Mitt arbete gjordes för att ta reda på vilken typ av laboration som är vanligast i fysikundervisningen på gymnasiet, vilka mål lärare har med olika typer av laborationer, samt vilka av målen elever själva tycker att de har uppnått i samband med laboration. Uppdelning och indelandet av laborationerna är grundat på tillvägagångssättet i dess utförande. Denna undersökning behandlar framförallt deduktiv respektive induktiv laboration. Undersökningen genomfördes på en gymnasieskola och de berörda eleverna går på ett naturvetenskapligt program. De fick svara på två enkäter, en vid deduktiv laboration och en vid induktiv laboration, medan lärarna intervjuades. Resultatet visar att den vanligaste laborationen som används i fysikundervisningen är den deduktiva laborationen. Lärarna vill uppnå fyra huvudmål: länka teori till praktik, utveckla praktiska och experimentella färdigheter, förmedla vetenskapliga metoder, öka motivationen. Detta resultat stämmer väl överens med tidigare forskningrapporter och böcker från min litteraturgenomgång. Resultatet av enkäterna visar att eleverna själva tycker att de uppnår lärarens viktigaste mål med laborationerna, men deras egen bedömning stämmer inte överens med vad de verkligen kan. Detta bekräftar också tidigare forskningsresultat. Eleverna har svårt att uppnå laborationernas mål.

Denna systematiska litteraturstudie syftar till att undersöka hur induktiva eller deduktivaarbetssätt i undervisning påverkar elevers förståelse för matematiska innehåll samt vilka föroch nackdelar det finns med respektive. Studiens frågeställningar grundar sig i egnaerfarenheter och utifrån observation på skolor, där vi mött elever med bristande matematiskförståelse. Vi har då uppmärksammat att lärare återkommande fokuserar undervisningen påutantillkunskap, och i hög grad bearbetar matematiska innehåll med deduktiva arbetssätt.Observationerna utgjorde grunden till en hypotes om att det finns ett samband mellan eleversbristande förståelse och deduktiv undervisning som fokuserar på utantillkunskap. I studiengranskas tidigare forskning genom att tio utvalda vetenskapliga artiklar kategoriseras utifrånteoretiska perspektiv och dess innehåll tematiseras utifrån framgångsfaktorer för eleverslärande. Studiens resultat med utgångspunkt i de granskade artiklarna tyder på attarbetssättets induktiva eller deduktiva karaktär är av mindre betydelse för eleversmatematiska förståelse. Slutsatsen blir således att de identifierade framgångsfaktorerna ärmer adekvata för elevers matematiska förståelse.

No description available.

Bakgrund: Diabetes mellitus (DM) är en folksjukdom som hittills drabbat flera hundra miljoner människor världen över och där antalet nya fall ständigt ökar. För de personer som drabbas kan det ha en betydande påverkan på deras hälsa. Livskvalitet som begrepp är svårt att definiera. Enligt Eriksson är relationen mellan personen och sjuksköterskan avgörande för att vårdprocessen blir hälsofrämjande. Sjuksköterskan har en viktig uppgift i att främja hälsa hos personer som lever med DM. Syfte: Syftet var att belysa upplevd livskvalitet hos personer med DM utifrån fyra hälsodimensioner. Metod: I litteraturöversikten inkluderades kvalitativa och kvantitativa artiklar, sammanlagt sjutton stycken. Artiklarna analyserades med en deduktiv ansats genom innehållsanalys eller datareduktion. Resultat: Resultatet belyste upplevd livskvalitet hos personer med DM som kunde organiseras under fyra hälsodimensioner, fysisk hälsa, psykisk hälsa, social hälsa och funktionell hälsa. Diskussion: Personers upplevda livskvalitet diskuterades. Resultatet kunde bekräftas ur sjuksköterskans perspektiv med vetenskapliga artiklar samt Erikssons teori. Det framkom att sjuksköterskor utförde hälsofrämjande arbete, såsom diabetes- och motiverande utbildningar, samt genom att skapa relationer med personer. Slutsats: Upplevd livskvalitet hos personer med DM kunde belysas utifrån fyra hälsodimensioner. Genom att arbeta hälsofrämjande kan sjuksköterskor hjälpa personer med DM att förbättra sin livskvalitet. Litteraturöversikten kan bidra till att sjuksköterskor får insikt i hur personer med DM upplever livskvalitet relaterat till hälsodimensionerna, fysisk hälsa, psykisk hälsa, social hälsa och funktionell hälsa. Det behövs mer forskning om livskvalitet hos personer med DM. Sjuksköterskor kan använda forskningen i deras hälsofrämjande arbete med personer med DM. / <p>Examinationsdatum: 2020-11-02</p>

No description available.

Sammanfattning på tyska: Das Ziel unserer Untersuchung besteht darin, den Mythos, dass deutsche Grammatik schwer ist, zu erforschen. Wir möchten herausfinden, inwieweit er noch existiert und durch welche Faktoren er verbreitet wird. Unsere Vermutungen sind unter anderem, dass der Mythos eventuell durch ältere Generationen weiter vererbt wird oder dass er auf die Unterrichtsform der Lehrer zurückzuführen ist. Unsere Untersuchung basiert auf einem Umfragebogen und einigen Interviews, in denen wir insgesamt 82 Schüler befragt haben. Das Resultat unserer Studie zeigt, dass der Mythos durch die Jugendlichen selber verbreitet wird, aber auch von denen, die nie Deutsch gelernt haben. Die Grammatik wird zwar als schwer angesehen, aber auch als nicht unmöglich zu lernen bezeichnet. Für den Unterricht haben wir festgestellt, dass es für den Lehrer wichtig ist, die Methoden zu variieren und Grammatik auf natürliche Art und Weise in den Deutschunterricht einfließen zu lassen. Es ist außerdem von Bedeutung, dass die Lehrer den Schülern unterschiedliche Lernstrategien vorstellen, um ein bewusstes und effektives Lernen zu gewährleisten.

I denna uppsats undersöks hur två läroböcker i tyska för högstadiet skolår 7-9 utformat ettgrammatiskt moment – verbböjningen. Analysen baseras på språkdidaktiska teorier. Ianalysen undersöks om upplägget i böckerna är didaktiskt motiverat och vilka didaktiskateorier som ligger bakom upplägget. Vidare undersöks om arbetsuppgifterna är inbäddadei ett kommunikativt sammanhang eller om de är isolerade samt vilken grad av styrningarbetsuppgifterna har. Därtill undersöks hur ordningsföljden är vid inlärningen av verben.Det finns olika teorier och metoder om grammatikinlärning, två av de viktigaste är dendeduktiva kontra den induktiva metoden. En annan beskriver hur man uppfattar ocharbetar med grammatiken, som produkt eller som process. När det gällergrammatikkunskap skiljer man på den deklarativa kunskapen och den procedurala.Analysresultatet visar en obalans mellan de båda läroböckerna, där det ena läromedletligger mer i framkant med dagens språkdidaktiska forskning än det andra.

<p>Berättelsen och berättandet har under de senaste årtiondena som kunskapsform fått en allt mer erkänd plats i vetenskapliga sammanhang. Narrativ forskning betyder förenklat berättelseforskning och beskrivs sedan mitten av åttiotalet som ett tvärdisciplinärt forskningsfält på framfart. Syftet med denna c-uppsats var att utifrån tre äldre kvinnors livsberättelser, narrativ teori och metod synliggöra berättandet och livsberättelsens påverkan på identitetsskapandet samt upprätthållandet av den egna självbilden. Metoden som legat till grund för undersökningen har varit av deduktiv, kvalitativ art med viss inspiration från hermeneutiken. Datainsamlingen har skett genom halvstrukturerade intervjuer. Som teoretisk referensram för arbetet ligger åttonde steget i Eriksons teori om jagutvecklingen liksom Tornstams gerotranscendensteori och Antonovskys salutogena hälsomodell. Resultaten som framkommit i undersökningen visar att berättandet och livsberättelsen upptäcker och skapar självets identitet samt bidrar till upprätthållandet av den egna självbilden. De aktuella kvinnorna har genom att delge sin livsberättelse förstärkt sin kulturella tillhörighet som samhällsmedborgare, vilket i sin tur ökat kvinnornas förutsättningar att bekämpa ev. angrepp på den egna personligheten i form av den ålderism som finns i vårt samhälle.</p> / <p>During the past decades the story aswell as the storytelling has got a more recognized place in scientfifical connections. Narrative research means more simply research about stories and has since the 90:s been described as a mulitidisciplinary research discipline on advance. The purpose with this essay was to, according to three elderly women’s life stories, narrative theory and method, make storytelling and the life stories influence on the identity making and the maintaenance of the own self-account visible.The used method has been of the deductive, qualitative kind with some inspiration from the hermeneutics.The data has been collected by using semi-structured-structured interviews. As a theoretical frame of reference for the essay lies Erikson’s “the eight step“, “ the gerotranscendence theory” by Tornstam, as well as the KASAM theory by Antonovsky. All three has been used to interpret the results from the investigation shows that telling and life story discovers and creates the self-identity and contributes to the maintainance of the own self-image. The women in this case have by admitting their life story empowered their cultural belonging as a citizen of the society. This has order increased their conditions to fight possible attacks on the own personality by the negative view of aging that exist in our society.</p>

Bakgrund: Alzheimers sjukdom medför många förändringar som inte bara påverkar de drabbade utan även de anhöriga. Dessa förändringar hanteras med hjälp av olika copingstrategier. Syfte: Att beskriva vilka copingstrategier anhöriga till personer med Alzheimers sjukdom använder sig av. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ studie med en deduktiv ansats, där materialet samlats in från självbiografier. Det insamlade materialet analyserades och delades in med hjälp av formuläret “Ways of Coping”. Resultat: Anhöriga använde sig av copingstrategier så som att till exempel “sätta ner foten” (konfronterande coping), skylla på annat (avståndstagande), dölja sina känslor (självkontrollerande) samt hjälp och stöd från omgivningen (söka socialt stöd), att lägga skulden på sig själva (accepterande av ansvaret), distraherande tankar och aktiviteter (undkommande och undvikande), informationssökande (planerande problemlösning) och positiv självförändring (positiv omvärdering). Slutsats: Kunskap om copingstrategier hos vårdpersonal kan hjälpa anhöriga i sin roll som vårdare till personer med Alzheimers sjukdom. / Background: With Alzheimer's disease comes many changes that affect not only the affected but also their families. These changes are managed using a variety of coping strategies. Aim: To describe coping strategies among informal caregivers of people with Alzheimer's disease. Method: The study was conducted as a qualitative study with a deductive approach, where the data is collected from autobiographies. The data was analyzed and sorted with help from the instrument "Ways of Coping". Result: The caregivers of the study used coping strategies such as, for example, putting the foot down (confrontive coping), blame others (distancing), hiding emotions (self-controlling) and help and support from the surroundings (seeking social support), to blame oneself (accepting responsibility), distracting thoughts and activities (escape-avoidance), information seeking (planful problem solving) and positive personal change (positive reappraisal). Conclusion: Knowledge of coping strategies among health care workers could help families in their role as caregivers of the person with Alzheimer's disease.

Berättelsen och berättandet har under de senaste årtiondena som kunskapsform fått en allt mer erkänd plats i vetenskapliga sammanhang. Narrativ forskning betyder förenklat berättelseforskning och beskrivs sedan mitten av åttiotalet som ett tvärdisciplinärt forskningsfält på framfart. Syftet med denna c-uppsats var att utifrån tre äldre kvinnors livsberättelser, narrativ teori och metod synliggöra berättandet och livsberättelsens påverkan på identitetsskapandet samt upprätthållandet av den egna självbilden. Metoden som legat till grund för undersökningen har varit av deduktiv, kvalitativ art med viss inspiration från hermeneutiken. Datainsamlingen har skett genom halvstrukturerade intervjuer. Som teoretisk referensram för arbetet ligger åttonde steget i Eriksons teori om jagutvecklingen liksom Tornstams gerotranscendensteori och Antonovskys salutogena hälsomodell. Resultaten som framkommit i undersökningen visar att berättandet och livsberättelsen upptäcker och skapar självets identitet samt bidrar till upprätthållandet av den egna självbilden. De aktuella kvinnorna har genom att delge sin livsberättelse förstärkt sin kulturella tillhörighet som samhällsmedborgare, vilket i sin tur ökat kvinnornas förutsättningar att bekämpa ev. angrepp på den egna personligheten i form av den ålderism som finns i vårt samhälle. / During the past decades the story aswell as the storytelling has got a more recognized place in scientfifical connections. Narrative research means more simply research about stories and has since the 90:s been described as a mulitidisciplinary research discipline on advance. The purpose with this essay was to, according to three elderly women’s life stories, narrative theory and method, make storytelling and the life stories influence on the identity making and the maintaenance of the own self-account visible.The used method has been of the deductive, qualitative kind with some inspiration from the hermeneutics.The data has been collected by using semi-structured-structured interviews. As a theoretical frame of reference for the essay lies Erikson’s “the eight step“, “ the gerotranscendence theory” by Tornstam, as well as the KASAM theory by Antonovsky. All three has been used to interpret the results from the investigation shows that telling and life story discovers and creates the self-identity and contributes to the maintainance of the own self-image. The women in this case have by admitting their life story empowered their cultural belonging as a citizen of the society. This has order increased their conditions to fight possible attacks on the own personality by the negative view of aging that exist in our society.