Bakgrund: Allt fler människor kommer att drabbas av någon form av demenssjukdom vilket bland annat leder till förlust av kognitiva förmågor. Detta innebär ökat behov av vård- och omsorgsboende för de personer som drabbats. Det centrala för personer med demenssjukdom är att vården är personcentrerad samt att den fysiska vårdmiljön är anpassad efter deras behov. Syfte: Att beskriva den fysiska vårdmiljöns betydelse för omvårdnad av personer med demens på vård- och omsorgsboende. Metod: En litteraturöversikt som grundades i kvalitativa (n=12), kvantitativa (n=1) samt mixade (n=2) studier. Studierna hade fokus på den fysiska vårdmiljöns betydelse för omvårdnaden av personer med demenssjukdom. Artiklarna kvalitetsgranskades, analyserades och indelades fyra huvudkategorier med sju underkategorier. Resultat: Resultatet visade att den fysiska vårdmiljön påverkade personer med demenssjukdom. Genom anpassning av måltidsmiljö, utomhusmiljö och inomhusmiljö främjades livskvalitén för personer med demenssjukdom. Att vårdmiljön utformades hemlik med välbekanta föremål gjorde det lättare för personer med demenssjukdom att göra sig hemmastadda och trivas på sitt nya boende. Detta påverkade självbestämmande och självständighet likväl som livskvalité och trygghet. Slutsats: Personer som diagnostiseras med demenssjukdom drabbas olika då det finns många varierande symtom och begräsningar. Forskning indikerar att det rör sig om kognitiv nedsättning vilket kan påverka personens integritet, självbestämmande och autonomi. Resultatet visar på att anpassning av den fysiska vårdmiljön kan minska konsekvenserna av kognitiv nedsättning för personer med demenssjukdom, samt ge en känsla av att vara hemma och frihet. Detta kan bidra till lugn, trygghet och autonomi för de som bor på vård- och omsorgsboendet. / Background: An increasing number of people will become suffering from dementia which means loss of cognitive abilities. Aging populations means an increased need for residential care. The most important thing for people with dementia is that the care is person-centered and the environment adapted to their needs. Purpose: To describe the importance of the physical care environment for caring of people with dementia in nursing homes. Methods: A literature review based on qualitative (n = 12), quantitative (n = 1) and mixed (n = 2) studies. The studies focused on the meaning of the physical care environment for the care of people with dementia. The articles were quality checked, analyzed and divided into four main categories with seven sub-categories. Results: Persons who are diagnosed with dementia are affected differently because there are many varying symptoms and limitations. By adapting the meal environment, the outdoor environment and the indoor environment the quality of life for people with dementia was promoted. When the care environment was designed home-like with familiar objects it made it easier for people with dementia to feel like home and enjoy their new home. This was shown to affect selfdetermination and independence as well as quality of life and security. Conclusions: People who suffer from dementia are not affected in the same way, there are many different symptoms and limitations. Research indicates that in all cases it is a cognitive impairment which affects the person's capability of integrity, self-determination and autonomy. The results show that adapting the physical care environment can promote cognitive decline for persons with dementia, and also give a feeling of being at home and freedom. This can contribute to tranquility, security and autonomy for those living at the nursing home

Bakgrund: Vårdmiljöns fysiska omgivningar med sin arkitektur, natur, ljud och belysning inverkar välbefinnandet subjektivt. Vårdmiljön har även betydelse i medvärlden, där relationer och mötet har sitt samspel mellan sjuksköterskor, patienter och deras anhöriga. Problemformulering: Sjuksköterskor upplever att patienten behöver en adekvat miljö för att främja välbefinnandet. Kunskap om hur vårdmiljön inverkar patientens återhämtning är avgörande för att sträva framåt för en bättre vård. Syfte: Syftet med detta examensarbete var att beskriva vårdmiljöns betydelse för patientens återhämtning. Metod: Allmän litteraturöversikt med tolv valda artiklar där nio hade kvalitativ ansats, två med kvantitativansats och en med blandad ansats. Resultat: Samtliga studier beskrev patienternas återhämtningsprocess i relation till vårdmiljön. Den fysiska vårdmiljön bidrog till att patienterna kunde distansera sig från sin sjukdom, integritet som bevarades ansågs positiv till återhämtningen, likaså en närvaro till natur. Sömnens betydelse för återhämtningen ansågs viktig för patienterna i deras återhämtningsprocess, störningar under natten förlängde vårdtiden. Den sociala aspekten mellan patienter, sjuksköterskor och anhöriga ansågs betona ett tydligt samband till god återhämtning. Slutsats: Vårdmiljön bidrar till att kunna både stödja och hindra återhämtningsprocessen, som i sin tur har betydelse för patientens välbefinnande. / Background: The care environments physical surroundings, with its architecture, nature, sounds and lighting subjectively affects well-being. Care environment also takes place in the relational world, where relationships and meetings between nurses, patients and their next of kin takes shape. Problem: Nurses feel that the patient needs a suitable environment to promote well-being. Knowledge of how the care environment affects the patient's recovery is essential for striving towards better care. Aim: The aim of this essay was to describe the importance of the care environment for the patient’s recovery. Method: A general literature review with twelve selected articles where nine with a qualitative approach, two with a quantitative approach and one with a mixed approach. Results: All studies described the patients' recovery process in relation to care environment. The physical care environment could have helped distancing from illness, preserved integrity was considered positive for recovery. Patients sleep emphasized importance for recovery, disturbances extended the care duration. The social activities in the care environment considered a connection for recovery. Conclusion: The care environment contributes to being able to support or hinder the recovery process, which in turn is important for patient’s well-being.

Bakgrund: Akutmottagningarna i Sverige tog emot 1,6 miljoner patienter under 2019. Lokaler är inte anpassade för långa väntetider, därmed brister patientsäkerheten. Sjuksköterskan tvingas många gånger fokusera på medicinska sjukdomstillstånd trots att kunskapen om patienters behov av en helhetssyn finns. Dessvärre tillämpas helhetssyn inte alltid då personalbrist, överbeläggningar och vårdplatsbrist råder och därmed blir ett hinder i sjuksköterskans arbete. Syfte: Syftet var att belysa vad patienter upplever i mötet med sjuksköterskan på en akutmottagning i samband med väntetider. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ metod har använts. Resultat: Resultatet baseras på elva artiklar där patienters upplevelser analyserats och presenterades i tre huvudkategorier med två subkategorier vardera. Den första huvudkategorin var känsla av maktlöshet. Det andra kategorin var vårdrelationen med sjuksköterskan. Den tredje huvudkategorin var miljön Slutsatser: Resultatet visar att patienten på en akutmottagning känner sig maktlös och utelämnad. Vårdrelationen och sjuksköterskans bemötande och förhållningssätt gentemot patienten är av betydelse för att skapa tillit och trygghet. När sjuksköterskan informerar och kommunicerar med patienten skapas förutsättningar till en personcentrerad vård och patienten känner sig delaktig. / Background: The emergency departments in Sweden received 1.6 million patients in 2019. Premises are not adapted for long waiting times, thus lacking patient safety. Nurses can often be forced to focus on medical conditions despite the knowledge of patients' need for a holistic view. Unfortunately, a holistic view is not always applied when staff shortages, overcrowding and shortage of care places prevail and thus become an obstacle in the nurse's work. Aim: The aim of this study was to highlight what patients experience in the meeting with the nurse at an emergency department in connection with waiting times.  Method: A literature review with a qualitative method has been used  Results: The results are based on eleven articles in which patients' experiences were analyzed and were presented in three main categories with two subcategories each. The first main category was feelings of powerlessness. The second category was the nursing relationship with the nurse. The third main category was the environment. Conclusion: The results show that the patient in an emergency room feels powerless and left out. The care relationship and the nurse's treatment and attitude towards the patient are important for creating trust and security. When the nurse informs and communicates with the patient, conditions are created for a person-centered care and the patient feels involved.

Bakgrund: Florence Nightingale (1820 - 1910) förespråkade vikten av vårdmiljön kring patienten för ett optimalt återhämtande. Den moderna vårdmiljön består av fysisk och psykosocial del där båda dessa delar är avgörande för patientens välmående. Postoperativ smärta som följer ett operativt ingrepp upplevs individuellt. Det är sjuksköterskans ansvarsområde i postoperativ omvårdnad att sörja för en god smärtlindring; omvårdnadsmässigt, genom manipulation av vårdmiljön och farmakologisk smärthantering.Syfte: Syftet är att beskriva vårdmiljöns betydelse för att lindra nyopererade patienters postoperativa smärtaMetod: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats. Studiens resultat baseras på 15 vetenskapliga artiklar som är kvalitetsgranskade. De vetenskapliga artiklarna söktes på CINAHL, PubMed, Web of Science samt via manuell sökning.Resultat: I litteraturöversikten identifierades kategorierna fysisk vårdmiljö med underkategorierna patientrummet och kontakt med extern miljö. I kategorin psykosocial vårdmiljö framträdde underkategorierna; känsla av kontroll, relationer och musik som distraktion som smärtlindrande alternativ.Slutsats: Den fysiska och psykosociala vårdmiljön har en distraherande effekt och/eller har en lindrande effekt på postoperativ smärta. / Background: Florence Nightingale (1820 - 1910) was a major advocate for the importance of environment for optimal patient recovery. The modern healthcare environment typically consists of two components, one physical and one psychosocial, where both parts are considered crucial for the patient’s return to health. This is particularly important to bear in mind in the postoperative context and with the experience of postoperative pain, which varies from patient to patient. Nurses are responsible for providing postoperative pain relief, chiefly by nursing, utilizing the health care environment and administering pharmacological painkillers.Aim: The purpose of the study is to describe the importance of the health care environment in relieving newly operated patients postoperative pain.Method: A literature review with qualitative design. The results of the study are based on 15 scientific articles that have been quality reviewed. The scientific articles were searched on CINAHL, PubMed, Web of Science and via manual search.Results: The literature review identified physical care environment with subcategories; patient room and contact with the external environment. In the category psychosocial care environment subcategories; sense of control, relationships and music as distraction as pain-relieving alternatives.Conclusion: The physical and psychosocial health care environment act as a distractive element on the patient and/or have a relieving effect on the postoperative pain.

Bakgrund: Sömn är inte bara ett grundläggande behov för överlevnad utan ocksåav stor betydelse för hälsa och återhämtning. Vårdmiljön är central för att främjahälsa för patienter inlagda på sjukhus. För att ge god omvårdnad och skapaförutsättningar för patientens välbefinnande och återhämtning är ett personcentreratförhållningssätt fördelaktigt.Syfte: Att beskriva faktorer i vårdmiljön som kan påverka sömnkvaliteten förpatienter inlagda på sjukhus.Metod: En litteraturöversikt baserad på 16 vetenskapliga artiklar, där 15 varkvantitativa och en var kvalitativa. Artiklarna publiceras mellan 2009–2020 ocherhålls från databaserna PubMed och CINAHL. Data analyserades enligt Friberg(2017) metod.Resultat: Faktorer som påverkade patienters sömn presenteras i trehuvudkategorier med tillhörande underkategorier: faktorer relaterat till miljö ochomgivning var ljud, belysning, lokaler och utrustning. Faktorer relaterat till patientvar känslomässiga och fysiska aspekter. Slutligen var faktorer relaterat till personalmedicinska och omvårdande åtgärder och bemötande. Resultaten visade också attljud var den faktor som hade mest negativa betydelse för god sömn.Slutsats: Sömn är avgörande för människors hälsa, välbefinnande och möjlighetentill återhämtning. De flesta patienter på sjukhus kan ha en påverkad sömnkvalitet.Sammanfattningsvis är många faktorer i vårdmiljön, inklusive ljud, ljus, fysiska ochkänslomässiga aspekter, väsentliga för patientens sömnkvalitet. Sjuksköterskan haren central roll eftersom de orsakar många störande faktorer. / Background: Sleep is a basic need for survival and of great but importance forhealth and recovery. The care environment is central to promote health for patientsadmitted to hospitals. To provide good nursing care and create conditions for thepatient's well-being and recovery. A person-centered approach is beneficial.Aim: To describe factors in the care environment that may affect sleep quality forpatients in hospitals.Method: A literature review based on 16 scientific articles, 15 were quantitative,and one was qualitative. The articles are published between 2009–2020 and obtained from the databases PubMed and CINAHL. Data were analyzed accordingto Friberg (2017) method.Results: Factors that affected patients' sleep are presented in three maincategories with associated subcategories: factors related to the environment andphysical environment were sound, light, premises and equipment. Factors relatedto the patient were emotional and physical aspects. Finally, factors related to staffwere medical and nursing measures and treatment. The results also showed thatsound was the factor with the most negative significance for good sleep.Conclusion: Sleep is vital for human health, well-being and the possibility ofrecovery. Most patients in the hospital may have an impaired sleep. In summary,many factors in the care environment, including sound, light, physical, andemotional aspects, are essential for patients' sleep quality. The nurse has a centralrole as they cause many disturbing factors.

Bakgrund  Den fysiska vårdmiljön och dess påverkan på patienten har inom modern omvårdnadsforskning tagit ett kliv fram från att tidigare ha varit eftersatt. Baserat på tidigare forskning står det klart att den fysiska vårdmiljön korrelerar direkt med patientens hälsa och upplevda välbefinnande. Förhållanden som påverkar patientens välbefinnande är ljus, fönster, natur, konst, enskildhet samt oljud och buller. Vårdmiljön kan med enkla medel utformas för att främja bland annat lugn, trygghet och känslan av sammanhang. Därför finns ett behov av forskning inom ämnet för att ge sjuksköterskor och annan vårdpersonal värdefull kunskap som kan bidra till ökat välbefinnande, snabbare återhämtning samt kortare vårdtider. Syfte  Syftet med denna studie var att undersöka vilka förhållanden i den fysiska vårdmiljön som påverkar patientens välbefinnande. Metod  En icke-systematisk litteraturöversikt genomfördes. Med hjälp av databaserna PubMed och CINAHL kunde 16 vetenskapliga originalartiklar hittas. Artiklarna av både kvalitativ och kvantitativ ansats har genomgått kvalitetsgranskning enligt Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. Sammanställning och analys av resultatet har gjorts med integrerad dataanalys. Resultat  Resultatet visade att dagsljus var ett basalt behov för patienternas välbefinnande och ljuset hade en positiv effekt, men kunde även vara störande exempelvis vid sömn och vila. Fönstervy gav patienterna en känsla av samhörighet med omvärlden. Naturen skapade ett lugn hos patienterna, likaså konst som kunde skapa känslan samhörighet och trygghet. Vidare gav enskildhet lugn och en känsla av autonomi och kontroll, samtidigt som det kunde bidra till känslan av isolering. Buller och oljud var något som påverkade patienternas välbefinnande negativt, främst gällande sömn och återhämtning. Slutsats  Många av huvudfaktorerna i Nightingales omvårdnadsteori gällande vårdmiljö såsom ljus, fönstervy, natur, konst, enskildhet och oljud är fortfarande aktuella i dagens sjukvård. Vetenskapliga belägg visar att rätt utformad vårdmiljö kan höja livskvaliteten för patienten vilket i sin tur gynnar läkningsprocessen, hälsa och välbefinnande. / Background Based on previous research it is stated that the physical care environment has a correlation to the patient's health and well-being. Conditions that affect the patient's well-being are shown to be light, windows, nature, art, privacy, and noise. The care environment can be designed to facilitate calmness, security and feeling of belonging through simple means. There is a need for research within the field to give nurses and other healthcare professionals valuable knowledge to facilitate well-being, faster recovery, and shorter hospital stays. Aim The aim of this study was to investigate which conditions within the physical care environment that affect the patient’s well-being. Method Non-systematic literature review was carried out. 16 scientific articles were found through the databases PubMed and CINAHL. The articles with both qualitative and quantitative approaches have undergone a quality review based on Sophiahemmet University assessment basis for scientific classification and quality. The results were compiled and analyzed with an integrated data analysis. Results The result has shown that daylight was a basic need for the patient’s well-being. The light had a positive outcome for the patients. Some patients found it disturbing when unwanted during sleep or rest. Window view gave the patients a feeling of belonging. The nature created a feeling of calmness, art had the same effect in addition to creating feelings of security and social connections. Privacy increased the feeling of calmness, autonomy and control, thus it could also lead to a feeling of isolation. Noise had a negative effect on the patient's well-being, especially during night-time. Conclusions Many of Florence Nightingales head findings within her theoretical framework is still relevant to modern nursing research. Scientific evidence shows that a well-designed care environment can increase the quality of life for the patient which is beneficial for the healing process, health and well-being.

Background: Dementia progression is an active subject in Sweden and the world, that makes it more than important for nurses to adjust the work and care to these patients. Nurses have a responsibility, to keep the care personal to the patient’s needs, but also keeping the care patient safe by following related laws. Patients who have dementia or a relative to a patient with dementia describes the importance of the help the nurses bring when they meet each other in different environments. Aim: The aim of this study is to describe nurses’ experiences of caring for patients with dementia. Method: A literature review based of on Friberg, with an analysis of 11 qualitative articles and 2 quantitative articles. Results: The analysis showed 4 subjects, the importance of knowledge, the importance of communication, the importance of person-centered care and lastly the importance of recourses in the care environment. Conclusion: The connections that got made was mainly about how communication needed more experience than what the nurses had. Different methods were used to make sure the care that was given to the patients are safe and person-centered, but also costume made or the patient’s own needs and diagnosis, this was something that the nurses found inadequate. The effects from the workload made obstacles for the nurses while giving care to patients, because of that the necessary recourses needed to be available for the nurses to ease the care work for both patients and their relatives. When nurses had different aspects about the dementia care environment it related to what patients and relatives experienced, both similarities and differences.

Bakgrund Sömn är ett nödvändigt behov hos alla människor som fyller en viktig funktion förkroppens stärkande och regenererande funktioner. Nedsatt sömnkvalitet som exempelvis fler uppvaknanden, kortare sömnduration och/eller irreguljär fördelning av sömnstadier medför negativa konsekvenser för hälsa både på lång och kort sikt. Vårdpersonal tenderar att överskatta patientens sömn och underskatta påverkande faktorer men med hjälp avpatienternas uppfattning och objektiva mätmetoder kan nyfunnen kunskap hjälpa vården att utvecklas i en positiv riktning. Syfte Syftet var att belysa faktorer med negativ påverkan på sömnkvalitet inom slutenvården baserat på patientens subjektiva upplevelser och objektiva mätmetoder. Metod Litteraturöversikten är av icke-systematisk design och är en sammanställning av 15 vetenskapliga artiklar i både kvalitativ och kvantitativ utformning. Genom kombination av söktermer gjordes i februari 2021 sökningar i databaserna PubMed och CINAHL som genererat 12 artiklar och resterande tre artiklar framtogs genom manuell sökning. Artiklarna har kvalitetsgranskats utifrån Sophiahemmet högskolas bedömningsinstrument, sedan har integrerad analys av artiklarna utförts. Resultat Resultatet är indelat fyra kategorier; vårdmiljö, omvårdnadsåtgärder, komfort och fysiologiska samt psykologiska aspekter med tillhörande underkategorier. Litteraturöversiktens resultat visade att samtliga kategorier var områden med faktorer som påverkade sömnkvaliteten. En nyanserad bild av problemområdet påträffades där patienter bland annat uppgav olika former av larm, blinkande medicinsk utrustning, smärta, ljud från vårdpersonal och nattliga omvårdnadsåtgärder med negativ påverkan på sömnkvalitet. Slutsats Samtliga belysta faktorer påverkade sömnen i varierande utsträckning beroende påvårdavdelning. Ytterligare forskning efterfrågas utifrån olika vårdmiljöer samt avexperimentell design. Sömnfrämjande interventioner som öronproppar, ögonmask ochdämpad belysning upplevdes som positivt och gav en ökad sömnkvalitet. Litteraturöversikten innehåller värdefull kunskap för sömnfrämjande arbete som kan liggagrund för en salutogen sjukvård och ett hälsosammare samhälle. / Background Sleep is a necessary need for all people that fulfill an important function for the body's strengthening and regenerating functions. Reduced sleep quality, for example, more awakenings, shorter sleep duration, and/or irregular distribution of sleep stages, has negative consequences for the patient’s health in both the long and short term. Nursing staff tends to overestimate patients 'sleep and underestimate influencing factors, but with the help of patients' perceptions and objective methods of measurement, newfound knowledge can help healthcare to develop in a positive direction. Aim To shed light on factors with negative impact on sleep quality in inpatient care based on the patient's subjective experiences and objective measurement methods. Method The literature review is of non-systematic design and consists of a compilation of 15 scientific articles in both qualitative and quantitative design. By combining search terms, searching the PubMed and CINAHL databases in February 2021 which generated 12 articles and the remaining three articles through manual search. The articles have been quality reviewed based on Sophiahemmet University's assessment instruments, then an integrated analysis of the articles has been performed. The result is divided into four categories with associated subcategories. Results The result is divided into four categories: care environment, nursing measures, comfort, and physiological as well as psychological aspects with associated subcategories. The results of the literature review showed that all categories were areas with factors that affected sleep quality. A nuanced picture of the problem area was found where patients reported various forms of alarms, flashing medical equipment, pain, noise from care staff, and nocturnal nursing interventions with a negative impact on sleep quality. Conclusion All of the factors highlighted affected sleep to varying degrees depending on the ward. Further research is requested based on different care environments and experimental design. Sleep-promoting interventions such as earplugs, eye masks and subdued lighting were perceived as positive and gave an increased quality of sleep. The literature review uses valuable knowledge for sleep-promoting work that can form the basis for salutogenic healthcare and a healthier society.

Sammanfattning Bakgrund: Miljön på intensivvårdsavdelningar (IVA) är högteknologisk. Patienter som vårdas inom intensivvården övervakas ständigt av personal och medicinteknisk utrustning. Omvårdnadsåtgärder och undersökningar behöver utföras oavsett tid på dygnet. Personalens närvaro påverkade patienternas sömn och apparatur låter dygnet runt. Vid utebliven sömn och minskad REM-sömn ökar riskerna för negativa effekter som nedsatt immunförsvar och delirium. Det behövs ökad kunskap för hur patienterna upplever sin sömn på IVA för att kunna främja förutsättningarna för sömn, hälsa och välbefinnande.  Syfte: Syftet med studien var att belysa hur patienter som vårdats på intensivvårdsavdelning upplever sin sömn under vårdtiden.  Metod: En kvalitativ systematisk litteraturstudie baserad på 11 vetenskapliga artiklar. Analysen genomfördes med Bettany-Saltikov och McSherry (2016) analysmetod.  Resultat: I resultatet framkom det att patienterna upplevde att sömnen påverkades av IVA-miljön. Många upplevde svårigheter att somna, men också att de väcktes flera gånger. Patienterna kände sig fast mellan sömn och vakenhet, vilket skapade mycket ångest och oro. De upplevde vårdmiljön som skrämmande och kunde känna sig ensamma och övergivna vilket försämrade sömnkvaliteten ytterligare. För att känna trygghet behövde patienterna kontinuerligt kommunicera med vårdpersonal och känna deras närvaro. Det skapade förutsättningar för god sömn.  Slutsats: Aspekter i den fysiska och psykiska miljön spelade stor roll för att intensivvårds patienterna skulle få goda förutsättningar för tillräcklig sömn. Intensivvårdssjuksköterskan kan genom lyhördhet och ökad kunskap uppmärksamma hur viktig den yttre miljön samt existentiella faktorer är för att patienten ska kunna uppnå god sömn på IVA.

Bakgrund: Sjukhusens vårdavdelningar är den sista vårdplatsen för många människor, vilket innebär att många också dör i den kontexten. Organisationen är i huvudsak utformad för akutsjukvård och vård i livets slutskede är inte prioriterat, vilket gör att akutsjukvårdsmiljön är sämre utformad för den döende personen och närstående. Det finns behov av fler studier som fokuserar på vård i livets slutskede från dessa vårdkontexter.                                                                                                                                                                                                   Syfte: Syftet var att utforska närståendes erfarenheter av vad som är betydelsefullt i vårdmiljön inom akutsjukvården vid vård i livets slutskede. Metod: Den här studien är kvalitativ och designad utifrån tolkande beskrivning. Två akutsjukvårdsavdelningar i södra-mellersta Sverige rekryterades. Nio närstående, sex kvinnor och tre män, i åldrarna 23-63 år, deltog i studien. De blev individuellt intervjuade vid ett tillfälle. Vid intervjun användes fotoelicitering med utgångspunkt från bilder de själva hade tagit. Intervjuerna spelades in digitalt (ljud) och transkriberades ordagrant. Tolkande beskrivning användes för analys av materialet. Resultat: Närståendes erfarenheter av vårdmiljön presenteras i tre mönster, vilka är relaterade till varandra: Sensoriska upplevelser i den fysiska vårdmiljön som inkluderar visuella intryck, ljud och oljud samt ljus; Utrymme för privatliv och sociala relationer i den personliga vårdmiljön och avslutningsvis; Personalen som representanter för den institutionella vårdmiljön som omfattar förhållningssätt, möjliggöra orientering samt struktur och kontinuitet. Slutsats: Studien påvisar tre mönster som omfattar närståendes erfarenheter av det som är betydelsefullt. Betydelsen av sensoriska upplevelser, privatliv och sociala relationer samt personalen förhållningssätt och agerande beskrivs. Erfarenheter i och av vårdmiljön kunde öka eller minska deras stress i en svår livssituation. Utifrån dessa fynd är det av stor betydelse med ökad medvetenhet hos personalen om hur viktig vårdmiljön är och att miljön för vård i livets slutskede vid akutsjukvårdsavdelningar behöver uppmärksammas och tas om hand i större omfattning. / Background: Hospitals are and will continue to be the last place for care for many people, which also means that a lot of people die in these settings, within organizations for acute care. The main focus is not care at end-of-life and it is not prioritized, which means that these acute care environments not are adapted to the needs of dying persons and family members. More studies aiming at end-of-life care in acute care settings are needed.              Aim: The aim with this study was to explore important dimensions of the care environment in acute care settings from family members´ perspective during end-of-life care.                                                                Method: The design for this study was qualitative and used interpretive description. We recruited two acute care units from different hospitals in south-mid Sweden. The participants were nine family members, six women and three men, aged 23-63 years. They were at one occasion individually interviewed with the use of photo-elicitation and these photographs were participant-produced. These interviews were digitally audio-recorded and transcribed verbatim. The interviews were analysed with interpretive description.                                               Findings: These findings show family members´ experiences of the acute care environment, as described in three, interrelated patterns: Sensory experiences in the physical care environment including visual impressions, sound and noises, lighting; Space for privacy and social relations in the personal care environment; and Staff as representatives for the institutional care environment including attitude and manner, orientation, and structure and continuity.                                                                                                                                                              Conclusions: According to these findings three patterns are described from family members´ perspective, increasing or decreasing their distress in a demanding situation. Sensory experiences, privacy and social relations are of importance, just as staff. In line with these findings it is crucial with increased awareness among staff of how important the care environment is and the need for focusing more on and taking care of the end-of-life care environment in acute care settings. / Forskningsprogrammet DöBra / Plats och rum för vård i livets slutskede