Bakgrund: Idag lever ca 160.000 människor i Sverige med demenssjukdom. Det finns en rad olika demenssjukdomar där Alzheimers sjukdom är den vanligaste. För att personer med demenssjukdom ska känna välbefinnande, rekommenderas  en anpassad omvårdnad utifrån de nationella riktlinjerna inom demensvård. Det finns endast ett fåtal kvalitativa studier som behandlar vilka omvårdnadsåtgärder som kan tillämpas för att främja välbefinnande hos personer med demenssjukdom. Syfte: Att belysa omvårdnadsåtgärder som främjar välbefinnandet hos personer med demenssjukdom.  Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med deduktiv ansats utifrån Kitwood och Bredin’s modell om välbefinnande hos personer med demenssjukdom gjordes.  Resultat: Det finns olika omvårdnadsåtgärder som främjar välbefinnandet. De aktiviteter som framkommer i studien är bland annat musikterapi och sysselsättningar så som träningsprogram. Slutsats:  För att främja välbefinnande hos PD krävs en personcentrerad vård där sjuksköterskan tar tillvara på personens livberättelse och utefter denna anpassar omvårdnadsåtgärder. Vidare kvalitativ forskning behövs för att föra fram den subjektiva upplevelsen hos personer med demenssjukdom angående omvårdnadsåtgärder som främjar ett upplevt välbefinnande.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor och insjuknandet fortsätter öka vilket ställer större krav på hälso-och sjukvården. Kvinnor under 40 år är en underbeforskad grupp då de står i minoritet bland de som drabbas av bröstcancer. Deras begriplighet, hanterbarhet samt meningsfullhet påverkar deras känsla av sammanhang. Kunskap om kvinnornas känsla av sammanhang kan hjälpa vårdpersonal att ge kvinnorna rätt stöd. Syfte: Att beskriva unga kvinnors känsla av sammanhang vid bröstcancer. Metod: Kvalitativ empirisk studie av bloggar med deduktiv ansats. Nio bloggar användes i resultatet som analyserades efter de tre begreppen begriplighet, hanterbarhet samt meningsfullhet. Resultat: Begriplighet var något kvinnorna fick genom att bearbeta sina känslor och tankar kopplade till sjukdomen, behandlingarna och dess biverkningar. De sökte mycket information på egen hand såsom överlevnadsstatistik samt om andra kvinnor med bröstcancer. Hanterbarheten uppnåddes främst genom resurser i sjukvården, stöd från familj och vänner samt olika former utav copingstrategier, exempelvis humor. Meningsfullheten påverkades starkt utav begränsningar orsakade av biverkningar, fertilitetspåverkan, glädje i vardagen samt drömmar och framtidsplaner. Slutsats: God och individanpassad omvårdnad, information och stöd från vårdpersonal kan öka känslan av sammanhang hos kvinnorna vilket kan hjälpa dem att konfrontera livet med bröstcancer.

Bakgrund: Personer som drabbats av en hjärtinfarkt genomgår en livsomvälvande händelse,den nya livssituationen upplevs ibland som svår. KASAM kopplas starkt till livskvalitet därstark KASAM relateras till hög livskvalité.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa KASAM hos personer som genomgåtten hjärtinfarkt.Metod: En litteraturöversikt gjordes där sökningar genomfördes i databaserna CINAHL,PubMed samt Psycinfo för att hitta studier som svarade mot syftet. Kvalitativa samtkvantitativa artiklar analyserades.Resultat: Resultatet redovisades utifrån KASAM i sin helhet samt dess tre komponenter,begriplighet, hanterbarhet samt meningsfullhet. Hög nivå av begriplighet innebar attpersonen hade stor förståelse för hjärtinfarkten. Hög nivå av hanterbarhet innebar att dendrabbade lättare kunde ändra livsstilen efter hjärtinfarkten. Hög nivå av meningsfullhetinnebar att personen som drabbats av en hjärtinfarkt hittar mening i vardagen. Personer somgenomgått en hjärtinfarkt kan hantera händelsen olika beroende på nivå av KASAM. StarkKASAM innebar att personen på ett framgångsrikt sätt hanterade och begrep den nyalivssituationen.Diskussion: De tre komponenterna; begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet somtillsammans bildar KASAM har en viktig roll för att uppnå hälsa och livskvalitet.Slutsats: Insikten om KASAM´s kan öka förståelsen för hur en person kommer att bearbetasitt liv efter hjärtinfarkten. / <p>Godkännande datum: 2018-03-28</p>

Bakgrund: Trycksår är ett välkänt begrepp i vården och är vanligt förekommande runtom i världen. Trycksår visar sig vara smärtsamma och påfrestande för personen som är drabbad och att leva med ett trycksår kan utvecklas till ett lidande för personen. Syfte: Att utifrån Erikssons lidandebegrepp beskriva personers erfarenheter i samband med trycksår. Metod: En litteraturöversikt där kvalitativa artiklar analyserades deduktivt. Sökningarna resulterade i totalt åtta artiklar som analyserades utifrån Erikssons lidandebegrepp; sjukdomslidande, vårdlidande och livsslidande. Resultat: Sjukdomslidande visade att smärta i samband med trycksår var representerat för flera personer.  Även skam och genans på grund av trycksåret och dess odör beskrevs. I kategorin vårdlidande beskrevs nonchalans samt brister i kommunikation och information vilket resulterade i kritik mot sjukvård och vårdpersonal. Livslidandet yttrade sig i livsförändringar och bidrog till en social isolering. Slutsats: Personers lidande till följd av deras trycksår visade sig vara komplext men också vanligt förekommande. Därför är det viktigt att vårdpersonal har strategier för att identifiera lidande och då med hjälp av Erikssons lidandeteori. När vårdpersonalen vet vilket lidande personer upplever kan åtgärderna riktas specifikt och individanpassas. Vid exempelvis outhärdlig smärta bör då fokus ligga på att få smärtan hanterbar för personen. / Background: Pressure ulcer is a well-known concept worldwide in the care environment. Pressure ulcers are painful and stressful and it can create a suffering for the person living with it. Purpose: To describe the suffering a person is experiencing when having a pressure ulcer based on Eriksson’s suffering concept. Method: A qualitative literature review with a deductive analysis. Eight articles where found which were analyzed by Eriksson’s suffering concept; suffering in sickness, suffering in care and suffering which affect life. Result: Suffering in sickness showed that pain, shame and embarrassment was common reported.  Suffering in care resulted in reported critic against healthcare and caregivers because of lack of communication and information. Suffering which affect life created a change of life and social isolation. Conclusion: The persons’ experiences of suffering, as a result of pressure ulcers, are complex and hard to define but also common to see. Caregivers therefore needs to create strategies to identify the suffering with directions from Eriksson´s suffering concept. When the caregiver knows which suffering the person experiencing arrangements can be specific directed and individualized. For example, when someone experiencing unbearable pain, focus should be to get the pain manageable for the person.

Syftet med examensarbetet är att undersöka erfarenheterna av IKT i Utbildningsvetenskaplig kärna1 (UVK-1) hos lärarstudenterna som läser den nya lärarutbildningen som lanserades 2011. För attuppnå detta syfte ämnar jag att besvara frågan:• I vilken grad har undervisningen i Utbildningsvetenskap-1 (UVK-1) bidragit till att utvecklalärarstudenternas digitala kompetens?Som metod används en hypotetisk deduktiv ansats. Min hypotes är att genomtänkta ochgenomgående inslag av digital kompetens saknas i lärarutbildningen. Hypotesen prövas genom enanalys av resultatet från en enkätundersökning, där lärarstudenterna är informanter. Ett teoretisktramverk för min analys upprättas också kring det sociokulturella perspektivet, digital kompetenssamt konnektivism.Mitt examensarbete pekar på att undervisningen i UVK-1 i låg grad bidrar till att utvecklalärarstudenters digitala kompetens. Trots att det finns IKT-relaterade mål i kursplanerna så verkarutbildningen i UVK-1 inte att kvalificera sig för att arbeta mot digital kompetens. Vilket kan fåkonsekvenser för hur utvecklandet av skolans undervisningspraktik ser ut i framtiden. Flera tidigarestudier pekar på att IKT inte är ett naturligt inslag i varken lärarutbildning eller skolverksamheten ilandet.

Bakgrund: HIV är en viral infektion som smittar via blod, sexuell kontakt, amning och förlossning. HIV-relaterat stigma är negativa uppfattningar, känslor och attityder gentemot de som lever med HIV eller uppfattas ha det. Fokus är främst kvinnors upplevelser av HIV-relaterat stigma eftersom det är en utsatt grupp. Genom att undersöka deras upplevelser och tillämpa personcentrerad omvårdnad kan hälsa uppnås, vilket är målet för omvårdnad. Syfte: Att beskriva HIV-positiva kvinnors upplevelser av HIV-relaterat stigma. Metod: Arbetet är en litteraturöversikt över nio artiklar som granskades med kvalitetsgranskningsprotokoll. Artiklarna analyserades utifrån en deduktiv ansats med hjälp av ”Model of Stigma” gjord av Churcher.Resultat: Resultatet presenterades under fyra kategorier; vicarious, enacted, internalized och perceived stigma. HIV-relaterat stigma upplevs som en förlust av identitet, värdighet, arbete och sociala relationer. Detta medförde mycket skam för de drabbade och för att undvika detta dolde vissa sin status. Slutsatser: Kvinnornas upplevelser av HIV-relaterat stigma påverkade deras liv på många olika plan. Omgivningens attityd mot dem påverkade mycket. Bland annat den mentala hälsan hos de HIV-positiva personerna påverkades negativt av stigma. Sjuksköterskan bör därför stötta den HIV-positiva personen i att hitta en ny identitet med sjukdomen så att personen kan uppnå hälsa. / Background: HIV is a viral infection which is transmitted through blood, sexual contact, perinatal transmission and breastfeeding. HIV-related stigma is negative beliefs, feelings or attitudes about an individual based on their true or perceived HIV-status. The focus is on HIV-positive womens’ experiences, because it is a vulnerable group. Health can be achieved by exploring their experiences and using personcentered care, which is the goal for nursing.Aim: To describe HIV-positive womens' experiences of HIV-related stigma.Method: A literature review was made.  Nine articles were examined with quality protocols and analyzed through a deductive approach with ”Model of stigma” of Churcher.Results: The result was presented underneath four categories; vicarious, enacted, internalized and perceived stigma. HIV-related stigma was experiencd as a loss of identity, dignity, work and social relationships. It brought a lot of shame to the women and some of them hid their status to avoid it.Conclusions: The women’s’ experiences of HIV-related stigma affected their lives on multiple levels. Their surrounding context affected them a lot. Their mental health was affected negatively by the stigma. Hence the nurse should support the HIV-positive person to find a new identity with the disease in order to achieve health.

Grammar is one of the most problematic areas when it comes to teaching a language; to know if or when, and how grammar should be taught, are relevant questions to all language teachers. The aim of the study was to investigate teachers’ attitudes towards teaching grammar, and how much, how and why they use the methods that they do. Therefore semi-structured interviews were undertaken with six 9th grade English teachers. The main results showed that all six teachers were positive to formal instruction, and they considered implicit knowledge of grammar superior to explicit knowledge. The teachers found it problematic to estimate the time spent working on grammar, mainly because half of them saw working on grammar in a wider perspective. All the teachers used the deductive method of teaching, but only half of them also used the inductive method. All but one teacher mentioned the students as being the most important factor that influences their teaching, and also time is mentioned and considered by two of the teachers as a reason for using a text book. The results of this study may be of help to foreign language teachers, or student teachers when considering how to teach grammar.

Syftet med detta arbete är att undersöka implementationen av digitala hjälpmedel imatematikundervisningen på gymnasiet samt jämföra gymnasieelevers uppfattning medtidigare forskningsresultat. Arbetet influeras av en positivistisk hållning till kunskap ochbygger på en kvantitativ undersökning i form av en enkätundersökning hos gymnasieelever.Med hjälp av hypotetiskt deduktiv metod har vi försökt besvara våra frågeställningar.Resultaten visar att eleverna överlag har en positiv inställning till datorer och surfplattor ochatt detta överensstämmer med tidigare forskning. Resultaten visar också att datorer används ihögre utsträckning än surfplattor samt att tekniken endast blir effektiv om den används på rättsätt. Slutsatsen som vi drar av detta arbete är att den moderna tekniken alltid kommer att varasvår att implementera i skolan samt att den ibland kommer att användas på fel sätt. Men närden väl har fått tid att komma in i systemet och börjas användas på rätt sätt kan den leda tillstora framgångar och utveckling i den vardagliga verksamheten på skolorna.

Ungdomars liv präglas idag allt mer av datorer där datorn används flitigt både hemma och i skolan. Vår studie belyser gymnasieungdomars vanor kring datoranvändning och hur vanorna skiljer sig åt mellan elevers olika uppsättningar av habitus.     Vi valde att göra en kvalitativ undersökning med en induktiv-deduktiv metod. Varför vi valde den metoden grundar sig i att det inte sedan tidigare existerar några teorier inom området som uppsatsen kan verifiera eller förkasta samt att studiens resultat tolkades utifrån Bourdieus teorier om habitus och kapital.    Datamaterialet samlades in genom fjorton stycken semi-strukturerade intervjuer vid två olika gymnasieprogram som präglas av olika mängd utbildningskapital. Respondenternas svar bearbetades genom teman som skapades för att finna likheter och skillnader för gymnasieprogrammen samt att hitta kulturella gemensamma särdrag.     Undersökningen ger en varierande bild av de konsekvenser som datoranvändningen kan orsaka.

Obesity is an international as well as a national problem. In Sweden one of five four-year-olds are obese. Child health care nurses work from both a population perspective and a family perspective. The child health care centre is an arena that can make different to the obesity problem in society, by offering support to parents of children at risk for obesity or with diagnosed obesity. The purpose of the study is to describe the child health care nurses clinical practice with parents of children who are obese. The study has a qualitative approach with interviews and deductive content analysis. Five child health care nurses have been interviewed. Olander's theory of clinical practice is the reference of the deductive content analysis. The result shows that the child health care nurses are aware of their two missions. Their population mission is based on the national guidelines of child health care. However, their family mission seems to be prominent. This as the child health care nurses strive to work in an individualized manner to identify the needs of each family to determine on how to invite parents to participate and how to communicate with parents about their child’s obesity.