The aim of this study was to determine the knowledge of critical care nurses regarding forensic and liability issues in the critical care environment in order to design an education programme on the topic. A quantitative, descriptive, contextual research design was used and convenience sampling implemented. A survey, using a questionnaire as measuring instrument, was conducted among critical care nurses in selected private hospitals in South Africa. The response rate was 85%. Validity and reliability of the research was ensured. The total average percentage achieved by the group of 171 respondents was 38.46%, which was 21.54% below the set competency indicator of 60%. Only nine respondents achieved a percentage of or above 60%. Results proved that the respondents required intensive training on the topic. The outline of an education programme to address knowledge deficiencies regarding forensic and liability issues in the critical care environment was presented in PowerPoint presentation format. / Dissertation (MCur (Clinical))--University of Pretoria, 2007. / Nursing Science / MCur / unrestricted

Bakgrund: Musikaliska grundelement formas redan i mammans mage och finns bevarat hos oss ända in på ålderns höst. Samma element har visat sig bevaras hos personer med demenssjukdom. Demenssjukdom drabbar en allt större del av befolkningen vilket innebär att kunskap och evidens om sjukdomen bör tillämpas i praktiken för att underlätta omvårdnaden av dessa personer. Syfte: Syftet är att undersöka hur musik i den dagliga vårdmiljön påverkar personer med demenssjukdom Metod: En litteraturöversikt bestående av tio vetenskapliga artiklar genomfördes, där åtta av studierna var av kvantitativ och två kvalitativ ansats. Litteraturöversiktens resultat diskuteras och knyts an till Katie Erikssons teori om sjukdomslidande och vårdlidande samt konsensusbegreppet vårdande. Resultat: Resultatet visar att olika typer av musikinterventioner påverkar personer med demenssjukdom på ett positivt sätt. Uttryck som fysisk och verbal agitation minskade, framförallt vid måltiderna vilket resulterade i ett ökat kaloriintag. Interaktionen mellan vårdare och personer med demenssjukdom förbättrades också vid omvårdnadssituationer. Musiken bidrog generellt till ökad social interaktion och till ett ökat välbefinnande. Diskussion: Resultatet diskuteras i förhållande till Katie Erikssons teori om sjukdomslidande och vårdlidande samt konsensusbegreppet vårdande. Att leva med en demensdiagnos och vårdas på särskilt boende kan innebära både sjukdomslidande och vårdlidande. Musiken kan påverka vårdandet av personer med demenssjukdom genom ett ökat deltagande i omvårdnaden samt lindra sjukdomens symptom. / Background: Musical elements are formed already in the mother's womb and preserves with us all the way into old age. The same capability has proven to be preserved in people with dementia. Dementia affects an increasing part of the population, which means that knowledge and evidence about the condition should be applied in practice in order to facilitate the care of these people. Aim: The aim of this literature overview is to explore how music in the daily care environment affects people with dementia. Method: This literature overview based on ten scientific articles where eight of the studies have quantitative and two qualitative approaches. The result of the literature overview is discussed and related to Katie Eriksson's theory of suffering and consensus concept of caring. Results: The result shows that different types of music interventions affect people with dementia in a positive way. Expressions such as physical and verbal agitation decreased at mealtime, which resulted in increased calorie intake. The interaction between caregivers and people with dementia improved during caring situations. The music generally contributed to increased social interaction and increased well-being. Discussion: The results are discussed in relation to Katie Eriksson's theory of suffering and the concept of caring. To have dementia and live in a nursing home can mean suffering in many ways, both suffering from the disease and the care related suffering. Music can affect the caring of people with dementia by increased participation in the daily caring routines and alleviate symptoms of the disease.

Nurses' working environment, together with their patient relationships, can elicit emotions which they will need to manage in order to perform successfully in their daily work activities. It is for this reason that it is crucial that sound emotional intelligence measures should be developed which hospitals can utilise to identify emotionally intelligent individuals for emotionally laden jobs or even to identify their developmental needs within the area of emotional intelligence. The objective of this study was to investigate the psychometric properties of the Emotional Intelligence Scale (EIS) developed by Schutte and colleagues in 1998 within a nursing environment. A convenience random sample of 5 11 nurses was taken from hospitals located in the areas of Klerksdorp, Potchefstroom, Krugersdorp, Johannesburg and Pretoria. The EIS was used as a measuring instrument. Cronbach alpha coefficients, Pearson-product correlation coefficients and MANOVAS were used to analyse the data. The results showed a 5-factor solution for the EIS, which explained 50,04% of the total variance. All of the five dimensions had adequate internal consistencies, except for the Negative Emotions dimension. Lastly, group differences were identified between personnel area and emotional intelligence, as well as between race and emotional intelligence levels. Recommendations were made for future research. / Thesis (M.Com. (Industrial Psychology))--North-West University, Potchefstroom Campus, 2006.

<p>Syftet med föreliggande litteraturstudie var att sammanställa aktuell forskning och därmed beskriva patienters uppfattningar och upplevelser av vårdmiljön. Artikelsökningen genomfördes i databasen MedLine (via PubMed) och kompletterades med manuell sökning i valda källors litteraturlistor. Elva artiklar som motsvarade studiens syfte granskades och resultatet sammanställdes enligt Katie Erikssons syn på miljö. Under den andliga miljön sorterades kategorin <em>naturen utanför</em>. Under den psykosociala miljön sorterades kategorierna <em>estetiken – avspeglar vården, välkomnande miljöer, vårdmiljöns betydelse för en bevarad integritet, hemlika miljöer </em>samt <em>sjuksköterskan – en del av vårdmiljön</em>. Under den fysiska miljön sorterades kategorierna <em>ljus, ljud och lukt, enkel- och flerbäddssalar</em> samt <em>aktiviteter</em>. Resultatet visade att närheten till naturen ansågs främja vården, vilket även god estetik samt välkomnande miljöer gjorde. Vårdmiljön visade sig ha möjligheter att främja känslan av en bevarad integritet, framförallt gällande vistelse i enkel- eller flerbäddssalar. En hemlik miljö där patienter kunde känna igen sig, påvisades inge trygghet och personlig kontroll. Sjuksköterskan ansågs ha stor möjlighet att påverka huruvida vårdmiljön uppfattades som positiv eller negativ. Resultatet visade att omvårdnadsteoretikernas tankar kring miljöbegreppet från 1800 och 1900 - talet fortfarande är aktuella. Då det ständigt sker en förändring i samhället och missnöje framkommer angående vårdmiljön är fortsatt forskning inom området nödvändigt.</p> / <p>The aim of the literature review was to compile current research and thus describe patients’ perceptions and experiences of the care environment. Browse were conducted through the database MedLine (PubMed) and supplemented with manual search in the reference lists. Eleven articles representing the study purpose was reviewed and the results were compiled according to Katie Eriksson’s approach of the environment. In the spiritual environment the category <em>nature</em> was included. In the psychosocial environment the categories <em>aesthetics</em> <em>- reflecting care, welcoming environments, the care environments’ importance for preserved integrity, home-like environments, </em>and<em> the nurse - a part of the care environment</em> was included. Under the physical environment the categories <em>lighting, sound and smell, single-and multi-bed rooms </em>and<em> activities</em> were included.  The result showed that being close to nature was considered facilitate the care, which also good aesthetics and welcoming environments did. The care environment was shown to have opportunities to promote a feeling of preserved integrity, especially stays in single or multi-bed rooms. A home-like environment, where patients could recognize themselves, was considered secure. The nurse was reported to influence the care environment in both a positive and a negative direction. Finally, the result shows that the nursing theorist’s views of the environment from 1800 - 1900s, still are in question. However, the society is constantly changing and dissatisfaction about the care environment have been reported, further research is necessary.</p>

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att sammanställa aktuell forskning och därmed beskriva patienters uppfattningar och upplevelser av vårdmiljön. Artikelsökningen genomfördes i databasen MedLine (via PubMed) och kompletterades med manuell sökning i valda källors litteraturlistor. Elva artiklar som motsvarade studiens syfte granskades och resultatet sammanställdes enligt Katie Erikssons syn på miljö. Under den andliga miljön sorterades kategorin naturen utanför. Under den psykosociala miljön sorterades kategorierna estetiken – avspeglar vården, välkomnande miljöer, vårdmiljöns betydelse för en bevarad integritet, hemlika miljöer samt sjuksköterskan – en del av vårdmiljön. Under den fysiska miljön sorterades kategorierna ljus, ljud och lukt, enkel- och flerbäddssalar samt aktiviteter. Resultatet visade att närheten till naturen ansågs främja vården, vilket även god estetik samt välkomnande miljöer gjorde. Vårdmiljön visade sig ha möjligheter att främja känslan av en bevarad integritet, framförallt gällande vistelse i enkel- eller flerbäddssalar. En hemlik miljö där patienter kunde känna igen sig, påvisades inge trygghet och personlig kontroll. Sjuksköterskan ansågs ha stor möjlighet att påverka huruvida vårdmiljön uppfattades som positiv eller negativ. Resultatet visade att omvårdnadsteoretikernas tankar kring miljöbegreppet från 1800 och 1900 - talet fortfarande är aktuella. Då det ständigt sker en förändring i samhället och missnöje framkommer angående vårdmiljön är fortsatt forskning inom området nödvändigt. / The aim of the literature review was to compile current research and thus describe patients’ perceptions and experiences of the care environment. Browse were conducted through the database MedLine (PubMed) and supplemented with manual search in the reference lists. Eleven articles representing the study purpose was reviewed and the results were compiled according to Katie Eriksson’s approach of the environment. In the spiritual environment the category nature was included. In the psychosocial environment the categories aesthetics - reflecting care, welcoming environments, the care environments’ importance for preserved integrity, home-like environments, and the nurse - a part of the care environment was included. Under the physical environment the categories lighting, sound and smell, single-and multi-bed rooms and activities were included.  The result showed that being close to nature was considered facilitate the care, which also good aesthetics and welcoming environments did. The care environment was shown to have opportunities to promote a feeling of preserved integrity, especially stays in single or multi-bed rooms. A home-like environment, where patients could recognize themselves, was considered secure. The nurse was reported to influence the care environment in both a positive and a negative direction. Finally, the result shows that the nursing theorist’s views of the environment from 1800 - 1900s, still are in question. However, the society is constantly changing and dissatisfaction about the care environment have been reported, further research is necessary.

The environment in which animals are maintained is a factor that has the potential to alter the physiologic phenotype. We addressed the hypothesis that the standard animal care (SAC) environment cause significant deviations in the circadian variation of heart rate (HR), body temperature (Tb) and activity (ACT) in chronically instrumented mice. These data were used to inform the design of a subsequent study addressing the hypothesis that loss of transient receptor potential vanilloid 1 (TRPV1) function blunts the thermoregulatory, ventilatory and metabolic responses to hypoxia. Mice were implanted with intraperitoneal transmitters for chronic recording of HR, Tb and ACT. The animal environment study consisted of a 3-week protocol comprised of SAC (wk 1) utilizing standard animal care procedures of a health check and bottle and cage changes SPA (service personnel absent; wk 2) with no SAC interventions and building malfunction (BLDMAL+SAC, wk 3). Mean HR was elevated across the week of SAC, as well as for the light and dark cycles. Cage change caused the most profound changes (lasting 4 h), while health check/bottle change alterations lasted approx. 30 min. TRPV1-/- and TRPV1+/+ (wild-type, WT) mice exposed acutely to hypoxia (FIO2=0.1 for 4 h) resulted in a greater hypometabolic response for the mutant compared with WT genotype, reaching a lower value for HR, Tb, ACT, V ̇CO2 (carbon dioxide production) and ventilation. We conclude that the animal care environment provides a novel environment to assess murine phenotype and must be considered in genotype/phenotype assessments. Further, TRPV1 provides a significant tonic input to the integrated thermoregulatory, metabolic and ventilatory responses to hypoxia. / Thesis (Master, Physiology) -- Queen's University, 2012-08-27 17:51:48.022

Nurses' working environment, together with their patient relationships, can elicit emotions which they will need to manage in order to perform successfully in their daily work activities. It is for this reason that it is crucial that sound emotional intelligence measures should be developed which hospitals can utilise to identify emotionally intelligent individuals for emotionally laden jobs or even to identify their developmental needs within the area of emotional intelligence. The objective of this study was to investigate the psychometric properties of the Emotional Intelligence Scale (EIS) developed by Schutte and colleagues in 1998 within a nursing environment. A convenience random sample of 5 11 nurses was taken from hospitals located in the areas of Klerksdorp, Potchefstroom, Krugersdorp, Johannesburg and Pretoria. The EIS was used as a measuring instrument. Cronbach alpha coefficients, Pearson-product correlation coefficients and MANOVAS were used to analyse the data. The results showed a 5-factor solution for the EIS, which explained 50,04% of the total variance. All of the five dimensions had adequate internal consistencies, except for the Negative Emotions dimension. Lastly, group differences were identified between personnel area and emotional intelligence, as well as between race and emotional intelligence levels. Recommendations were made for future research. / Thesis (M.Com. (Industrial Psychology))--North-West University, Potchefstroom Campus, 2006.

SAMMANFATTNING   Bakgrund: Tidigare studier visar att patienter påverkas både fysiskt och psykiskt vid överflyttning från en miljö till en annan. Att överflyttas från den specialiserade, högteknologiska intensivvårdsavdelningen till en vårdavdelning kan skapa upplevelser och känslor av stress, oro, ångest, osäkerhet, depression, sömnstörningar, minnesbortfall, mardrömmar med mera. Syfte: Att utforska hur miljöns utformning för vårdandet påverkar patientens välbefinnande efter överflyttning från intensivvårdsavdelning till kirurgisk vårdavdelning. Metod: Syftet besvarades med hjälp av upprepade observationer med informella intervjuer av tre patienter som hade vårdats på en intensivvårdsavdelning och hade överflyttats till en kirurgisk vårdavdelning. Deduktiv innehållsanalys användes och utgick från en tidigare skapad modell av begreppet miljö. Resultat: Patienternas välbefinnande påverkades av miljön efter överflytten till den kirurgiska vårdavdelningen. Resultatet presenteras efter modellens kategorier atmosfär, omvärld, omgivning, medelpunkt och förhållande. Slutsats: Att överflyttas till en lägre vårdnivå som en vårdavdelning är en stor omställning för patienterna både fysiskt och psykiskt. Resultatet stödjer att det finns en kunskapslucka som består av skillnader i miljön, skillnader i sjuksköterskors kompetens och skillnader i kommunikationen mellan intensivvårdsavdelningar och vårdavdelningar. Det är viktigt att tydliga rutiner finns kring hur en intensivvårdspatient ska tas emot och vårdas vid överflyttningen till en vårdavdelning. För att miljöombytet inte ska bli för omfattande för patienten kan överflyttning först ske till en intermediärvårdsavdelning innan vidare överflyttning till en vårdavdelning sker. / ABSTRACT Background: Previous studies showed that patients are affected both physically and mentally when they transferring from one environment to another. To be transferred from the specialized, high-tech intensive care to a ward can create experiences and feelings of stress, worry, anxiety, insecurity, depression, sleep disorders, memory loss, and nightmares with more. Aim: The aim of this study was to explore how environmental design for care affects the patient's well-being after transfer from intensive care to the surgical ward. Method: The aim was answered with help from repeated observations with informal interviews with three patients who had been treated in an intensive care unit and had been transferred to a surgical ward. Deductive content analysis was used and was based on a previously created model. Result: The patients' well-being was affected by the environment after transfer to the surgical ward. The results are presented according to the categories atmosphere, entourage, surroundings, midpoint and relationship. Conclusion: Be transferred to a lower level of care as a ward is a big change for the patients both physically and psychologically. The result supports that there is a knowledge gap which consist of differences in the environment, differences in nurses' skills and differences in communication between intensive care units and wards. It is important that there are clear procedures on how an intensive care patient to be received and cared for at the transfer to a ward. To move from one environment to another should not be too extensive for the patient can first be transfer place to an Intermediate Care Facility before further transfer to a ward occurs.

Bakgrund: Naturens positiva inverkan på hälsa har belysts sedan antiken. Forskning kring naturbaserad terapi har ökat de senaste decennierna och terapiformen har gett positiva effekter för flertalet patientgrupper. Mer än en tredjedel av EU:s befolkning lider av någon form av psykisk ohälsa och många går utan adekvat behandling. Omvårdnad vid psykisk ohälsa ska enligt riktlinjer innefatta ett personcentrerat förhållningssätt och utformas utifrån kunskap om vårdmiljöns betydelse. Syfte: Att beskriva betydelsen av naturbaserad terapi för personer med psykisk ohälsa. Metod: En allmän litteraturstudie med systematisk ansats genomfördes. Artikelsökning gjordes i PubMed, Cinahl, AMED, PsykInfo och Scopus. Valda artiklar kvalitetsgranskades och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Den naturbaserade terapin hade en positiv inverkan på hälsa för personer med psykisk ohälsa. Resultatet baserades på 17 artiklar och speglades i fyra kategorier: naturen som tillflyktsort, betydelsen av social kontext, förändrad syn på livssituation samt symtomförbättring och dess konsekvenser. Konklusion: I studien framkom att naturbaserad terapi kan ha stor betydelse för tillfrisknande och daglig funktion för personer med psykisk ohälsa. Studien visar även att omvårdnad som utgår ifrån ett salutogent perspektiv i en terapeutisk naturmiljö bidrar till en förbättrad psykisk hälsa. / Background: The positive impact of nature on health has been highlighted since ancient times. The scientific research about nature-based therapy has increased during the last decades and has presented positive effects for patients with different diagnoses. More than one third of the European Union population suffers from some kind of mental illness and many lack adequate treatment. Nursing care of mental illness should according to guidelines include a person-centered approach and knowledge about the significance of the care environment. Aim: To describe the impact of nature-based therapy for people with mental illness. Method: A general literature study with a systematic approach was conducted. The search for articles was made in PubMed, Cinahl, AMED, PsykInfo and Scopus. The quality of the selected articles were examined and analyed using qualitative content analysis. Results: Nature-based therapy had a positive impact on health for people with mental illness. The result was based on 17 articles and four categories were identified: nature as a refuge, the importance of social context, altered view of life situation and improvement of symptoms and its consequences. Conclusion: The findings conclude that nature-based therapy can have an impact on recovery and daily function for persons with mental illness. The study also revealed that nursing care with a salutogenic approach in a therapeutic nature environment leads to an increased mental health.

BAKGRUND: Det finns idag ungefär 148 000 personer med demenssjukdom i Sverige. Under sjukdomsförloppet drabbas nio av tio någon gång av någon form av beteendemässiga eller psykiska symtom (BPSD). Dessa symtom skapar ett stort lidande för personen med demens och dess närstående och är ofta en bidragande orsak till flytt till särskilt boende. På det särskilda boendet är det viktigt att personalen har kunskap och intresse för att kunna hantera krävande situationer som kan uppstå vid BPSD SYFTE: Studiens syfte var att belysa hur vårdmiljön kan påverka förekomsten av beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom hos personer som bor på särskilt boende. METOD: En allmän litteraturstudie baserad på 20 vetenskapliga artiklar genomfördes. RESULTAT: Resultatet av denna litteraturstudie visar att utformningen av vårdmiljön har betydelse vid förekomst av BPSD. Personer med demens har behov av hemlik miljö och anpassad inredning för att kunna fungera i sin vardag. Genom meningsfull aktivitet kan känslan av självständighet och välbefinnande bevaras. Musik och beröring kan vara en väg till kommunikation då den verbala kommunikationen sviktar. Att ha kunskap om, och planera omvårdnaden för personer med demens påverkar förekomst av BPSD. DISKUSSION: En god vårdmiljö bör erbjuda en balans mellan krav och kompetens och en vardag som är meningsfull och begriplig. Förutsättningen för denna vårdmiljö är att personalen ser till varje individs resurser och behov för att kunna ge en personcentrerad omvårdnad. SLUTSATS: Resultatet i denna studie visar att små förändringar i vårdmiljön kan göra stor skillnad vid BPSD. Med en balanserad vårdmiljö tillsammans med en personcentrerad omvårdnad kan BPSD minska och i bästa fall förebyggas.