Bakgrund: Trycksår är ett välkänt begrepp i vården och är vanligt förekommande runtom i världen. Trycksår visar sig vara smärtsamma och påfrestande för personen som är drabbad och att leva med ett trycksår kan utvecklas till ett lidande för personen. Syfte: Att utifrån Erikssons lidandebegrepp beskriva personers erfarenheter i samband med trycksår. Metod: En litteraturöversikt där kvalitativa artiklar analyserades deduktivt. Sökningarna resulterade i totalt åtta artiklar som analyserades utifrån Erikssons lidandebegrepp; sjukdomslidande, vårdlidande och livsslidande. Resultat: Sjukdomslidande visade att smärta i samband med trycksår var representerat för flera personer.  Även skam och genans på grund av trycksåret och dess odör beskrevs. I kategorin vårdlidande beskrevs nonchalans samt brister i kommunikation och information vilket resulterade i kritik mot sjukvård och vårdpersonal. Livslidandet yttrade sig i livsförändringar och bidrog till en social isolering. Slutsats: Personers lidande till följd av deras trycksår visade sig vara komplext men också vanligt förekommande. Därför är det viktigt att vårdpersonal har strategier för att identifiera lidande och då med hjälp av Erikssons lidandeteori. När vårdpersonalen vet vilket lidande personer upplever kan åtgärderna riktas specifikt och individanpassas. Vid exempelvis outhärdlig smärta bör då fokus ligga på att få smärtan hanterbar för personen. / Background: Pressure ulcer is a well-known concept worldwide in the care environment. Pressure ulcers are painful and stressful and it can create a suffering for the person living with it. Purpose: To describe the suffering a person is experiencing when having a pressure ulcer based on Eriksson’s suffering concept. Method: A qualitative literature review with a deductive analysis. Eight articles where found which were analyzed by Eriksson’s suffering concept; suffering in sickness, suffering in care and suffering which affect life. Result: Suffering in sickness showed that pain, shame and embarrassment was common reported.  Suffering in care resulted in reported critic against healthcare and caregivers because of lack of communication and information. Suffering which affect life created a change of life and social isolation. Conclusion: The persons’ experiences of suffering, as a result of pressure ulcers, are complex and hard to define but also common to see. Caregivers therefore needs to create strategies to identify the suffering with directions from Eriksson´s suffering concept. When the caregiver knows which suffering the person experiencing arrangements can be specific directed and individualized. For example, when someone experiencing unbearable pain, focus should be to get the pain manageable for the person.

Self- determination and autonomy of elderly people living in long- stay care homes is the forefront of discussion in the media and in society today. It examines the extent to which elderly people actually have the opportunity for self- determination and to what extent they have an impact and influence in their daily lives. A suitable way to look at how the quality of long –stay care looks like is too look at the extent to which the user has self- determination.The aim of our study was to examine how self-determination appears in long- stay care homes. We also talk about in what way the officials perceive self- determination and how elderly identify and perceive their right to self- determination and the importance it has for the individual.The essay has been made with the help of interviews and surveys on a number of long-stay care homes in Skåne. In our study we interviewed twelve people, six elderly living in long –stay care and six officials. Based on our results we can conclude that self- determination is included in all components around the elderly person in everyday life. Categories that have manifested during the processing of our result was self- determination, to participate, integrity, security, communication and to feel at home, with these categories we can conclude that the elderly are content and feel that they have self- determination over their daily lives.

In 1974, the Swedish parental insurance, which includes remuneration in the form of parental benefit, has been statutory, and has thus existed for over 40 years. The issue of parental benefit and parental leave has to a large extent been the basis for the discussion on gender equality (Försäkringskassan, 2019). The issue of gender equality is a complex political issue, which can be described in the family sphere and how gender equality lives. It is problematic that women still take out more of parental leave than men. Who should take responsibility for the care of and households entails consequences far beyond the family sphere, especially for women's opportunities in the labor market (Statens offentliga utredningar, 2014). The purpose of this study is to examine a group's mother's reflections and experiences regarding the regulation and distribution of parental benefit in the parental insurance. What negotiations and strategies are behind the own distribution of parental benefit in their family. Women's conditions and the unequal power relations in the family sphere, ties in with how work in the home is distributed, how different tasks go to different family members, based on gender, based on different roles (Giddens & Sutton, 2014). There is a picture of the family that is constantly negotiating. An explicit negotiation is an open debate with a discussion and an active and conscious decision-making, while an implicit negotiation is concealed and unspoken. The majority of everyday decisions are unspoken, implicit (Grönlund & Halleröd, 2008). The study was conducted with a qualitative interview method, in order to best capture the interviewees' subjective experiences and thoughts. Then the material has been analyzed through thematic analysis, and interpreted through the theoretical framework. The study's results showed that the distribution of parental benefit in the parental insurance among the surveyed mothers is usually based on an experience that "it just became so". Their descriptions can be interpreted as saying that the distribution has mainly been created by so-called implicit negotiations, non-decisions (Grönlund & Halleröd, 2008; Ahrne & Roman, 1997). Based on routines and rituals, learned behaviors and expectations that can often be linked to notions of gender (Grönlund & Halleröd, 2008). The most prominent problem that the study's results showed was the women's experience of being in a position of dependence on their partner, and a reluctance to do so. / 1974 lagstadgades den svenska föräldraförsäkringen som innefattar ersättning i form av föräldrapenning, den har alltså funnits i över 40 år.Frågan om föräldrapenning och föräldraledighet har i stor utsträckning kommit att ligga till grund för diskussionen om jämställdhet(Försäkringskassan, 2019).Jämställdhetsfrågan är en komplex politisk fråga, som kan börja beskrivas inom familjesfären och hur jämställt familjer lever. Det är problematiskt att kvinnor fortfarande tar ut mer av föräldraledigheten än män. Vem som ska ta ansvar för omsorg av och hushåll medför konsekvenser långt utanför familjesfären, framförallt för kvinnors möjligheter på arbetsmarknaden(Statens offentliga utredningar, 2014).Syftet med denna studie är att undersöka en grupp mammors reflektioner och upplevelser kring regleringen och fördelningen av föräldrapenningen i föräldraförsäkringen. Vilka förhandlingar och strategier som ligger bakom den egna fördelningen av föräldrapenningen i deras familj. Kvinnors villkor och de ojämlika maktrelationerna i familjesfären, knyter an till hur arbete i hemmet fördelas, hur olika uppgifter tillfaller olika familjemedlemmar, utifrån kön, utifrån olika roller (Giddens & Sutton, 2014). Det finns en bild av familjen som ständigt förhandlande. En explicit förhandling är en öppen förhandling med en diskussionoch ett aktivt och medvetet beslutsfattande, medan en implicit förhandling sker dolt och outtalat. Majoriteten av vardagliga beslut sker outtalade, implicit (Grönlund & Halleröd, 2008).Studien är genomförd med kvalitativ intervjumetod, för att på bästa sätt kunna fånga intervjupersonernas subjektiva upplevelser och tankar. Sedan har materialet analyserats genom tematisk analys, och tolkats genom det teoretiska ramverket. Studiens resultat visade att fördelningen av föräldrapenningen i föräldraförsäkringen bland det tillfrågade mammorna oftast grundar sig i en upplevelse av att ”det bara blev så”. Deras beskrivningar kan tolkas som att fördelningen framför allt har blivit till genom så kallade implicita förhandlingar, icke-beslut (Grönlund & Halleröd, 2008)(Ahrne & Roman, 1997). Som baseras på rutiner och ritualer, inlärda beteenden och förväntningar som ofta kan kopplas till föreställningar om kön (Grönlund & Halleröd, 2008). Den mest framträdande problematiken som studiens resultat visade, var kvinnornas upplevelse av att hamna i beroendeställning till sin partner, och en ovilja till det.

Hur lyckas Arla, trots att de är ett företag med erfarenhet av flera kriser, bevara starka relationer till sina leverantörer? Denna studie undersöker hur en affärsrelation mellan två parter repareras efter en kris, och till vilken grad uppsägningskostnader påverkar åtagande i fallet Arla. För att undersöka detta tar studien avstamp i den mediekris som drabbade Arla som utspelade sig i Hälsingland under januari 2020. Studien utgår bland annat från Fleming et al. (2021) och Salo et al.s (2009) återuppbyggnadsprocessmodeller. Därtill, har studien baserats på två semistrukturerade intervjuer med två enskilda Arlabönder, samt sekundärdata. Resultaten visar att Arla har följt de olika återuppbyggnadsprocesser som både Fleming et al. (2021) och Salo et al. (2009) presenterar i stor utsträckning. Särskilt viktiga verkar processerna kommunikation om problemen, utvärdering av relationen, återbyggnadsåtgärder och återbyggnadens utfall varit i reparationsprocessen efter krisen 2020. Resultaten visar att relationernas styrka innan krisen skapade goda förutsättningar för reparering av relationen mellan Arla och Arlabönderna i enlighet med Fleming et al. (2021) forskning. Denna relationsstyrka förefaller grunda sig i ett starkt åtagande. Därtill introduceras ett nytt perspektiv som kompletterar Fleming et al.s (2021) och Salo et al.s (2009) modeller, nämligen att personlig kontakt inte nödvändigtvis  är en grundsten för att bygga starka relationer, utan att det finns fler faktorer som spelar in.

Bakgrund: Molntjänster har ansetts vara den största tekniska trenden de senaste åren. På grund av den snabba utvecklingen av molntjänster har möjligheten till molnbaserad redovisning öppnats upp. Användningen av molnbaserad redovisning ökar allt mer hos företag, särskilt i Sverige. Tidigare forskning har till stor del fokuserat på de för- och nackdelar som molnbaserad redovisning för med sig, samt olika faktorer till adoption och implementering av molnbaserad redovisning. Det finns dock begränsad forskning om molnbaserad redovisning och dess användning kopplat till den beroendeställning som skapas hos företag vid användning av molnbaserad redovisning. Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur användning av molnbaserad redovisning ser ut, genom att beskriva hur företags beroende till leverantörerna av de molnbaserade systemen ser ut, samt beroendet av andra resurser. Metod: Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod. Det empiriska materialet har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer, tillsammans med 12 respondenter från 11 företag i Sverige som använder molnbaserad redovisning. Slutsatser: Utifrån vår studie kan vi beskriva hur beroendeställningen mellan företag och leverantör ser ut och vad användandet i sin tur har för inverkan på beroendet till andra resurser. Ansvaret för redovisningssystemet ligger på leverantörerna av de molnbaserade redovisningssystemen. Det innebär att företag som använder sig av molnbaserad redovisning är beroende av olika resurser som behövs för att utföra redovisningsarbetet i systemen. Studien indikerar att företag som använder molnbaserad redovisning blir mindre beroende av interna resurser samtidigt som beroendet av externa resurser ökar. Många företag kan inte längre utnyttja sin interna kompetens i redovisningssystemet. Det kan ses som en möjlighet att få tillgång till användbara och kritiska resurser från leverantören, men också som en risk på lång sikt, om företag gör sig av med sin intern kompetens. / Background: Cloud services have been considered the biggest technology trends in recent years. Due to the rapid development of cloud services, the opportunity for cloud accounting has emerged. The use of cloud accounting is increasing among companies, especially in Sweden. Previous research has largely focused on the pros and cons of cloud accounting, as well as various factors influencing the adoption and implementation of cloud accounting. However, there is limited research about cloud accounting and its usage in relation to the dependency created within companies when using cloud accounting. Purpose: The purpose of the study is to describe the use of cloud accounting by examining how companies' dependency on the providers of these cloud-based systems manifests, as well as their dependency on other resources. Method: The study was conducted using a qualitative method. The empirical data was gathered through semi-structured interviews, together with 12 respondents from 11 companies in Sweden utilizing cloud accounting. Conclusions: Based on our study, we can describe the dependency relationship between the company and the supplier, and how the usage in turn impacts the dependency on other resources. The responsibility for the accounting system lies with the providers of the cloud-based accounting systems. This means that companies using cloud accounting are dependent on various resources needed to perform accounting tasks within the systems. The study indicates that companies using cloud accounting become less dependent on internal resources, while the dependence on external resources increases. Many companies can no longer utilize their internal competence in the accounting system. This can be seen as an opportunity to gain access to useful and critical resources from the provider, but also as a long-term risk if companies get rid of their internal competence.

Den teknologiska utvecklingen och intåget i eran av Agriculture 4.0 har en betydande inverkan på jordbruket. Studien undersöker den effekt nyttjandet av digitala tekniker har på svenska jordbrukare, samt barriärer och attityder som påverkar införandet av fler, och användandet av redan existerande, digitala verktyg. För att genomföra en kvalitativ fallstudie har observationer utförts på två gårdar. Där iakttogs jordbrukarnas arbete med de digitala praktikerna och dess attityder mot användandet. Observationerna följdes av totalt sju stycken intervjuer. Jordbrukare, en person från en större maskintillverkare och en expert i form av en professor inom forskningsområdet agerade respondenter. Genom intervjuer och observationer skapades en förståelse för de digitala praktikernas påverkan på jordbruket och vad som ligger till grund för att digitala hjälpmedel inte nyttjas i en större grad. Agriculture 4.0 har skapat ett digitalt ekosystem där maktbalanserna mellan de olika aktörerna förändrats. För att skapa en hållbar teknologisk utveckling inom jordbruket har diverse framgångsfaktorer identifierats. / The technological advancement and advent of the Agriculture 4.0 era have a significant impact on agriculture. The study examines the effect of the utilization of digital technologies on Swedish farmers, as well as barriers and attitudes affecting the adoption of additional, and the utilization of existing, digital tools. To conduct a qualitative case study, observations were carried out on two farms. These observations focused on farmers' work with digital practices and their attitudes towards usage. Subsequently, a total of seven interviews were conducted. Farmers, a representative from a major machinery manufacturer, and an expert in the research field acted as respondents. Through interviews and observations, an understanding of the impact of digital practices on agriculture and the underlying reasons for the limited adoption of digital tools was established. Agriculture 4.0 has created a digital ecosystem where power dynamics among different actors have shifted. Various success factors have been identified to foster sustainable technological development in agriculture.