Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor och insjuknandet fortsätter öka vilket ställer större krav på hälso-och sjukvården. Kvinnor under 40 år är en underbeforskad grupp då de står i minoritet bland de som drabbas av bröstcancer. Deras begriplighet, hanterbarhet samt meningsfullhet påverkar deras känsla av sammanhang. Kunskap om kvinnornas känsla av sammanhang kan hjälpa vårdpersonal att ge kvinnorna rätt stöd. Syfte: Att beskriva unga kvinnors känsla av sammanhang vid bröstcancer. Metod: Kvalitativ empirisk studie av bloggar med deduktiv ansats. Nio bloggar användes i resultatet som analyserades efter de tre begreppen begriplighet, hanterbarhet samt meningsfullhet. Resultat: Begriplighet var något kvinnorna fick genom att bearbeta sina känslor och tankar kopplade till sjukdomen, behandlingarna och dess biverkningar. De sökte mycket information på egen hand såsom överlevnadsstatistik samt om andra kvinnor med bröstcancer. Hanterbarheten uppnåddes främst genom resurser i sjukvården, stöd från familj och vänner samt olika former utav copingstrategier, exempelvis humor. Meningsfullheten påverkades starkt utav begränsningar orsakade av biverkningar, fertilitetspåverkan, glädje i vardagen samt drömmar och framtidsplaner. Slutsats: God och individanpassad omvårdnad, information och stöd från vårdpersonal kan öka känslan av sammanhang hos kvinnorna vilket kan hjälpa dem att konfrontera livet med bröstcancer.

Bakgrund: Alzheimers sjukdom medför många förändringar som inte bara påverkar de drabbade utan även de anhöriga. Dessa förändringar hanteras med hjälp av olika copingstrategier. Syfte: Att beskriva vilka copingstrategier anhöriga till personer med Alzheimers sjukdom använder sig av. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ studie med en deduktiv ansats, där materialet samlats in från självbiografier. Det insamlade materialet analyserades och delades in med hjälp av formuläret “Ways of Coping”. Resultat: Anhöriga använde sig av copingstrategier så som att till exempel “sätta ner foten” (konfronterande coping), skylla på annat (avståndstagande), dölja sina känslor (självkontrollerande) samt hjälp och stöd från omgivningen (söka socialt stöd), att lägga skulden på sig själva (accepterande av ansvaret), distraherande tankar och aktiviteter (undkommande och undvikande), informationssökande (planerande problemlösning) och positiv självförändring (positiv omvärdering). Slutsats: Kunskap om copingstrategier hos vårdpersonal kan hjälpa anhöriga i sin roll som vårdare till personer med Alzheimers sjukdom. / Background: With Alzheimer's disease comes many changes that affect not only the affected but also their families. These changes are managed using a variety of coping strategies. Aim: To describe coping strategies among informal caregivers of people with Alzheimer's disease. Method: The study was conducted as a qualitative study with a deductive approach, where the data is collected from autobiographies. The data was analyzed and sorted with help from the instrument "Ways of Coping". Result: The caregivers of the study used coping strategies such as, for example, putting the foot down (confrontive coping), blame others (distancing), hiding emotions (self-controlling) and help and support from the surroundings (seeking social support), to blame oneself (accepting responsibility), distracting thoughts and activities (escape-avoidance), information seeking (planful problem solving) and positive personal change (positive reappraisal). Conclusion: Knowledge of coping strategies among health care workers could help families in their role as caregivers of the person with Alzheimer's disease.