Det övergripande syftet med avhandlingen var att beskriva och undersöka patienters - vårdade inom intensivvård - upplevelser och effekter av en cyklisk belysningsintervention utifrån hälsa, välbefinnande och återhämtning. Metod: En intervention bestående av ett automatiskt styrt belysningssystem var installerat på ett intensivvårdsrum. Belysningsinterventionens mål var att efterlikna dagsljuset i styrka, kvalitet, och lokalisation. Ett ordinarie intensivvårdsrum fungerade som kontrollmiljö. I studie I eftersöktes i en systematisk litteratursammanställning tidigare forskningsresultat rörande cykliska belysningsinterventioner inom intensivvård. Belysningsmiljöerna i intervention- och kontrollmiljön bedömdes i studie I av besökare och i studie II av patienter samt jämfördes och analyserades statistiskt. Ljus och belysningsmätningar utfördes i både forsknings- och kontrollmiljön. I studie II undersöktes patienters upplevelser av den cykliska belysningsmiljön genom kvalitativa intervjuer vilka analyserade med innehållsanalys. I studie II mättes och jämfördes patienters sömn, dygnsrytm samt fysiologiska parametrar och analyserades statistiskt. I studie IV undersöktes och jämfördes patienternas självskattade återhämtning efter sex och tolv månader. Resultat: Cykliska belysningsinterventioner exponerade för vuxna patienter var få. Resultatet visade dock att interventioner med cykliskt ljus inom neonatal intensivvård kunde inverka positivt på förtidigt födda barns hälsa. Den cykliska interventionsmiljön bedömdes som mer trivsam och mätningar av belysningen utförda i interventionsmiljön visade på samstämmighet med europeiska rekommendationer. Belysningsnivåerna i kontrolmiljön var manuellt styrda och mätningarna visade på antingen för låga eller för höga belysningsnivåer under dagtid jämfört med europeiska rekommendationer. Patienterna bedömde den cykliska belysningsmiljön som starkare dagtid och under nattetid bedömdes belysningen i kontrolmiljön som mer varierande. Patienters individuella upplevelser av den cykliska belysningsinterventionen presenterades i fyra kategorier: en dynamisk belysningsmiljö, belysningens påverkan på patientens sömn, ljus/belysnings påverkan på dygnsrytm samt en lugnande belysning. Patienternas dygnsrytm stärktes inte av den cykliska belysningsmiljön under deras sista 24-timmarsperiod. Patienternas självrapporterade återhämtning efter intensivvård var bättre efter 12-månader efter utskrivning hos de som vårdats i interventionsmiljön. Slutsatser: Genom att studera de båda forskningsområdena vårdvetenskap och ljus/belysning tillsammans skapades ny kunskap till vårdvetenskapen. Trots svår sjukdom eller skada kunde patienterna bedöma och reflektera kring belysningsmiljön. Ämnesområdet lämpar sig väl för att undersökas med både kvantitativa och kvalitativa metoder. / Aim: The overall aim of this thesis was to describe and evaluate patients’, who were cared for in the intensive care unit (ICU), experiences and effects concerning a cycled lighting intervention based on health, wellbeing and recovery. Methods: An automatically controlled cycled lighting intervention aimed to mimic natural light levels, quality and position throughout the day was evaluated. An ordinary lit room was used as a control. A multiple-method approach was used. In study I, there were three aspects: a systematic review of the previous research concerning cycled lighting interventions in the intensive care; visitor evaluations of the lighting environments in the intervention and ordinary room; and measurements of illuminance, luminance and irradiance in both conditions. In study II, the patients evaluated the lighting environment in the two rooms. Data were compared and analysed. Furthermore, patients’ experiences regarding the cycled lighting environment were investigated through qualitative interviews, which were subsequently analysed by content analysis. In study III, patients’ sleep, activity and physiological parameters were measured and compared. Study IV consisted of statistical analysis of a questionnaire concerning patients’ self-reported recovery six and 12 months after their ICU treatments. Results: The literature review on cycled lighting interventions in adult ICUs was rare but more common in the neonatal ICU (NICU). Findings showed that cycled lighting interventions improved health in preterm infants, but there were also non-significant results reported. The visitors reported the cycled lighting environment as more pleasant, and based on measurements, the lighting levels were at equivalent levels with European recommendations for hospitals. The lighting levels in the ordinary room were manually controlled and were reported as being either too low or too bright during the daytime. Patients evaluated the cycled lighting environment as brighter in daytime, and this was in coherence with the results from the measurements of illumination. Patients’ individual experiences concerning the cycled lighting environment were reported in four categories: a dynamic lighting environment, the impact of lighting on patients’ sleep, the impact of light/lighting on the circadian rhythm and the degree to which the lighting calmed them. Patients’ circadian rhythms were not further strengthened by the cycled lighting intervention during their final 24-period in the ICU. Twelve months after their ICU treatments, patients cared for in the intervention environment self-reported their recovery as significantly better than those who received treatment in the ordinary room. Conclusions: A multiple methodology was used to explore theresearch field from a wider perspective. Combining knowledge from both the lighting research field and caring science has brought new knowledge to both and especially to the practice of nursing. Despite their severe illnesses or injuries, patients were able to assess their experiences with the lighting environment and reflect on how the lighting was able to support their health. This thesis reports findings that indicate that environmental/lighting interventions may improvepatients’ health. Lighting interventions are harmless, safe, sustainable and, in comparison to technical and medical interventions, considerably cheaper. With this knowledge, we believe all vulnerable patients in the ICU should be surrounded by a lighting environment around the clock to support their health, wellbeing and recovery.

Objective: This dissertation includes three projects that study care environments and apathy in dementia as well as measures of activity. Project 1 developed the Person-Environment Apathy Rating (PEAR) scale to measure environmental stimulation and apathy, and tested its psychometrics. Project 2 examined the association between care environments and apathy in persons with dementia. Project 3 tested the accuracy of ActiGraph and activPALTM activity monitors in measuring weight-bearing activities among persons with previous diabetic foot ulcers. Methods: The PEAR consists of environment (PEAR-Environment) and apathy (PEAR-Apathy) subscales. The validity and reliability of the PEAR was examined through video observation of 24 participants. Project 2 selected 40 participants with dementia in order to examine the association between apathy and environmental stimulation, ambiance, crowding, staff familiarity, and light and sound. Study procedures involved video observation and data extraction. Project 3 enrolled 31 participants to test the accuracy of ActiGraph and activPALTM in measuring number of steps taken and duration of walking, standing, sitting, and lying. Results: The PEAR-Environment subscale had significant but fair correlation with the Crowding Index (Ρ=.27, p<.01), suggesting fair validity. The PEAR-Apathy highly correlated with the Passivity in Dementia Scale (ρ=.81) and Neuropsychiatry Inventory (NPI)-Apathy subscale (ρ=.266), and moderately correlated with the NPI-Depression subscale (ρ=.46), indicating good convergent validity and moderate discriminate validity. The PEAR also demonstrated good internal consistency (Cronbach's Α= .84 -.85) and moderate to good inter-rater (Weighted Kappa=.47-.94) and intra-rater (Weighted Kappa=.47-.94) reliability. Project 2 revealed that stimulation clarity and strength were significantly associated with a low apathy level (p<.001). An increase of 1 point on stimulation clarity and strength corresponded to a decrease on apathy score of 1.3 and 1.9 points, respectively. Project 3 revealed that ActiGraph had widely varied accuracy in measuring duration of standing, walking, sitting, and lying (0-100%) and in measuring number of steps taken (43-81%). In contrast, activPALTM showed consistently high accuracy in measuring duration of standing, walking, sitting, and lying (97-100%) and in measuring number of steps of taken (91-99%). Discussion: The PEAR is a valid and reliable measure of care environment and apathy in long-term care residents with dementia. Care environments that contain clear and sufficiently strong environmental stimulation are significantly associated with lower apathy levels, providing a foundation for interventions targeting apathy. ActivPALTM is a valid tool to measure weight-bearing activity in persons with diabetes in order to examine the role of weight-bearing activity in foot ulceration. This monitor may also be useful as a supplemental measure for apathy in persons with dementia.

<p>Äldre vårdtagare med sömnproblematik är, enligt studier, undervärderat i forskning. Sömnproblematik hos äldre visar sig vanligen som svårigheter att fästa sömn och uppvaknande nattetid eller tidig morgon. Ett antal kroppsliga, neurologiska och psykiska sjukdomar kan störa sömnen, även miljöförhållanden, samt vissa läkemedel.</p><p><strong>Syftet med studien var att beskriva vilka förhållanden och omvårdnadsåtgärder som, enligt vårdpersonalen, påverkar och främjar sömnen hos äldre vårdtagare med sömnproblematik. Som <strong>metod användes semistrukturerade intervjuer. Sex undersköterskor och fyra sjuksköterskor intervjuades. Materialet analyserades med hjälp av manifest innehållsanalys och presenterades i två kategorier: Vårdtagarnas behov och vårdmiljö. Till huvudkategorierna hörde två underkategorier vardera, fysiska och psykiska behov, behov av läkemedel respektive yttre förhållanden och bemötande. <strong>Resultatet visade att otillfredsställda behov så som smärta, förstoppning, hunger och existentiella funderingar samt den sociala situationen ansågs påverka sömnen. Miljön runt vårdtagaren har också betydelse för sömnen, dels utifrån ljus och ljud men även den psykosociala miljön såsom bemötande från vårdpersonalen. <strong>Slutsats, omvårdnadsåtgärder behöver lyftas fram som ett led i att främja sömn hos äldre med sömnproblematik. </strong></strong></strong></strong></p> / <p>Elderly patients with problems related to sleep are, according to studies, undervalued in research. Sleep problems among elderly usually shows as difficulties to fall asleep and awakening during night or early morning. A number of physical, neurological and psychiatric disorders may disrupt sleep, including environmental conditions, and certain medicines. The purpose of the study was to describe the conditions and nursing measures that, according to caregivers, affect and promote sleep in elderly patients with sleeping problems. The method used was semi-structured interviews. Six assistant nurses and four nurses were interviewed. The material was analyzed using manifest content analysis and presented in two categories: patient needs and environment. To the main categories were two sub-categories each, physical and psychological needs, the needs of pharmaceutical respectively external conditions and treatment. The results showed that the unmet needs such as pain, constipation, hunger, and existential concerns and the social situation were considered to affect sleep. The environment around patients is also important for sleep, for example light and sounds but also the psychosocial environment as the response from the staff. Conclusion, nursing measures should be emphasized as a way to promote sleep in elderly people with sleeping problems.</p>

Äldre vårdtagare med sömnproblematik är, enligt studier, undervärderat i forskning. Sömnproblematik hos äldre visar sig vanligen som svårigheter att fästa sömn och uppvaknande nattetid eller tidig morgon. Ett antal kroppsliga, neurologiska och psykiska sjukdomar kan störa sömnen, även miljöförhållanden, samt vissa läkemedel. Syftet med studien var att beskriva vilka förhållanden och omvårdnadsåtgärder som, enligt vårdpersonalen, påverkar och främjar sömnen hos äldre vårdtagare med sömnproblematik. Som metod användes semistrukturerade intervjuer. Sex undersköterskor och fyra sjuksköterskor intervjuades. Materialet analyserades med hjälp av manifest innehållsanalys och presenterades i två kategorier: Vårdtagarnas behov och vårdmiljö. Till huvudkategorierna hörde två underkategorier vardera, fysiska och psykiska behov, behov av läkemedel respektive yttre förhållanden och bemötande. Resultatet visade att otillfredsställda behov så som smärta, förstoppning, hunger och existentiella funderingar samt den sociala situationen ansågs påverka sömnen. Miljön runt vårdtagaren har också betydelse för sömnen, dels utifrån ljus och ljud men även den psykosociala miljön såsom bemötande från vårdpersonalen. Slutsats, omvårdnadsåtgärder behöver lyftas fram som ett led i att främja sömn hos äldre med sömnproblematik. / Elderly patients with problems related to sleep are, according to studies, undervalued in research. Sleep problems among elderly usually shows as difficulties to fall asleep and awakening during night or early morning. A number of physical, neurological and psychiatric disorders may disrupt sleep, including environmental conditions, and certain medicines. The purpose of the study was to describe the conditions and nursing measures that, according to caregivers, affect and promote sleep in elderly patients with sleeping problems. The method used was semi-structured interviews. Six assistant nurses and four nurses were interviewed. The material was analyzed using manifest content analysis and presented in two categories: patient needs and environment. To the main categories were two sub-categories each, physical and psychological needs, the needs of pharmaceutical respectively external conditions and treatment. The results showed that the unmet needs such as pain, constipation, hunger, and existential concerns and the social situation were considered to affect sleep. The environment around patients is also important for sleep, for example light and sounds but also the psychosocial environment as the response from the staff. Conclusion, nursing measures should be emphasized as a way to promote sleep in elderly people with sleeping problems.

Vårdmiljön och dess estetik är en viktig del av patientens livsvärld. Estetik är kunskapen om det sköna och dess modifikationer, samt förnimmelsekunskap. Sjuksköterskor kommer dagligen genom arbetet i kontakt med patienternas upplevelser av miljön. Tidigare forskning visar att det tenderar att finnas en uppdelning av estetiken i olika kategorier och att det saknas en helhetsbild av vårdmiljön och dess estetik. Det finns inte mycket beskrivet om sjuksköterskors erfarenheter inom området, inte heller mycket om patientens perspektiv. Syftet med denna studie är att belysa sjuksköterskors erfarenheter av hur vårdmiljön och dess estetik påverkar patienterna. Datainsamlingen gjordes med intervjuer. Intervjuerna spelades in och transkriberades. En kvalitativ innehållsanalys gjordes av texten och fem kategorier framkom; personalens inflytande, vårdutrymmenas utformning och funktion, inredningen, vikten av genomtänkt stimulering och aktivitet samt tillgång till natur. Resultatet visar att vårdmiljö är ett brett ämne och uppfattningarna om ämnet grundar sig ofta på subjektiva erfarenheter och upplevelser. Personalen spelar en viktig roll i vårdmiljön. Det finns dock mycket kvar att göra i miljön. / The care environment and its aesthetics is an important part of a patient's world. Aesthetics is the knowledge of beauty and its modifications; and also of perception. Nurses are in contact with patient's perception of the environment every day in their work. Former research shows that there tends to be a division of the aesthetics into different categories and there is a lack of knowledge about the whole picture. There is not much described about the nurse's experiences in the area neither is there much about the patient's perspective. The aim of the study is to cast light on the nurses experiences of how the care environment and its aesthetics affect the patients. Data collection was made through interviews and audio recorded and written out. A qualitative content analysis was made of the text, five categories were found; the influence of staff; the care areas design and function; interior; the importance of careful stimulation and activities; access to nature. The result shows that the care environment is a broad subject and the understanding of it is based on subjective experiences. The staff plays an important roll in the care environment. There is also much left to do about the environment.

<p>Vårdmiljön och dess estetik är en viktig del av patientens livsvärld. Estetik är kunskapen om det sköna och dess modifikationer, samt förnimmelsekunskap. Sjuksköterskor kommer dagligen genom arbetet i kontakt med patienternas upplevelser av miljön. Tidigare forskning visar att det tenderar att finnas en uppdelning av estetiken i olika kategorier och att det saknas en helhetsbild av vårdmiljön och dess estetik. Det finns inte mycket beskrivet om sjuksköterskors erfarenheter inom området, inte heller mycket om patientens perspektiv. Syftet med denna studie är att belysa sjuksköterskors erfarenheter av hur vårdmiljön och dess estetik påverkar patienterna. Datainsamlingen gjordes med intervjuer. Intervjuerna spelades in och transkriberades. En kvalitativ innehållsanalys gjordes av texten och fem kategorier framkom; personalens inflytande, vårdutrymmenas utformning och funktion, inredningen, vikten av genomtänkt stimulering och aktivitet samt tillgång till natur. Resultatet visar att vårdmiljö är ett brett ämne och uppfattningarna om ämnet grundar sig ofta på subjektiva erfarenheter och upplevelser. Personalen spelar en viktig roll i vårdmiljön. Det finns dock mycket kvar att göra i miljön.</p> / <p>The care environment and its aesthetics is an important part of a patient's world. Aesthetics is the knowledge of beauty and its modifications; and also of perception. Nurses are in contact with patient's perception of the environment every day in their work. Former research shows that there tends to be a division of the aesthetics into different categories and there is a lack of knowledge about the whole picture. There is not much described about the nurse's experiences in the area neither is there much about the patient's perspective. The aim of the study is to cast light on the nurses experiences of how the care environment and its aesthetics affect the patients. Data collection was made through interviews and audio recorded and written out. A qualitative content analysis was made of the text, five categories were found; the influence of staff; the care areas design and function; interior; the importance of careful stimulation and activities; access to nature. The result shows that the care environment is a broad subject and the understanding of it is based on subjective experiences. The staff plays an important roll in the care environment. There is also much left to do about the environment.</p>

Aim and objectives. Although many international sources in literature describe the treatment regimes for the management of adult female rape survivors, very few actually evaluate if the care that is implemented, are beneficial and supportive towards an optimal level of health. The researcher initiated this study to specifically determine what the experiences of adult female rape survivors were with regards to the management they received from health care workers in the emergency care environment. This information that was gathered was then incorporated into the writing of recommendations for health care services towards the improvement of patient-centred care. Method. A qualitative phenomenological methodology guided the research process in which ten semi-structured voluntary interviews was held with adult female rape survivors. This study was conducted in a private hospital in Gauteng, South Africa, which is at the top of the international statistics list for the incidence of rape. Findings. Patient management with regards to accessibility to health care services, the forensic examination and the use of medications proved to be a major concern. Participants in this study emphasized the value and importance of the physical presence of family members or significant others. A positive attitude from these support-givers improved the patient’s psychological state, memory and co-operation. Prolonged waiting times in all areas of management contributed to an increased level of anxiety, where as the prompt and competent interventions by empathetic multi-disciplinary team members had improved patient satisfaction. Various patient responses after the rape incident warranted that minimal, but yet effective and professional health care workers be involved in rape survivor management. Confidentiality and honest, effective communication that is based on patient preference, should guide all interventions. Conclusion. The medical management of adult female rape survivors in this hospital compared favorably to international standards, however, the need to improve the level of specific patient-centred care exists in order to ultimately facilitate a better quality of service provision. Copyright / Dissertation (MCur)--University of Pretoria, 2009. / Nursing Science / unrestricted

Bakgrund: Patienter drabbas av vårdrelaterade infektioner inom olika vårdmiljöer varje dag.Detta bidrar till onödiga kostnader och ett onödigt lidande för patienten som skulle kunnaundvikas. Syfte: Att beskriva vårdmiljöns betydelse för att förebygga vårdrelateradeinfektioner. Metod: Litteraturöversiktens resultat bygger på 15 vetenskapliga artiklar, sompublicerats mellan 2015–2020. Artiklarnas ursprungsland är USA, Kanada, Kina, Tyskland,Iran, Österrike, Uganda, Nigeria och England. Resultat: Tre teman identifierades som var,Vårdmiljöns utformning, Kontaktytor i vårdmiljön och Möjligheter till handhygien. Resultatetvisar att vårdmiljön och dess utformning har en betydelse för risken av att drabbas av envårdrelaterad infektion. Slutsats: Slutsatsen av denna litteraturöversikt är att vårdmiljön har enbetydelse för överföring av bakterier och virus, vilket kan orsaka vårdrelaterade infektioner. / Background: Patients are affected by healthcare-associated infections in different careenvironments every day. This contributes to unnecessary costs and suffering for patients thatcould be avoided. Aim: To describe the importance of the care environment in preventinghealthcare-associated infections. Method: The results of the literature review are based on 15scientific articles, published between 2015-2020. The countries of origin of the articles are theUnited States, Canada, China, Germany, Iran, Austria, Uganda, Nigeria and England. Results:Three themes were identified: Care environment, Contact surfaces in the care environment andOpportunities for hand hygiene. The results show that the care environment and its design ismaking a risk of suffering from a healthcare-associated infection. Conclusion: The conclusionof this literature study is that the care environment has an impact on the transmission of bacteriaand viruses, which can cause healthcare-associated infections.

Bakgrund: Tidigare forsning visar att det finns flera faktorer som påverkar patientens återhämtning från sjukdom, där miljön är en relevant faktor. I miljön förekommer det olika faktorer som påverkar patientens omgivning, sjuksköterskan upplever att rummets utformning, ljus, ljud samt relationer kan ha inverkan på patientens återhämtning. Sjuksköterskans upplevelser kan eventuellt skilja sig från patientens. Syfte: Att beskriva patientens upplevelse av miljöns betydelse för återhämtning. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med en induktiv ansats. Resultat: Resultatet genererade i två teman och fyra subteman utifrån examensarbetets syfte. Temat Relationens betydelse för återhämtning delades in i två subteman; Patientens relation till sjuksköterskan och Stöd från andra. Det andra temat Yttre miljöns betydelse för återhämtning delades in i två subteman; Patientrummet och Återvända hem till vardagen. Slutsats: Sjuksköterskan och patienten har liknande upplevelser kring hur de olika faktorerna i miljön påverkar återhämtningen, den kan ha främjande eller hämmande effekt på återhämtningen. En miljö som inger trygghet och bekräftelse upplevdes vara främjande för återhämtningen. Relationen till sjuksköterskan samt andra människor kan hjälpa patienten att finna kraft för återhämtning. / Background: Previous research shows that there are several factors that affect the patient recovery from illness, where the environment is a relevant factor. In the environment, there are various conditions that affect the patient environment. The nurse feels that the design, light, sound of the room and relationships can affect the patient recovery. The nurse experiences may part from the patient. Aim: To describe the patient experience of the meaning of environment for recovery. Method: A qualitative literature study with an inductive approach. Result: The result was generated in two themes and four subthemes based on the purpose of the degree project. The theme Relationship's significance for recovery was divided into two subthemes; Patient relationship with the nurse and Support from others. The second theme The importance of the external environment for recovery was divided into two sub-themes; The patient room and Return home to everyday life. Conclusion: The nurse and patient have similar experiences of the factors in the environment's mening for recovery, it can have a promoting or inhibitory effect on the recovery. An environment that provides security and affirmation was perceived to be conducive to recovery. The relationship with the nurse and others can help the patient to find power for recovery.

Bakgrund: Vårdmiljön på sjukhus innehåller ett antal olika faktorer, såväl fysiska som mellanmänskliga, vilka i olika hög grad kan påverka patienters möjligheter till återhämtning såväl positivt som negativt. Det kan handla om färgen på väggarna och möjligheten till enkelrum, lika väl som sjuksköterskans bemötande av patienten. Syfte: Att skapa en översikt över vårdmiljöns betydelse för patientens återhämtning på sjukhus. Metod: En allmän litteraturöversikt. Tolv vårdvetenskapliga artiklar analyserades. Nio med kvalitativ ansats och tre med kvantitativ ansats. Resultat: Vårdmiljön kan främja patienternas återhämtning, men den kan likaväl hämma återhämtningen. Faktorer som inverkade på patienternas återhämtning redovisas i fyra teman: Den omgivande miljöns betydelse för patientens återhämtning, vårdmiljöns inverkan på patientens sömnkvalitet, hur inredningens utformning kan påverka patientens återhämtning och det mellanmänskliga mötets betydelse för patientens återhämtning. Här framkommer att utsikt genom fönstret, störande ljud, en hemlik inredning samt kommunikationen mellan patienten och sjuksköterskan är faktorer som på ett eller annat vis påverkar patienternas återhämtning. Slutsats: Patienternas upplevelser tydliggjorde att vårdmiljön, såväl den fysiska som den mellanmänskliga, hade en stor inverkan på återhämtningen. / Background: The healthcare environment at a hospital contains a few different factions, physical aswell as interpersonal. Some of which can deeply impact the patients road to recovery for both good and bad, such as the color of the interior and the potential access to a secluded room. Also the treatment recevied by the nurses plays a big part. Aim: To create a map of the healthcare environments impact for the recovery of the patient. Method: A general literature-overview. Twelve scientifically based articles on healthcare. Nine with qualitative approach and three with quantitative approach. Results: The healthcare environment can promote patients recovery, but it can also inhibit the patients recovery. Factors that influenced the recovery is accounted for in four themes: The surrounding environments meaning for the patients recovery, the healthcare environments impact on the patients sleep quality, the way the interior has been layed out and the interpersonal meeting can also aid the patients recovery. Things like a view out of a window, noises, a home-like interior aswell as communication between the nurses and the patient plays a big part on how the patients is recovering. Conclusions: The patients experience clarified that the healthcare environment, the physical aswell as the interpersonal treatment had a big impact on the recovery of the patient.