Climate change is an issue surrounded by risk and uncertainty. The public oftentimes receive most of its general knowledge regarding science on the issue from the mass media. This can mean that the public receive mixed messages, those of apocalyptic narrative, those of narratives claiming no such thing exists, for example, which can lead to misconceptions of what the actual status is, and in extension lead to fear and anxiety. The aim of this study was to explore how individuals experience alarmistic media frames, through conducting a survey asking the respondents to react to visual examples in an alarmistic demeanor. Findings showed that while respondents felt worry, hopelessness and compassion in relation to the examples presented, they also responded with indifference on some levels. Contexts of the respondents also showed existing knowledge about what can be done to help the environmental issues, as well as altruistic values about other living organisms both in the present and the future. Conclusively, alarmistic media frames effect individuals directly on an emotional level, whether it can be feelings of worry, hopelessness, compassion or indifference. However it is not as simple in evaluating a totality of effect on individuals. This study implies a deeper process of experience, as respondents implied possessed knowledge and values as a base for what the initial experience lead to. / Klimatförändringar är ett problem omringat av hög osäkerhet och risk. Information om klimatförändringar och dess konsekvenser tar ofta vägen genom massmedia innan den når allmänheten, vilket gör att det ofta är där den generella kunskapen angående problemet och forskning runt det skapas. Det kan innebära att allmänheten får ta emot mixade budskap, som till exempel de som talar om apokalyptiska framtidsvisioner, de som talar om klimatförändringar som ett påhittat problem och så vidare, vilket kan leda till förvirring och misstolkningar av problemets egentliga natur och status och kan i förlängning leda till ohälsosamma psykiska tillstånd så som ångest och djuprotad rädsla. Syftet med denna studie var att undersöka hur individer upplever alarmistiska mediagestaltningar av klimatförändringar genom en enkätundersökning där respondenterna ombads att reagera på visuella exempel av alarmistisk natur. Resultaten visar på att även om respondenterna upplevde oro, hjälplöshet och medkänsla i relation till de exempel som presenterades, svarade de också med likgiltighet och att inte känna något till vissa exempel. Respondenternas egen kontext visade också på redan innehavd kunskap om vad som kan göras för att påverka miljöproblemen i positiv riktning, vidare även altruistiska värden gentemot andra levande organismer både i nutid och framtid. Slutsatserna var att alarmistiska mediagestaltningar påverkar individer direkt på en känslomässig nivå, så som oroskänslor, hjälplöshet, medkänsla eller likgiltighet. Emellertid är det inte lika enkelt och direkt att värdera totaliteten av effekter hos individer. Studien implicerar en djupare process av upplevelser, då respondenterna implicerade en innehavd kunskap och värderingar som en grund för vad den initiala upplevelsen kan leda till.

Syftet med denna studie var att undersöka vilket tonläge Svenska Dagbladet, Expressen, Aftonbladet och Dagens Nyheter hade i sin rubricering om covid-19. Vi ville undersöka om rubrikerna var alarmistiska, lugnande eller om tidningarna varit neutrala i sin rapportering. Vi ville även ta reda på vilken tidning som var mest alarmistisk lugnande och neutral samt vilket tonläge som var mest framträdande. Studien tar avstamp i kommersialiseringsteorin samt forskning om krisjournalistik och nyhetskriterier. Genom en kvantitativ innehållsanalys analyserades 400 rubriker, 100 från varje medie, som rör Sverige och som publicerades under tidsperioden 1 mars 2020 – 31 maj 2020. De sökord vi använde för att få fram materialet var folkhälsomyndig*, covid* och corona*. Resultatet visade att rubriker av neutral karaktär var vanligast. Därefter alarmistiska rubriker och sist lugnande rubriker. Den mest neutrala tidningen var Dagens Nyheter, den mest alarmistiska Expressen och det medie som hade flest lugnande rubriker var Aftonbladet. Slutsatsen är att kvällstidningar i högre grad har ett alarmistiskt språk, nästan hälften av Expressens rubriker var alarmistiska. Dock visar resultatet att Svenska Dagbladet inte är långt från Aftonbladet och Expressen i att vara alarmistiska. Dagens Nyheter var den tidning som skiljde sig mest från de övriga tidningarna som mest saklig och informativ i sin rapportering.

Coronaviruset utbröt i den kinesiska staden Wuhan i slutet av 2019 och spred sig sedan vidare till övriga världen under 2020. I takt med att viruset muterat och spridits över samtliga kontinenter har mediebevakningen accelererat. I samband med att Sverige vid årsskiftet 2020/2021 fick tillgång till vaccin och började vaccinera befolkningen har också vaccinfrågan för Covid-19 blivit högst aktuell i nyhetsrapporteringen. Sedan läkemedelsföretagens forskningsframsteg gett hopp om ett vaccin på världsmarknaden har rapporteringen fokuserat kring framtagandet och distributionen av vaccin. Syftet med denna studie är att undersöka hur fyra svenska dags- och kvällstidningar, Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Aftonbladet, har gestaltat frågan kring vaccin covid-19 under tidsperioden 1 mars till och med 31 mars 2021. Studiens frågeställningar inkluderar också en jämförelse de utvalda mediernas rapportering samt hur spänningsförhållanden och alarmism skildras under tidsperioden för vår studie. Det teoretiska ramverket utgår från gestaltningsteorin, krisjournalistik och teorin om medielogik. Vi har använt oss av en kvalitativ framinganalys med vissa kvantitativa inslag som metod genom att undersöka 100 utvalda artiklar från tryckt svensk dags- och kvällspress inom ämnet covid-19-vaccin. Sammantaget visar studiens resultat att gestaltningen av vaccinering mot covid-19 i dags- och kvällspress fokuserade på konflikt, ansvar och lägesrapportering med myndighetsföreträdare som huvudsaklig aktör. Rapporteringen var övergripande negativ och turbulent i sitt slag och behandlade ämnen som fokuserade på problem och negativa konsekvenser av händelser och företeelser kopplade till vaccin. Centralt i rapporteringen var Astra Zenecas vaccin, återkommande ämnen var exportfrågor, biverkningar, vaccinmål och tillgång på vaccin. Tonläge, struktur, bildspråk och spekulation bidrog till att det i det empiriska materialet gick att upptäcka alarmistiska budskap.

Den här uppsatsen syftar till att undersöka Dagens Nyheters rapportering om bränderna i Kalifornien 2020 samt bränderna i Amazonas 2020. Vi avser att undersöka vad det finns för skillnader och likheter i omfång och karaktär av Dagens Nyheters rapportering om bränderna samt på vilket sätt Dagens Nyheter framställer klimatförändringarna i rapporteringen om respektive brand. Studien avser även att undersöka vilka faktorer som kan förklara skillnadeni rapporteringen av bränderna samt förekomsten av klimatförändringarna. Utifrån Anabela Carvalho (2008) och Peter Berglez (2019) fastställda analysmodell har vi bedrivit en kvalitativ kritisk diskursanalys av 18 artiklar under perioderna för respektive brand. Studientar sin teoretiska ansats i tidigare diskursanalyser av klimatrapportering (Berglez & Lidskog2017), (Carvalho 2012) samt en diskursanalys av nyhetsrapportering vid kriser (Chouliaraki 2006). Utöver det utgår studien även från global journalistik, framing, gatekeeping och närhetsprincipen i form av geografisk samt kulturell närhet. Resultatet visar att klimatförändringarna nämns som grund till bränderna i Kalifornien, men sällan uttalat utan snarare mellan raderna. Sedermera nämns klimatförändringarna i rapporteringen om bränderna i Amazonas som att klimatförändringarna snarare blir påverkade av bränderna än som anledningen till att bränderna sker. Den främsta anledningen till bränderna pågår tycks bero på avverkning av skogen och i rapporteringen sätter Dagens Nyheter de brasilianska myndigheterna, och särskilt Jair Bolsonaro, som ansvarig till bränderna. Slutligen kunde vi även se att fler individer fick komma till tals i rapporteringen om bränderna i Kalifornien och att nyhetsrapporteringen föreföll sig under diskursen emergency news, en etablerad diskurs i Lilie Chouliarakis studie The spectatorship of suffering (2006) medan rapporteringen om vilka individer som påverkas av bränderna i Amazonas snarare landade under kategorin adventure news.

Senaste årens ökning av det dödliga våldet kopplat till konflikter inom den kriminella miljön hargenererat i åtskilliga debatter och diskussioner i Sverige. Somliga menar att gängkriminalitetenär landets “nya terrorism”, och att den kriminalpolitiska riktningen behöver forma sig utifråndetta. Syftet med föreliggande studie är således att undersöka hur ledarskribenter i svenskaledarartiklar framställer gängkriminalitet och kriminella nätverk respektive terrorism ochextremism från år 2015 till och med 2022, samt hur detta kan förstås och analyseras över tid.Med en teoretisk utgångspunkt i den goda fienden, hotbilder och alarmism samt influenser avtidigare forskning som bedrivits om medier och moralpanik så gjordes en tematisk analys avsammanlagt 128 svenska ledarartiklar från Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet ochDagens Nyheter. De analytiska temana som skapades ur materialet var folkdjävlar och fiender,hotets karaktär och kriminalpolitisk kontext. Studiens analys förhöll sig till materialetskontinuitet och förändring över tid; och urskiljde således övergångar och förskjutningar därdiskursen om gängkriminalitet och kriminella nätverk gradvis närmade sig den om terrorism ochextremism. Studiens resultat identifierar kontexter och tidsperioder i ledarartiklarna därframställningen av dessa fenomen på olika sätt 1) skiljer sig från varandra 2) närmar sig varandraeller 3) överlappar varandra. Avslutningsvis så hänvisas studiens analytiska fynd till denteoretiska inramningen och belyser eventuella orsaker och konsekvenser av den påvisadediskursen.

The aim of the thesis is the most faithful interpretation of a senior´s image presented by media taking into consideration possible culture, political, social, alternatively other contexts jointly forming and affecting this image. During the data collection and their evaluation following research questions were taken into account: Do media information concerning seniors come under a typification and/or stereo-typification? Do the media correctly use terms "a senior" or "a pensioner"? Is it possible to discover an age-related discrimination in the media? To achieve this objective there was used a methodical support in a form of a content analysis of the most popular Czech dailies (Blesk, MF Dnes, Právo, Aha!) in the period from January 1st, 2010 to June 30th, 2012. The content analysis was followed by an interpretative part of the research based on the Glaser-Strauss´ grounded theory method. It was followed by a comparison and evaluation of the above stated methods using a categorization and a description of each of those categories arising from the research results.