Syftet med examensarbetet är att undersöka erfarenheterna av IKT i Utbildningsvetenskaplig kärna1 (UVK-1) hos lärarstudenterna som läser den nya lärarutbildningen som lanserades 2011. För attuppnå detta syfte ämnar jag att besvara frågan:• I vilken grad har undervisningen i Utbildningsvetenskap-1 (UVK-1) bidragit till att utvecklalärarstudenternas digitala kompetens?Som metod används en hypotetisk deduktiv ansats. Min hypotes är att genomtänkta ochgenomgående inslag av digital kompetens saknas i lärarutbildningen. Hypotesen prövas genom enanalys av resultatet från en enkätundersökning, där lärarstudenterna är informanter. Ett teoretisktramverk för min analys upprättas också kring det sociokulturella perspektivet, digital kompetenssamt konnektivism.Mitt examensarbete pekar på att undervisningen i UVK-1 i låg grad bidrar till att utvecklalärarstudenters digitala kompetens. Trots att det finns IKT-relaterade mål i kursplanerna så verkarutbildningen i UVK-1 inte att kvalificera sig för att arbeta mot digital kompetens. Vilket kan fåkonsekvenser för hur utvecklandet av skolans undervisningspraktik ser ut i framtiden. Flera tidigarestudier pekar på att IKT inte är ett naturligt inslag i varken lärarutbildning eller skolverksamheten ilandet.

Grammar is one of the most problematic areas when it comes to teaching a language; to know if or when, and how grammar should be taught, are relevant questions to all language teachers. The aim of the study was to investigate teachers’ attitudes towards teaching grammar, and how much, how and why they use the methods that they do. Therefore semi-structured interviews were undertaken with six 9th grade English teachers. The main results showed that all six teachers were positive to formal instruction, and they considered implicit knowledge of grammar superior to explicit knowledge. The teachers found it problematic to estimate the time spent working on grammar, mainly because half of them saw working on grammar in a wider perspective. All the teachers used the deductive method of teaching, but only half of them also used the inductive method. All but one teacher mentioned the students as being the most important factor that influences their teaching, and also time is mentioned and considered by two of the teachers as a reason for using a text book. The results of this study may be of help to foreign language teachers, or student teachers when considering how to teach grammar.

Sammanfattning på tyska: Das Ziel unserer Untersuchung besteht darin, den Mythos, dass deutsche Grammatik schwer ist, zu erforschen. Wir möchten herausfinden, inwieweit er noch existiert und durch welche Faktoren er verbreitet wird. Unsere Vermutungen sind unter anderem, dass der Mythos eventuell durch ältere Generationen weiter vererbt wird oder dass er auf die Unterrichtsform der Lehrer zurückzuführen ist. Unsere Untersuchung basiert auf einem Umfragebogen und einigen Interviews, in denen wir insgesamt 82 Schüler befragt haben. Das Resultat unserer Studie zeigt, dass der Mythos durch die Jugendlichen selber verbreitet wird, aber auch von denen, die nie Deutsch gelernt haben. Die Grammatik wird zwar als schwer angesehen, aber auch als nicht unmöglich zu lernen bezeichnet. Für den Unterricht haben wir festgestellt, dass es für den Lehrer wichtig ist, die Methoden zu variieren und Grammatik auf natürliche Art und Weise in den Deutschunterricht einfließen zu lassen. Es ist außerdem von Bedeutung, dass die Lehrer den Schülern unterschiedliche Lernstrategien vorstellen, um ein bewusstes und effektives Lernen zu gewährleisten.

I denna uppsats undersöks hur två läroböcker i tyska för högstadiet skolår 7-9 utformat ettgrammatiskt moment – verbböjningen. Analysen baseras på språkdidaktiska teorier. Ianalysen undersöks om upplägget i böckerna är didaktiskt motiverat och vilka didaktiskateorier som ligger bakom upplägget. Vidare undersöks om arbetsuppgifterna är inbäddadei ett kommunikativt sammanhang eller om de är isolerade samt vilken grad av styrningarbetsuppgifterna har. Därtill undersöks hur ordningsföljden är vid inlärningen av verben.Det finns olika teorier och metoder om grammatikinlärning, två av de viktigaste är dendeduktiva kontra den induktiva metoden. En annan beskriver hur man uppfattar ocharbetar med grammatiken, som produkt eller som process. När det gällergrammatikkunskap skiljer man på den deklarativa kunskapen och den procedurala.Analysresultatet visar en obalans mellan de båda läroböckerna, där det ena läromedletligger mer i framkant med dagens språkdidaktiska forskning än det andra.

The study is based on the pragmatic question whether one can apply the theoretical perspectives priming, experience space and relationship marketing in a practical context. The authors visualize how these concepts appear practical and what advantages and disadvantages can be discerned in the particular case of HV71. The method used is a hypothetico-deductive approach, which is not entirely conventional in the humanistic and social scientific context. Consequently, it has been proven to be particularly suitable as it could expose the theoretical perspectives for a difficult scientific test. The result of the study demonstrated that a marketer could benefit from using the theoretical perspectives when exercising the profession. It also showed that the object of study applied these perspectives. Furthermore, the study contributes with new knowledge in two areas. First, it was shown that researchers could use the hypothetico-deductive method as tool for humanistic and social scientific studies such as this. Also, the study answered the fundamental questions whether the theoretical perspectives could be identified in practice and how the object of study benefited from applying them. / Studien vilar på den pragmatiska frågan huruvida man kan tillämpa de teoretiska utgångspunkterna priming, upplevelserummet och relationsmarknadsföring i en praktisk kontext. Författarna åskådliggör hur dessa begrepp visar sig rent praktiskt och vilka fördelar och nackdelar som kan urskiljas i det specifika fallet HV71. Som metod används ett hypotetisk-deduktivt angreppssätt som inte är helt konventionellt i humanistiska och samhällsvetenskapliga sammanhang, men som visade sig vara ytterst lämplig då den kunde utsätta de teoretiska utgångspunkterna för hård vetenskaplig prövning. Resultatet av studien visade att man som marknadsförare kan ha nytta av att använda teoretiska utgångspunkter i sin praktiska yrkesutövning, samt att de tillämpades av studieobjektet. Studien bidrar vidare med ny kunskap på två områden. Dels bevisas att forskare hantverksmässigt kan använda hypotetisk-deduktiv metod för studier inom humanistiska och samhällsvetenskapliga områden som detta, dels besvaras studiens fundamentala frågor huruvida de teoretiska utgångspunkterna kunde identifieras i praktiken och hur studieobjektet dragit fördel av att tillämpa dem.

Detta examensarbete baserar sig på fyra frågeställningar och en hypotes kring hur den deduktiva grammatikundervisningen påverkar tyskelevers interlanguage. Undersökningen försöker visa om den deduktiva metoden t.ex. gynnar en viss elevgrupp beroende på etnicitet och genus. Undersökningen består av ett Grammaticality Judgement Test och en intervjuundersökning bland elever i grundskolans senare år skolår 8 och 9 som läser tyska som språkval. De grammatiska strukturerna som undersöks har eleverna redan blivit testade på vt 2008 i samband med den ordinarie tyskundervisningen. Genom att utgå ifrån att någon form av inlärning har inträffat tillfrågas eleverna om hur denna har skett. Resultatet visar att den deduktiva grammatikundervisningen tycks gynna flickor av både svensk och utländsk bakgrund. / This degree project is based on four questions and one hypothesis about the effects of deductive grammar instruction on the interlanguage of pupils who are learning German. The study attempts to show whether the deductive method favours a certain group of pupils due to ethnicity and gender. The study consists of a Grammaticality Judgement Test and a set of interviews conducted on pupils who are learning German as their optional choice of a foreign language in the upper primary school years 8 and 9. The grammatical structures that the pupils are tested on were taught spring term 2008 in connection with the regular German language lessons. By assuming that some kind of learning has occurred, the pupils were asked to explain how it took place. The results show that the deductive grammar instruction appears to favour girls with Swedish background as well as girls with a foreign background.

Background: Sexual health is a fundamental determinant of health and wellbeing. Sexual interventions need to meet the same standard as any other health issues. Nurses have a responsibility to give patients holistic care and promote health. Helen Erickson’s Modeling and Role Modeling theory describe five goals that nurses can use to provide safe care for patients.  Aim: The aim of this literature review was to describe nurses’ experiences of conversations with patients about sexual health.  Method: Qualitative literature review with a deductive approach. 13 articles were analyzed in relation to Erickson’s theory.  Results: The results were categorized by Erickson's five goals: build trust, promote positive orientation, promote patient’s control, promote and affirm patient’s strengths, and set mutual goals that are health-directed. Within these were subcategories outlining reasons why nurses avoid conversations about sexual health with patients, which included patient’s age or gender, nurses’ discomfort, lack of time or education, as well as uncertainty of whose responsibility it is to have sexual health discussions.  Conclusion: There are many different factors that inhibit the nurse from initiating conversations about sexual health with patients, and the nurse needs to be aware of these factors to avoid them and have health-promoting conversations with patients. / Bakgrund: Sexuell hälsa innebär ett grundläggande behov av hälsa och välbefinnande, och sexuella interventioner bör uppfylla samma standard som alla andra hälsoproblem. Sjuksköterskor har ett ansvar att ge patienter holistisk vård för att främja hälsa. Helen Ericksons Modeling and Role Modeling teori beskriver fem mål som sjuksköterskor kan använda sig av för att bedriva god och säker vård.  Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av samtal kring sexuell hälsa med patienter.  Metod: Kvalitativ litteraturöversikt med deduktiv ansats. 13 artiklar analyserades i förhållande till Ericksons teori.  Resultat: Resultatet kategoriserades enligt Ericksons fem mål: bygga tillit, främja positiv livssyn, främja patientens kontroll, främja och bekräfta patientens styrkor, samt att sätta gemensamma mål som är hälsoinriktade. Inom dessa mål framkom underkategorier som förklarar varför sjuksköterskor undviker samtal om sexuell hälsa med patienter. Dessa underkategorier tog upp anledningar såsom patientens ålder eller kön, sjuksköterskans bekvämlighet, tid- eller kunskapsbrist samt frågeställning om vems ansvar det är att diskutera sexuell hälsa.  Slutsats: Det finns olika faktorer som hindrar sjuksköterskan från att inleda samtal om sexuell hälsa med sina patienter, och sjuksköterskan behöver vara medveten om dessa faktorer för att kunna undvika dem och ha hälsofrämjande samtal med patienter.