Bakgrund: Efter den strokedrabbades insjuknande förändras partnerns aktivitetsroller och vardag. I examensarbetet syftar begreppet delaktighet på hur inkluderad partnern upplever sig få vara i rehabiliteringsprocessen. I rehabiliteringsprocessen är två av vårdpersonalens ansvarsområden att motivera patienten att träna samt inkludera de anhöriga. Syftet med examensarbetet var att identifiera hur delaktiga partners till strokedrabbade upplevde sig få vara i rehabiliteringsprocessen. Kvalitativ metod användes genom nätverksurval och semi-strukturerade intervjuer. Urvalet gjordes genom kontakt med tre olika enheter där tio informanter intervjuades via telefon. En kvalitativ innehållsanalys utfördes. I resultatet framkom att vissa av informanternas aktivitetsroller har förlorats då vissa livsområden var bortglömda av vården, till exempel sexuella aktiviteter. Delaktigheten i rehabiliterings-processen har varit beroende på vårdenhet och vårdpersonal. Slutsatsen var att när en person fick en stroke påverkades även partnern och andra närstående. Det framkom att det fanns en stor oro över den strokedrabbades hälsa hos de anhöriga när de inte fick ta del av viktig information. Informanternas utförande av meningsfulla aktiviteter blev begränsat. / Background: After the patient had a stroke, the partner´s activities and everyday life changes. Participation in this degree thesis refers to how included the partner feels in the rehabilitation process. In the rehabilitation process, two of the healthcare staff's responsibilities are to motivate the patient to exercise and to include the relatives. The aim of this degree thesis was to identify how partners to stroke patients experienced participation in the rehabilitation process. Qualitative method was used through network sample and semi-structured interviews. The selection was made through contact with three units, ten respondents were selected and interviewed by telephone. A qualitative content analysis was performed. The results showed some of the respondent´s activity roles have been lost in certain areas of life and was forgotten by healthcare, such as sexual activity. Participation in the rehabilitation process has depended on the care unit and care staff.  The conclusion was that when a person had a stroke, the partner and other relatives were also affected. The informants experienced anxiety when they didn´t receive important information about the stroke patient. The respondent´s performance of meaningful activities was limited.

Bakgrund: Allt fler patienter som får palliativ vård vill stanna kvar och avsluta sina sista dagar i sitt hem, vilket även deras närstående önskar, under förutsättning att kvaliteten i vården tillgodoses. Närstående har en viktig roll när det gäller att vårda patienter i ett palliativt skede i hemmet och det är viktigt att involvera dem i vården. Att vårda en patient i palliativ vård är komplext och specialistsjuksköterskan måste vara lyhörd för patientens och närståendes behov. Specialistsjuksköterskor behöver ha kunskap om hur trygghet i hemmet kan tillgodoses samt hur en trygg atmosfär i hemmet kan skapas för patienten och närstående vid palliativ vård.  Syfte: Syftet med denna studie var att identifiera och syntetisera patienten och närståendes upplevelser av hur specialistsjuksköterskor skapar trygghet i samband med palliativ vård i hemmet. Metod: En kvalitativ studie med en metasyntes ansats. Resultat: Resultatet innehåller 3 teman och 7 underteman och visade att specialistsjuksköterskors tillgänglighet, vara närvarande i mötet och kontinuitet bidrar till en känsla av inre trygghet för patienter och deras närstående. För att skapa en yttre trygghetskänsla för patient och närstående var miljön en trygghetsskapande faktor. Att låta patient och närstående vara delaktiga i vården och att minska den sociala isoleringen framkom som viktiga aspekter. Relationstrygghet innebar för patienter och närstående att någon tar sig tid och lyssnar på dem och att de får kunskap och information, vilket skapar goda förutsättningar för att få känslan av stöd och trygghet.  Slutsats: Många patienter och närstående uppgav att de kände sig trygga med att vårdas palliativt i hemmet om de blev informerade om vad det innebar att vårdas i hemmet. När patienten kände sig sedd av specialistsjuksköterskan som tog sig tid för patienten och dennes närstående gav det en känsla av säkerhet och trygghet / Background: More and more patients who receive palliative care want to spend their final days in their home, which is something their relatives also want. Relatives have an important role when it comes to caring for patients in palliative care at home. It is important to involve relatives in patients’ care. To nurture patients in palliative care is complex and the specialist nurse must be sensitive to the needs of the patient and their relatives. Specialist nurses need to have knowledge of how to provide safety at home and how to create a safe atmosphere at home for relatives and the patient in palliative care. Aim: The purpose of this study was to identify and synthesize the patient and relatives' experiences of how specialist nurses create security in connection with palliative care at home. Method: A qualitative study with a meta synthesis approach. Results: The results contain 3 themes and 7 sub-themes and showed that specialist nurses' availability, presence in the meeting and continuity contribute to a feeling of inner security. To create an external sense of security, the environment was a security-creating factor, allowing patients and relatives to be involved in care and reducing social isolation are important aspects. To create relationship security, patients and relatives experienced that someone who takes the time to listen and gain knowledge and information creates good conditions for instilling a sense of security. Conclusion: Many patients and relatives stated that they felt safe being cared for palliatively at home if they were informed about what it meant to be cared for at home. When the patient feels seen by the specialist nurse and specialist nurses take time for the patient and their relatives it gives the patient a sense of security.

Bakgrund: Palliativ vård i livets slutskede är vården som ges under patienters sista tid i livet och syftar till att lindra lidande och främja livskvalité. Tidigare forskning visar att sjuksköterskor upplever tidsbrist och otillräcklig kunskap för att möta patienter och anhöriga i vården i livets slutskede. Sjuksköterskor beskriver att tidsbrist och kunskapsbrist påverkar omvårdnaden i livets slutskede. Sjuksköterskor anser att anhöriga är en viktig del för högkvalitativ vård men upplever att omständigheter påverkar omvårdnaden av palliativ vård i livets slutskede. Syfte: Syftet var att beskriva anhörigas erfarenheter av palliativ vård i livets slutskede. Metod: En allmän litteraturöversikt enligt Friberg. Åtta kvalitativa artiklar, två kvantitativa artiklar en artikel med mixad metod har analyserats. Resultat: Anhöriga upplevde att kommunikation och stöd bidrog till att vårdrelationer skapades med vårdpersonal. Anhöriga beskrev att delaktighet var betydelsefullt för att tillgodose närståendes behov. Smärtlindring för närstående var ett grundläggande behov enligt anhöriga. Slutsats: Det kan finnas en kunskapslucka hos sjuksköterskor och den grundläggande utbildningen bör innehåll mer kunskap om kommunikation, stöd, delaktighet och smärtlindring. Detta för att tillgodose anhörigas och närståendes behov i palliativ vård i livets slutskede

<p> </p><p>A person with borderline personality disorder, which is a mental illness, can be described as emotionally instable. As a relative of a person with borderline personality disorder one often feels a sense of despair, anxiety and fear. The essay’s purpose was to get an understanding of what it means to be a relative of a person with borderline personality disorder. We wanted to see the relative’s relationship from two perspectives, both from the relative’s perspective and from the professional’s perspective. The essay was a qualitative study with a phenomenological approach. The results were structured into five themes. These were: Growing up, To be diagnosed, Life with borderline, The present, and The future. The results were analyzed against coping. A qualitative analysis was conducted. The results showed that life as a relative of a person with borderline personality disorder in many cases can be stressful. For example, they adapted their own life very much. Blame from the healthcare system and from the surrounding environment seemed to be a prominent feature of the family.</p><p> </p> / <p> </p><p>En person med borderline personlighetsstörning, som är en psykisk sjukdom, kan beskrivas som emotionell instabil. Som anhörig till en person med borderline personlighetsstörning kan man känna oro, rädsla och förtvivlan. Uppsatsens syfte var att få förståelse för hur det är att vara anhörig till en person med borderline personlighetsstörning. Anhörigskapet studeras från två perspektiv: dels från anhörigas och dels från professionellas. Uppsatsen var en kvalitativ studie och hade en fenomenologisk ansats. Resultatet strukturerades i fem teman: Uppväxt, Att få diagnosen, Livet med borderline, Nutid och Framtid. Resultatet analyserades mot copingbegreppet. En kvalitativ analys genomfördes. Resultatet visade att livet som anhörig till en person med borderline personlighetsstörning i många fall kan vara påfrestande då de till exempel fick anpassa sitt eget liv. Skuldbeläggande från sjukvården och från omgivningen verkade vara en återkommande erfarenhet.</p><p> </p>

A person with borderline personality disorder, which is a mental illness, can be described as emotionally instable. As a relative of a person with borderline personality disorder one often feels a sense of despair, anxiety and fear. The essay’s purpose was to get an understanding of what it means to be a relative of a person with borderline personality disorder. We wanted to see the relative’s relationship from two perspectives, both from the relative’s perspective and from the professional’s perspective. The essay was a qualitative study with a phenomenological approach. The results were structured into five themes. These were: Growing up, To be diagnosed, Life with borderline, The present, and The future. The results were analyzed against coping. A qualitative analysis was conducted. The results showed that life as a relative of a person with borderline personality disorder in many cases can be stressful. For example, they adapted their own life very much. Blame from the healthcare system and from the surrounding environment seemed to be a prominent feature of the family. / En person med borderline personlighetsstörning, som är en psykisk sjukdom, kan beskrivas som emotionell instabil. Som anhörig till en person med borderline personlighetsstörning kan man känna oro, rädsla och förtvivlan. Uppsatsens syfte var att få förståelse för hur det är att vara anhörig till en person med borderline personlighetsstörning. Anhörigskapet studeras från två perspektiv: dels från anhörigas och dels från professionellas. Uppsatsen var en kvalitativ studie och hade en fenomenologisk ansats. Resultatet strukturerades i fem teman: Uppväxt, Att få diagnosen, Livet med borderline, Nutid och Framtid. Resultatet analyserades mot copingbegreppet. En kvalitativ analys genomfördes. Resultatet visade att livet som anhörig till en person med borderline personlighetsstörning i många fall kan vara påfrestande då de till exempel fick anpassa sitt eget liv. Skuldbeläggande från sjukvården och från omgivningen verkade vara en återkommande erfarenhet.