Bakgrund: Utformningen av dagens sjukhus härstammar från 1940-talets idéer. Sjukhusen fyllde då en funktion som vårdfabriker. Att vårdas inneliggande på sjukhus kan innebära stress och obehag för individen då denne utsätts för en främmande miljö. Den fysiska miljön är ständigt närvarande och inverkar därmed på patienten. Trots miljöns betydelse för patienters hälsa och välbefinnande, möter den inte alltid individens enskilda behov. Tidigare forskning visar att patienter har idéer om hur vårdmiljön kan förbättras, vilket kan tolkas som att vårdmiljön brister inom vissa områden. Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att belysa den fysiska vårdmiljöns inverkan på patienters upplevelser av välbefinnande inom somatisk slutenvård. Metod: En systematisk litteraturöversikt genomfördes. Litteraturöversikten utfördes genom att systematiskt studera och analysera tidigare forskningsresultat vilket inkluderar både kvalitativ och kvantitativ forskning. Databaserna som användes vid datainsamlingen är PubMed, CINAHL och PsycINFO. Resultat: Fyra kategorier identifierades; Tillgång till naturen, Att vara i en hemlik miljö, Betydelsefull arkitektur och design samt Renlighet och omsorg. Slutsats: Resultatet påvisar att tillgång till natur och dagsljus påverkar sinnesstämningen positivt samt att en hemlik miljö påminner om ett vanligt liv och skapar en känsla av trygghet. Sjuksköterskan kan genom att arbeta för en stödjande och skyddande miljö främja patienters hälsa och välbefinnande.

Bakgrund: Faktorer i vårdmiljön kan främja eller motverka tillfrisknandet hos patienten. En viss miljö kanäven indirekt påverka hälsan genom dess påverkan på agerande och kontaktskapande mellan patienter,anhöriga och personal. Syfte: Syftet med studien var att beskriva på vilket sätt vårdmiljön kan understödja hälsa ochpersoncentrerade omvårdnad. Metod: Tre kliniker med olika geografiskt läge och olika vårdinriktning har observerats ochfotodokumenterats. En representant med kunskap om miljöns utformning samt en sjuksköterska på varjeklinik har intervjuats. Insamlad data har bearbetats med kvalitativ tematisk analysmetod. Resultat: Vårdmiljön är viktig för omvårdnadsarbetet men underordnad en god kontakt mellan patient ochsjuksköterska. Miljön påverkar också personalens kapacitet och blir därigenom relevant även för patientvårdarrelationen. Estetik värderas olika högt mellan olika verksamheter och får ofta stå tillbaka till förmänför funktion och säkerhet. En byggnads utformning kan både underlätta och försvåra en personcentreradomvårdnad. Hemlikhet förknippas med levande växter, trä och textilier och ses som en förbättring avvårdmiljön. Naturen uppfattas som universellt välgörande och viktig för människans hälsa och brist pånaturinslag ses som något negativt. Konklusion: Utformningen av vårdmiljön kan påverka den personcentrerade omvårdnaden.

Anestesisjuksköterskans vardag kännetecknas av en omfattande användning av avancerad teknik. Kännedom om teknisk apparatur/utrustning behövs för att kunna behärska teknologier på ett tryggt och säkert sätt. Den tekniska utvecklingen inom elektronik har sedan andra världskriget utvecklats snabbt, det är en möjlighet som tagits väl vara på när det gäller övervakningsutrustning inom sjukvården. Narkosapparater och pumpar skiljer sig åt mellan sjukhus och tillverkare, vilket skulle kunna skapa en osäkerhet av att inte behärska sin utrustning, därtill kommer läkemedels ordinationer som bestäms av anestesiläkare, men läkemedelsdosen administreras av anestesisjuksköterskan. Syftet med uppsatsen var att belysa anestesisjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av att arbeta i en högteknologisk vårdmiljö. Metoden är kvalitativ med induktiv ansats, där datainsamlingen har utförts med hjälp av nio semistrukturerade intervjuer. Resultatet presenteras i fyra kategorier: Att vara del i en högteknologisk utveckling, att utveckla en klinisk blick, teknik som både säkerhet och falsk trygghet och anestesisjuksköterskans personliga utveckling. Samtliga kategorier är uppbyggda av ett antal tillhörande subkategorier. Den tekniska utvecklingen inom området anestesi har sedan 70-talet utvecklats från att anestesisjuksköterskan gjorde det mesta förhand till dagens moderna anestesiapparater. Apparaturens utveckling innebar att anestesisjuksköterskorna fick händerna fria till att utföra andra sysslor som till exempel dokumentation. Deras kliniska blick som fortfarande är den viktigaste faktorn kompletteras med mätvärden från övervaknings utrustning. Anestesisjuksköterskorna utvecklar en klinisk blick genom att bygga erfarenheter och samla kunskap över tid. Den avancerade anestesiapparaturen utnyttjas inte till fullo för att göra dessa små finjusteringar som kan optimera varje unik anestesi, utan flertalet anestesisjuksköterskor använder så mycket som de behärskar för att genomföra en anestesi på ett säkert och patientvänligt sätt. Intresset för teknik är gemensamt för de flesta av informanterna och tekniska prylar är en del i vardagen även privat.

Introduktion: Vårdmiljön är i den kontext där patienten vistas, vårdas och ska finna återhämtning i. Därför bör utformningen av vårdmiljön inkludera patientens behov och önskemål. Syftet: var att belysa aspekter som patienterna upplever har betydelse för deras välbefinnande i vårdmiljön på vårdavdelning. Metod: Litteraturstudien utgick ifrån Polit och Becks (2017) niostegsmodell med datainsamling från databaserna Cinahl och PubMed. Artiklarna granskades enligt Polit och Becks (2017) granskningsmall för kvalitativa och kvantitativa studier vilket resulterade i tolv artiklar som presenterades i fyra olika teman. Resultat: Fyra teman identifierades; önskan om valbar samvaro, önskan om visuella intryck, önskan om hemlik miljö samt önskan om plats för anhöriga. Slutsats: Att inkludera patienten i utformandet av vårdavdelningar och ta dennes önskemål i beaktning är en förutsättning för att utforma en god vårdmiljö. Vid utformandet bör både sociala och avskilda platser finnas tillgängliga för att tillgodose patientens behov. Element som ger igenkänning och en möjlighet att skingra tankarna för ett slag värdesätts och skapar en mer gynnsam helhetsupplevelse av sjukhusvistelsen.

Att vistas på sjukhus eller andra vårdinrättningar innebär ofta en del påfrestningar, både fysiskt och psykiskt. Kan vårdmiljön hjälpa till att lindra och på sikt minska den stress och ångest som kan uppstå i samband med vårdvistelsen? Detta har jag undersökt i mitt arbete, där syftet varit att utforma rum för återhämtning och socialt umgänge - rum som avviker från den ordinarie vårdmiljön.

Inledning: Omvårdnad i en prehospital vårdmiljö är utmanande då ingen situation är den andra lik och ambulanssjuksköterskan är utlämnad till situationens omständigheter när denne ska utföra omvårdnadsåtgärder, vilket ställer höga krav på ambulanssjuksköterskans förmåga att anpassa omvårdnaden till rådande förhållanden för att säkerställa god vård.  Syfte: Syftet med studien är att undersöka ambulanssjuksköterskors upplevelse av prehospital vårdmiljö samt vilka faktorer som påverkar omvårdnaden och patientsäkerhet på skadeplats. Metod: Semi-strukturerade intervjuer med sex ambulanssjuksköterskor. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Efter analysen kunde resultatet delas in i tre teman: upplevelse av vårdmiljö, faktorer som påverkar omvårdnad och patientsäkerhet och skapa bättre vårdmiljö. Under intervjuerna med ambulanssjuksköterskorna framkom att många faktorer kunde påverka omvårdnaden och patientsäkerheten på skadeplats. Faktorer som togs upp var väderförhållanden, miljön runt patienten, om patienten befann sig på ett svårtillgängligt ställe, stökiga miljöer, hot mot både patient och ambulanssjuksköterskorna i form av trafik och andra människor på platsen, anhöriga som lade sig i omvårdnaden och ambulanssjuksköterskans möjligheter att förbättra vårdmiljön med de verktyg de har tillgång till.  Slutsats: Denna studie har visat att det finns ett flertal faktorer som påverkar omvårdnaden och patientsäkerheten på skadeplats. Mer forskning inom området behövs för att belysa problemet ytterligare samt att undersöka om strategier kan utvecklas för att förbättra omhändertagandet och patientsäkerheten på skadeplats i utmanande väderförhållanden.

Tidigare forskning visar att smittskyddsisolering kan ha negativa effekter på patienters välmående. Syftet med denna studie var att belysa patienters erfarenheter av att vara smittskyddisolerade på ett sjukhus. För att få en uppfattning om det vetenskapliga läget genomfördes en litteraturstudie med induktiv ansats där nio artiklar granskades och analyserades. Genom färgkodning framkom olika teman och dessa bildade sedan tre olika rubriker. Dessa rubriker var: Att vara ensam, Behovet av information och Begränsningar i vårdmiljön. Resultaten visade att smittskyddsisolerade patienter blir ensamma. Ensamheten berodde främst på brist på besök från närstående och vårdpersonal. Många saknade också möjligheten att umgås och prata med andra patienter. Patienter hade otillräcklig kunskap om sin situation eftersom informationen från vårdpersonalen varit knapphändig. Bristen på kunskap orsakade förvirring hos patienter, dessutom uppstod ilska gentemot vårdpersonalen. Vårdmiljön ledde till begränsningar både fysiskt och psykiskt. Det ledde också till minskad grad av självbestämmande. Vid smittskyddsisolering behöver patienter få mer social stimulans. Vårdpersonal bör vara mer närvarande och bli bättre på att informera patienter.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelse av risker i den prehospitala arbetsmiljön vid pågående A-HLR under transport. Bakgrund: Ambulanssjukvården innebär risker i arbetsmiljön relaterat till bland annat vård under transport i höga hastigheter vid till exempel A-HLR. De risker som det innebär för ambulanssjuksköterskor att arbeta obältade kan även få konsekvenser för patientsäkerheten. Hjälpmedel så som LUCAS bröstkompressionssystem och ventilatorer finns utformade för att underlätta bältesanvändning. Design: Till datainsamlingen användes semistrukturerade intervjuer och till dataanalysen användes kvalitativ innehållsanalys. Metod: Data samlas in under oktober 2015 genom semistrukturerade intervjuer med tio ambulanssjuksköterskor inom ambulanssjukvården i Blekinge län. En intervjuguide användes som stöd i intervjuerna, tre pilotintervjuer genomfördes för att testa intervjuguiden, två av dem inkluderades sedan i materialet. Materialet har bearbetats i en kvalitativ innehållsanalys, och resulterar i ett tema, tre kategorier och sju subkategorier. Resultat: Informanterna upplevde stora risker med att utföra A-HLR under pågående transport i vårdhytten och framhöll att det såväl är personalens som arbetsgivarens ansvar att upprätthålla rutiner och material för att minska risker för en osäker arbetsmiljö. Finns inte tillgång till adekvat utrustning var det omöjligt att utföra ett säkert arbete vilket upplevdes som en känsla av otrygghet för såväl ambulanssjuksköterskan som för patienten. Betydelsen av regelbunden utbildning beskrivs av informanterna kunna öka upplevelsen av trygghet vid pågående A-HLR under transport. Slutsats: När ambulanssjuksköterskorna känner sig trygga i sin arbetsmiljö upplever de sig kunna ge patienten en bättre och mer kvalitetssäker vård. Såväl LUCAS bröstkompressionssystem som ventilatorer är hjälpmedel som ambulanssjuksköterskor upplever bidrar till en säkrare arbetsmiljö och vårdmiljö men ska inte användas på regelbunden basis.

Att arbeta som anestesisjuksköterska innebär ett flertal möten med patienter under varje arbetspass. Ibland medför mötet med patienten en större utmaning då många patienter är oroliga inför sitt ingrepp. Anestesisjuksköterskan måste kunna anpassa sitt arbetssätt efter situationen och kunna bemöta patientens oro på ett bra sätt. Det är därför viktigt att undersöka hur patienterna upplever bemötandet för att få ytterligare förståelse för hur ett gott bemötande som inger trygghet kan se ut. Forskning visar även att oro kan påverkas av vårdmiljön. Hur upplever patienterna vårdmiljön preoperativt? Syftet med denna studie var att få kunskap om patienters upplevelser av bemötandet och vårdmiljön under den preoperativa fasen. Studien är kvalitativ och resultatet är baserat på intervjuer av nio informanter. Analysen har skett med hjälp av en innehållsanalys. Resultatet redovisas genom två domäner; ”Bemötande” och ”Vårdmiljö” där sex kategorier har framträtt; ”Professionalism hos personalen”, ”Känna förtroende för personalen”, ”Att bli bekräftad”, ”Den fysiska miljön”, ”Den upplevda atmosfären” och ”En annan utformning av vårdmiljön”. De två domänerna, bemötande och vårdmiljö, går hand i hand vilket både framgår i resultatet och i ett flertal studier. Även om informanterna inte upplevde vårdmiljön som optimal vägde personalens bemötande upp helhetsupplevelsen av den preoperativa fasen. Resultatet visar bland annat att de flesta informanterna upplevde att de blev väl bemötta och kände sig trygga. En aspekt som framkommer är dock att personalen behöver bli bättre på att informera om eventuell väntetid och bekräfta patienten i väntrummet. Patienterna i denna studie upplevde även att de kände sig utlämnade efter att de bytt om till patientkläderna.

Sammanfattning Syftet var att belysa den fysiska vårdmiljöns betydelse för vårdtagarens välbefinnande. Frågeställningen löd; Hur belyser litteraturen vårdtagarens upplevelse av den fysiska vårdmiljöns betydelse för välbefinnandet? Metoden var en litteraturstudie och sökning av vetenskapliga artiklar har skett på databaserna Cinahl, Academic Search Elite, Emerald, Springer Link, ADAM, BYGGDOK, Pubmed, IDEAL, Kluwer, Libris, ScienceDirect och Scirus. Sökord som används både separat och tillsammans inom samtliga databaser var health facility, environment, architecture, design, art, surroundings, ward, garden, välbefinnande/well-being, hospital, health, light, noise. Med sökmotorer har vi sökt på nämnda sökord och namn på olika forskare, samt MeSH- sökverktyg för översättning av svenska ord till engelska. Även olika tidskrifters hemsidor eller länkar har använts i sökandet. De funna artiklarna granskades med stöd av en innehållsanalys. Övervägande faktorer för att vårdtagarna skulle uppleva välbefinnande var; möjlighet till avskildhet, tillgång till ordentligt med solljus och andra ljuskällor, närheten till naturen och frisk luft samt en trygg och stödjande fysisk miljö. En omväxlande miljö var av betydelse liksom en miljö fylld av musik, konst och annan underhållning. Vad som även framkommer är väsentligheten att skapa den fysiska miljön efter vårdtagarens individuella behov. Den teoretiska referensramen vi använde oss av var Florence Nightingales omvårdnadsteori. Nyckelord: vårdmiljö, välbefinnande, arkitektur, design, konst, trädgård. / Abstract The purpose of this study was to show the importance of the psysical health environment for the patients wellbeing. The question we had was; what does the literature tell us about the patients experience of the psysical health environments importance to the wellbeing? The method was a study of literature. The search for scientific articles has been done at the databases Cinahl, Academic Search Elite, Emerald, Springer Link, ADAM, BYGGDOK, Pubmed, IDEAL, Kluwer, Libris, ScienceDirect and Scirus. The keywords we used both separately and together are health facility, environment, architecture, design, art, surroundings, ward, garden, wellbeing, hospital, health, light, noise. With help of searchmonitors we searched at the keywords and names at different researchers, and also the MeSH- searchtool for translation of Swedish words into English. We have also used different homepages of the magazines or links in our search. A analyse of the content where made. The main factors for the wellbeing of the patient where; the possibility of seclusion, access to proper amount sunlight or other sources of light, the nearness to nature and fresh air and also security and support. A physical environment full of variety where also of importance as well as environments filled with music, art and other entertainment. Other findings are; the importance of creating environments adapted to the patients individual needs. The theoretical frame we used where Florence Nightingale. Keywords: health facility environment, design, architecture, art, garden, wellbeing. / Pap Utridarev. 3 A 371 40 Karlskrona Tel. 0455 - 842 99