Bakgrund: Trycksår är ett välkänt begrepp i vården och är vanligt förekommande runtom i världen. Trycksår visar sig vara smärtsamma och påfrestande för personen som är drabbad och att leva med ett trycksår kan utvecklas till ett lidande för personen. Syfte: Att utifrån Erikssons lidandebegrepp beskriva personers erfarenheter i samband med trycksår. Metod: En litteraturöversikt där kvalitativa artiklar analyserades deduktivt. Sökningarna resulterade i totalt åtta artiklar som analyserades utifrån Erikssons lidandebegrepp; sjukdomslidande, vårdlidande och livsslidande. Resultat: Sjukdomslidande visade att smärta i samband med trycksår var representerat för flera personer.  Även skam och genans på grund av trycksåret och dess odör beskrevs. I kategorin vårdlidande beskrevs nonchalans samt brister i kommunikation och information vilket resulterade i kritik mot sjukvård och vårdpersonal. Livslidandet yttrade sig i livsförändringar och bidrog till en social isolering. Slutsats: Personers lidande till följd av deras trycksår visade sig vara komplext men också vanligt förekommande. Därför är det viktigt att vårdpersonal har strategier för att identifiera lidande och då med hjälp av Erikssons lidandeteori. När vårdpersonalen vet vilket lidande personer upplever kan åtgärderna riktas specifikt och individanpassas. Vid exempelvis outhärdlig smärta bör då fokus ligga på att få smärtan hanterbar för personen. / Background: Pressure ulcer is a well-known concept worldwide in the care environment. Pressure ulcers are painful and stressful and it can create a suffering for the person living with it. Purpose: To describe the suffering a person is experiencing when having a pressure ulcer based on Eriksson’s suffering concept. Method: A qualitative literature review with a deductive analysis. Eight articles where found which were analyzed by Eriksson’s suffering concept; suffering in sickness, suffering in care and suffering which affect life. Result: Suffering in sickness showed that pain, shame and embarrassment was common reported.  Suffering in care resulted in reported critic against healthcare and caregivers because of lack of communication and information. Suffering which affect life created a change of life and social isolation. Conclusion: The persons’ experiences of suffering, as a result of pressure ulcers, are complex and hard to define but also common to see. Caregivers therefore needs to create strategies to identify the suffering with directions from Eriksson´s suffering concept. When the caregiver knows which suffering the person experiencing arrangements can be specific directed and individualized. For example, when someone experiencing unbearable pain, focus should be to get the pain manageable for the person.

Self- determination and autonomy of elderly people living in long- stay care homes is the forefront of discussion in the media and in society today. It examines the extent to which elderly people actually have the opportunity for self- determination and to what extent they have an impact and influence in their daily lives. A suitable way to look at how the quality of long –stay care looks like is too look at the extent to which the user has self- determination.The aim of our study was to examine how self-determination appears in long- stay care homes. We also talk about in what way the officials perceive self- determination and how elderly identify and perceive their right to self- determination and the importance it has for the individual.The essay has been made with the help of interviews and surveys on a number of long-stay care homes in Skåne. In our study we interviewed twelve people, six elderly living in long –stay care and six officials. Based on our results we can conclude that self- determination is included in all components around the elderly person in everyday life. Categories that have manifested during the processing of our result was self- determination, to participate, integrity, security, communication and to feel at home, with these categories we can conclude that the elderly are content and feel that they have self- determination over their daily lives.

In 1974, the Swedish parental insurance, which includes remuneration in the form of parental benefit, has been statutory, and has thus existed for over 40 years. The issue of parental benefit and parental leave has to a large extent been the basis for the discussion on gender equality (Försäkringskassan, 2019). The issue of gender equality is a complex political issue, which can be described in the family sphere and how gender equality lives. It is problematic that women still take out more of parental leave than men. Who should take responsibility for the care of and households entails consequences far beyond the family sphere, especially for women's opportunities in the labor market (Statens offentliga utredningar, 2014). The purpose of this study is to examine a group's mother's reflections and experiences regarding the regulation and distribution of parental benefit in the parental insurance. What negotiations and strategies are behind the own distribution of parental benefit in their family. Women's conditions and the unequal power relations in the family sphere, ties in with how work in the home is distributed, how different tasks go to different family members, based on gender, based on different roles (Giddens & Sutton, 2014). There is a picture of the family that is constantly negotiating. An explicit negotiation is an open debate with a discussion and an active and conscious decision-making, while an implicit negotiation is concealed and unspoken. The majority of everyday decisions are unspoken, implicit (Grönlund & Halleröd, 2008). The study was conducted with a qualitative interview method, in order to best capture the interviewees' subjective experiences and thoughts. Then the material has been analyzed through thematic analysis, and interpreted through the theoretical framework. The study's results showed that the distribution of parental benefit in the parental insurance among the surveyed mothers is usually based on an experience that "it just became so". Their descriptions can be interpreted as saying that the distribution has mainly been created by so-called implicit negotiations, non-decisions (Grönlund & Halleröd, 2008; Ahrne & Roman, 1997). Based on routines and rituals, learned behaviors and expectations that can often be linked to notions of gender (Grönlund & Halleröd, 2008). The most prominent problem that the study's results showed was the women's experience of being in a position of dependence on their partner, and a reluctance to do so. / 1974 lagstadgades den svenska föräldraförsäkringen som innefattar ersättning i form av föräldrapenning, den har alltså funnits i över 40 år.Frågan om föräldrapenning och föräldraledighet har i stor utsträckning kommit att ligga till grund för diskussionen om jämställdhet(Försäkringskassan, 2019).Jämställdhetsfrågan är en komplex politisk fråga, som kan börja beskrivas inom familjesfären och hur jämställt familjer lever. Det är problematiskt att kvinnor fortfarande tar ut mer av föräldraledigheten än män. Vem som ska ta ansvar för omsorg av och hushåll medför konsekvenser långt utanför familjesfären, framförallt för kvinnors möjligheter på arbetsmarknaden(Statens offentliga utredningar, 2014).Syftet med denna studie är att undersöka en grupp mammors reflektioner och upplevelser kring regleringen och fördelningen av föräldrapenningen i föräldraförsäkringen. Vilka förhandlingar och strategier som ligger bakom den egna fördelningen av föräldrapenningen i deras familj. Kvinnors villkor och de ojämlika maktrelationerna i familjesfären, knyter an till hur arbete i hemmet fördelas, hur olika uppgifter tillfaller olika familjemedlemmar, utifrån kön, utifrån olika roller (Giddens & Sutton, 2014). Det finns en bild av familjen som ständigt förhandlande. En explicit förhandling är en öppen förhandling med en diskussionoch ett aktivt och medvetet beslutsfattande, medan en implicit förhandling sker dolt och outtalat. Majoriteten av vardagliga beslut sker outtalade, implicit (Grönlund & Halleröd, 2008).Studien är genomförd med kvalitativ intervjumetod, för att på bästa sätt kunna fånga intervjupersonernas subjektiva upplevelser och tankar. Sedan har materialet analyserats genom tematisk analys, och tolkats genom det teoretiska ramverket. Studiens resultat visade att fördelningen av föräldrapenningen i föräldraförsäkringen bland det tillfrågade mammorna oftast grundar sig i en upplevelse av att ”det bara blev så”. Deras beskrivningar kan tolkas som att fördelningen framför allt har blivit till genom så kallade implicita förhandlingar, icke-beslut (Grönlund & Halleröd, 2008)(Ahrne & Roman, 1997). Som baseras på rutiner och ritualer, inlärda beteenden och förväntningar som ofta kan kopplas till föreställningar om kön (Grönlund & Halleröd, 2008). Den mest framträdande problematiken som studiens resultat visade, var kvinnornas upplevelse av att hamna i beroendeställning till sin partner, och en ovilja till det.

Hur lyckas Arla, trots att de är ett företag med erfarenhet av flera kriser, bevara starka relationer till sina leverantörer? Denna studie undersöker hur en affärsrelation mellan två parter repareras efter en kris, och till vilken grad uppsägningskostnader påverkar åtagande i fallet Arla. För att undersöka detta tar studien avstamp i den mediekris som drabbade Arla som utspelade sig i Hälsingland under januari 2020. Studien utgår bland annat från Fleming et al. (2021) och Salo et al.s (2009) återuppbyggnadsprocessmodeller. Därtill, har studien baserats på två semistrukturerade intervjuer med två enskilda Arlabönder, samt sekundärdata. Resultaten visar att Arla har följt de olika återuppbyggnadsprocesser som både Fleming et al. (2021) och Salo et al. (2009) presenterar i stor utsträckning. Särskilt viktiga verkar processerna kommunikation om problemen, utvärdering av relationen, återbyggnadsåtgärder och återbyggnadens utfall varit i reparationsprocessen efter krisen 2020. Resultaten visar att relationernas styrka innan krisen skapade goda förutsättningar för reparering av relationen mellan Arla och Arlabönderna i enlighet med Fleming et al. (2021) forskning. Denna relationsstyrka förefaller grunda sig i ett starkt åtagande. Därtill introduceras ett nytt perspektiv som kompletterar Fleming et al.s (2021) och Salo et al.s (2009) modeller, nämligen att personlig kontakt inte nödvändigtvis  är en grundsten för att bygga starka relationer, utan att det finns fler faktorer som spelar in.