorde att det var en åtråvärd ö för axelmakterna och britterna kämpade för att försvara sin position. I kampen om sjöherraväldet hade luftrummet stor betydelse och hur flygstridskrafterna användes var direkt avgörande. John A. Warden III och John Boyd är båda framstående luftmaktsteoretiker och deras teorier har fått stort genomslag, framförallt i västvärlden. Syftet med denna uppsats är att tillämpa dessa teorier på ett empiriskt exempel, slaget om Malta, beträffande luftstridskrafternas användande. Undersökningen bär mot att utröna hur långt teorierna är användbara för analysen av slaget om Malta. Uppsatsen genomförs med en kvalitativ innehållsanalys och komparativ analys för att jämföra teorierna med händelseförloppet. Resultatet av undersökningen visar att teorierna är tillämpningsbara för händelseförloppet under slaget. Hela Boyds teori samt delar ur Wardens teori är långt användbara för analysen.

John A. Warden III is one the most mentioned air power theoretic of his time.He has written a number of theories concerning air power and the best way to use this to win wars.The author of this paper gives a short resume of what he consider are the central thoughts in John Warden´s theories. These thoughts result in four factors; Enemy as a system, centre of gravity, parallel attack/concentration and finally air superiority. These factors are then being used to inves-tigate if NATO used Wardens theories during the Kosovo war in 1999.The reason for the author to choose the Kosovo war specifically is due to the fact that NATO during the war only used air power as an instrument to get Serbia´s president Milosevic to the negotiation table but also the fact that this would turn out to be quite a challenge for NATO.The conclusion is that out of the four factors only one is traceable throughout the entire operation, and that is air superiority. Regarding the other three factors they can only be found in parts of the operation. / John A. Warden III är en av de mest omskrivna luftmaktsteoretikerna under sin tid. Han har lagt fram ett antal teorier för vad han anser är bästa sättet att använda luftmakt för att vinna krig. I uppsatsen ges en sammanfattning av vad författaren anser vara de centrala tankarna i hans teorier. Dessa utmynnar i fyra begrepp; fienden som ett system, tyngdpunktsbegreppet,parallell attack och kraftsamling samt luftrumskontroll. Dessa begrepp står sedan somutgångspunkt för en fallstudie av NATO:s luftmaktsanvändning under Kosovokriget 1999.Undersökningen syftar till att undersöka om NATO använde sig av John Wardens luftmaktsteorier under kriget.Varför författaren har valt just Kosovokriget beror bland annat på att NATO under kriget enbart använde sig av luftmakt för att få Serbiens president Milosevic till förhandlingsbordet samt att det också visade sig bli en stor prövning för dem.Slutsatsen blev att av de fyra utvalda faktorerna så var det endast en som NATO visade sig foku-sera på under hela operationen, detta var luftrumskontroll. Vad gäller de övriga tre faktorerna finner författaren att NATO använt sig av dessa i stort sett bara under slutskedet av operationen.