I november år 2010 avskaffades revisionsplikten för de allra minsta aktiebolagen i Sverige, vilket innebär att dessa företag kan välja om de vill ha kvar revisorn eller inte. Regeringens syfte med lagändringen var att det skulle bli enklare och mer lönsamt att driva företag. Detta väckte dock en stor oro hos myndigheter, framförallt Skatteverket, som menar att en viktig kontroll- och resursfunktion för samhället nu försvinner och som i sin tur kan leda till ökad ekonomisk brottslighet. Syftet är att förklara om användandet av revisor är negativt relaterat till ekonomisk brottslighet, och i så fall varför. Studien utgår från en deduktiv forskningsansats, som tillsammans med rationell valhandlingsteori, agentteori, resursberoendeteori samt faktorer på individ- och företagsnivå har för avsikt att förklara revisorns roll som förebyggare av ekonomisk brottslighet. En enkätstudie om företagen och revisorn samt en dokumentstudie om ekonomisk brottslighet efter år 2011, har bidragit med data och ligger till grund för den kvantitativa forskningsmetoden. Utifrån de resultat som genererats kan vi konstatera att revisorn inte fyller en brottsförebyggande funktion i småföretag. För de företag som har revisor indikerar resultaten att ju längre en revisor har reviderat ett företag, desto större är risken för att ekonomisk brottslighet ska begås. Vidare fann vi signifikanta samband mellan styrelsens respektive VD:ns involvering i bokföringen och ekonomisk brottslighet. Även variablerna kön och risktagande visade på bivariata samband mot ekonomisk brottslighet respektive bokföringsbrott.

Sammanslutningar bildas för att minska transaktionskostnaderna på marknaden, i förhoppning om ökad produktivitet. Företagets uppgift är att generera ökad vinst och aktieägarvärde, men separationen av ägandet och kontrollen ger upphov till avvikande egenintressen inom företaget. Ersättning till VD:n och ledande befattningshavare blir ett instrument för att koordinera gemensamma långsiktiga intressen med aktieägarna. Slutligen skall styrelsen och ersättningsutskottet utforma en ersättningsstruktur som gynnar företagets aktieägare och som fastställts oberoende av VD:s personliga inflytande. / The object of establishing associations is to lower market transactioncosts and to gain in productivity. The aim of the corporation is to generate profit and enhance shareholder value, but the separation of ownership and control can create diverge self interests within the corporation. Compensation to the CEO and senior management is an instrument to coordinate long term interests with the shareholders of the corporation. Finally, the board of directors and remuneration committe should design a CEO compensation structure that benefits the shareholders of the corporation, independently determined from CEO’s personal influence.

Styrelsen är ett bolags främsta styrorgan med ansvar för flera strategiska funktioner, såsom övervakning, disciplinering och finansiering, med målet att säkerställa att företagsledningen agerar i enlighet med bolagets vision och aktieägarnas avkastningskrav. Omfattande kapitalstrukturbeslut kan kräva styrelsens godkännande innan de förverkligas. Detta kan innefatta valet om bolaget ska använda sig av interna eller externa finansieringskällor, vilket påverkar kapitalstrukturen/skuldsättningsgraden.   Tidigare studier har bl.a. undersökt hur styrelsesammansättning påverkat bolagets kapitalstruktur. Studier har påvisat att styrelsestorlek, styrelsens oberoende, medelålder och kön påverkar kapitalstrukturen, där studierna har utgått från pecking-order och trade-off teorierna Traditionellt har bolagsstyrelser återspeglat sig av en homogen sammansättning, avseende variabler som ålder, kön, etnicitet, vilket bidragit till eniga affärsbeslut. Studier som undersökt utbildning, erfarenheter och expertis (humankapital) bland styrelsemedlemmar har fokuserat på bolagets finansiella prestation och innovationsförmåga. Dock finns det ingen studie tagit hänsyn till humankapitalets påverkan på kapitalstrukturen.   Syftet med studien är att analysera styrelsemedlemmars humankapital och deras påverkan på bolagets kapitalstruktur för bolag listade på svenska börsen. Genom att använda en deduktiv ansats och kvantitativa data är målet att få svar på syftet. Teorier om kapitalstruktur, såsom pecking-order och trade-off, samt teorier om styrelsens egenskaper, upper echelon och resursberoendeteorin har använts. Därtill har hypoteser formulerats, där kvantitativa data inhämtats från årsredovisningar och empiriskt operationaliserats.   Resultatet och slutsatsen av studien är att humankapital hos styrelsen har en påverkan på hur kapitalstrukturen ser ut bland bolagen. Studiens resultat påvisade att humankapitalet bland börsbolagen kan påverka kapitalstruktur både positivt och negativt. Slutsatsen är att humankapitalet i bolagsstyrelser följer trade-off teorin gällande finansieringsvalen, d.v.s. styrelsemedlemmar balanserar för - och nackdelar för att nå en optimal kapitalstruktur.

Genom historien har den svenska idrottsrörelsen kännetecknats som en folkrörelse. På senare tid har fotbollsföreningar i Sverige övergått från att vara en del av den organiserade demokratiska folkrörelsen vars främsta syfte är att främja folkhälsan till att idag bedrivas som företag med syftet att tjäna pengar. För att kunna bedriva elitidrottsverksamhet har organisationerna blivit allt mer professionella och kommersiella i sättet att införskaffa och säkerställa ekonomiska resurser. Den här studien ämnar undersöka om organisationsformen hos svenska fotbollsklubbar ger upphov till olika resursberoenden och hur de säkerställer resurser. Den teoretiska referensramen utgörs av resursberoendeteorin för att bland annat fältidentifiera värdefulla resurser och institutionell teori för att skapa en bredare bild för hur det svenska fotbollsfältet utvecklats. Studien är en kvalitativ fallstudie genomförd med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att organisationerna liknar varandra både vad gäller resursberoende men även i säkerställande av resurser där legitimitet var av stor betydelse. Studiens slutsats konstaterar att organisationsformerna inte har någon påverkan på vare sig resursberoende eller säkerställande av resurser. Resultatet pekar istället på att det är fältet som påverkar organisationerna. / Throughout history, the Swedish sports movement has been characterized as a popular movement. Recently, Swedish football organizations have transitioned from being part of the organized democratic popular movement whose main purpose is to promote public health to today being run as a company with the aim of making money. In order to operate an elite sport organization, organizations have become increasingly professional and commercial in the way of acquiring and securing financial resources. The theoretical framework for this study consists of Resource Dependence Theory to identify, among other things, valuable resources and Institutional Theory to create a broader picture of how the Swedish football field has developed. The study is a qualitative case study conducted with the help of semi-structured interviews. The result shows that the organizations are similar to each other in terms of resource dependency as well in securing resources where legitimacy was of great importance. The study's conclusion states that the organizational forms have no effect on either resource dependency or the securing of resources. The result, instead, indicates that it is the field that affects the organizations.