The aim of this study is to examine how inductive and deductive concreteization as a didactic method in mathematics teaching can promote the development of knowledge and learning among students. It is also of interest to hear a number of interviewed teachers perceptions about inductive and deductive concretization as a method in mathematics teaching. The examination is for grades 1-3. Theories dealt with in the study are learning promoting theories such as concretization, proximal development zone, conceptualization and creative reasoning.The study's questions will therefore examine:· How can inductive and deductive concretization as a didactic method in mathematics teaching promote the development of knowledge and learning to students?· What perceptions do teachers in grades 1-3 have regarding inductive and deductive concretization as a method of mathematics teaching? In order to answer the study's questions, qualitative methods have been used through interviews with teachers and observations in classrooms. The conclusions of the analysis of material shows that concretization through inductive and deductive methods helps students to participate in situations where different mathematical didactic consequences arise in the teaching based on the theories.

En viktig uppgift som den operativa nivån har är att samordna försvarsgrenarna så resurseffektivt som möjligt. Överraskande blir det då att krigföringsprincipen samordning är så förhållandevis outforskad. Denna teoriutvecklade studie har som ansats att genom en hypotetisk-deduktiv metod skapa en användbar hypotes som strävar efter att förklara vad som underlättar samordningen mellan försvarsgrenarna. Hypotesen bygger på framgångsfaktorer avseende gränser och dess nyttjande mellan försvarsgrenarna. Dessa hypotetiskt framtagna framgångsfaktorer grundas i militärteorin och utgör delhypoteser i hypotesen. Den empiriska undersökningen är en hypotesprövande enfallsstudie av operation Husky. Hypotesprövningen syftar till att stärka eller förkasta delar eller hela den hypotetiska framtagna teorin. Resultatet från hypotesprövningen visar på ett behov dock i olika grad av samtliga framtagna delhypoteser. På grund av det begränsade omfånget undersöks inte förtroendet mellan försvarsgrenarna som delhypotes vid analysen. Trots detta uppkommer under analysen att det kan utgöra en grundförutsättning för att underlätta samordningen. Den preliminära och omarbetade hypotes som grundats av undersökningens slutsatser lyder: Samordningen mellan försvarsgrenarna grundas i ömsesidigt förtroende och underlättas om det tilldelade rummet ger möjlighet att sprida och manövrera med försvarsgrenen, ledningens förmåga att dynamiskt anpassa gränserna samt att gränsers placering är präglad av enkelhet.

Vår studie handlar om hur mellanstadielärare kan göra sin grammatikundervisning intressant och lärorik för att eleverna inte ska uppleva att grammatik är svårt. I denna studie har vi intervjuat två mellanstadielärare samt utformat en enkätundersökning som eleverna besvarat. Resultaten i vår uppsats visar att det är många elever som upplever att grammatik är ett ganska svårt och komplicerat område. Vår slutsats visar att lärarna behöver ha goda färdigheter kring grammatiken och didaktiska kunskaper. Dessutom behöver lärarna ändra på sin undervisningsform när något inte fungerar för att därigenom ge eleverna bättre förståelse och bidra till att de inte tappar motivationen för grammatikundervisningen.

Bakgrund: Säkerhetskulturen genomsyrar patientsäkerhetsarbetet i hela organisationen och kommer till uttryck i individers och gruppers handlingar. Ett exempel inom hälso- och sjukvården är avvikelsehanteringen där handlingar som har lett eller hade kunnat leda till något oönskat beträffande patientsäkerheten dokumenteras i ett avvikelsehanteringssystem. För att ha ett tydligt fokus på omvårdnad och den grundutbildande sjuksköterskan studerades i detta examensarbete avvikelserapporter skrivna av allmänsjuksköterskor. Syfte: Syftet med detta examensarbete var att, med fokus på patientsäkerhet, utforska hur olika dimensioner av säkerhetskultur kan ta sig empiriska uttryck i allmänsjuk-sköterskors avvikelserapporter. Metod: En analys av 52 avvikelserapporter från ett sjukhus, skrivna av allmänsjuksköterskor, gjordes med hjälp av en kvalitativ deduktiv innehållsanalys. En kategoriseringsmatris som beskriver olika dimensioner av säkerhetskultur togs fram. Dimensionerna var följande: Öppenhet i kommunikationen, Information, Möjlighet till organisatoriskt lärande, Icke straff- och skuldbeläggande kultur, Samarbete och samordning, Bemanning samt Ledning och organisation. Respektive empiriskt uttryck för dimensionerna av säkerhetskultur som identifierades i avvikelserapporterna kategoriserades sedan utifrån kategoriseringsmatrisen. Resultat: Resultatet visade att samtliga dimensioner av säkerhetskultur kunde ta sig empiriska uttryck i de analyserade avvikelserapporterna även om det skiljde sig åt mellan de olika dimensionerna avseende hur stora delar av respektive dimension som det kunde identifieras uttryck för. Konklusion: Genom den valda metoden kunde empiriska uttryck för olika dimensioner av säkerhetskultur identifieras i allmänsjuksköterskors avvikelserapporter. Ingen fullständig bild av respektive dimension kunde dock erhållas och ett större urval hade sannolikt givit ett resultat med större variation och djup. / Background: Safety culture influences the work with patient safety throughout the whole organization and is expressed by the actions of individuals and groups. An example within healthcare is the incident report in which incidents and near misses are being documented in an incident handling system. In order to have a clear focus on nursing and the undergraduate nurse, only incident reports written by undergraduate nurses (i.e. registered nurses without specialization on advanced level) were analyzed. Purpose: The purpose of this degree project was, with focus on patient safety, to explore how different dimensions of safety culture can be expressed empirically in incident reports written by undergraduate nurses. Method: An analysis of 52 incident reports from one hospital, written by undergraduate nurses, was made by using a qualitative deductive content analysis. A categorization matrix describing different dimensions of safety culture was developed. The dimensions were: Openness in the communication, Information, Opportunity of organizational learning, Non-punitive and no-blame culture, Cooperation and coordination, Staffing and Management and organization. Each empirical expression of the dimensions of safety culture that was identified in the incident reports was then categorized by the categorization matrix. Results: Empirical expressions of all dimensions of safety culture could be identified in the analyzed incident reports. However the expressions differed in terms of variation between the different dimensions. Conclusion: Empirical expressions of different dimensions of safety culture could, through the chosen method, be identified in undergraduate nurses’ incident reports. However no complete picture of the different dimensions could be received and a bigger sample size would most likely have produced a result with bigger variation and depth.

No description available.

No description available.

Bakgrund: Årligen genomgår flertalet vuxna patienter organtransplantationer av njure, lever eller hjärta. Efter en organtransplantation kan upplevelser av kroppsligt och själsligt lidande uppstå. Patienter kan uppleva lidande på grund av risken för rejektion och andra medicinska komplikationer. Patienter som genomgått en organtransplantation bör få en personcentrerad omvårdnad från den grundutbildade sjuksköterskan. Ett lidande kan vara ett sjukdomslidande, vårdlidande och livslidande.  Syfte: Beskriva vuxna patienters upplevelser av lidande efter en organtransplantation av njure, lever eller hjärta. Metod: En allmän litteraturöversikt som baserades på artiklar med kvalitativ design och deduktiv ansats med grund i Katie Erikssons teori ”Den lidande människan”. Denna studie baserades på 16 vetenskapliga artiklar från databaserna CINAHL och PubMed. Fribergs (2022) analysmodell användes för att analysera artiklarna.  Resultat: Resultatet har utgångspunkt i Katie Erikssons teori ”Den lidande människan” och Erikssons beskrivning av tre typer av lidande; sjukdomslidande, vårdlidande och livslidande. Efter genomförd analys resulterade resultatet i sex underkategorier; den livslånga läkemedelshanteringen, kroppsligt och själsligt lidande, brist på information, sjuksköterskans bristande bemötande och stöd, anpassningar till det nya livet och utanförskap och isolering.  Slutsats: Det framkom att vuxna patienter upplevde sjukdomslidande, vårdlidande och livslidande efter en organtransplantation av njure, lever eller hjärta. Upplevelserna av lidande hos vuxna patienter liknade varandra men var även olika upplevelser av lidande. Genom att den grundutbildade sjuksköterskan arbetar personcentrerat kan lidande minskas.

Die Induktion und die Deduktion bilden die zwei zentralen Prinzipien des Lateinunterrichts, nach denen neue Grammatik erarbeitet werden kann. Bei Lateindidaktikern besteht traditionell der Konsens, dass das induktive Verfahren dem deduktiven vorzuziehen sei. Diese einseitige Tendenz lässt sich aus lerntheoretischer Hinsicht durchaus rechtfertigen, da man bei der schüleraktivierenden induktiven Erarbeitung von einer höheren Aufmerksamkeitsintensität und einer tiefere Elaboration ausgeht. Die empirische Untersuchung, die mit ca. 400 Gymnasiasten der Jahrgangsstufen 6-9 durchgeführt wurde, zeigt jedoch, dass die angenommenen Vorteile eines induktiven Vorgehens für den lateinischen Grammatikunterricht nicht bestätigt werden konnten. Hinsichtlich der fachlichen Kenntnisse erweist sich ein deduktives Vorgehen als erfolgreicher. Auch die motivationalen Vorteile kommen bei einer induktiven Erarbeitung nicht generell zum Tragen.  Letztendlich muss weiter geforscht werden, ob es sich bei einer gelenkten Entdeckung möglicherweise um eine noch erfolgreichere Alternative handelt oder ob der Aspekt der Variatio für die Schüler von größter Bedeutsamkeit ist oder ob die grammatischen Prinzipien überhaupt nicht den Einfluss haben, von dem man bisher ausgegangen ist.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur det förhåller sig  med motivationen inom några ämnen hos elever som går på elprogrammet på en skola i Stockholmsregionen. Undersökningen baseras på en enkätstudie av 67 elever i årskurs ett till tre och en intervjustudie av fyra elever. Den kvalitativa studien genomfördes med strukturerade intervjuer medan den kvantitativa studien genomfördes med hjälp av Internetenkäter. Undersökningens resultat visar att eleverna tycker det är avgörande för motivationen att lärarna är duktiga och engagerade, samt att det är en praktisk utbildning. Vidare framkommer att krav och förväntningar från föräldrar, lärare och praktikplats har stor betydelse för elevernas prestationer. Många av eleverna tycker att arbete och tjäna pengar stärker deras motivation att arbeta med studierna. Studien visar även att många el-elever väljer att läsa högskoleförberedande kurser.

Bakgrund:  Prostatacancer är den vanligaste cancerformen bland män och drabbar cirka 10 000 personer i Sverige varje år. Prostatacancer ger initialt inga eller diffusa symtom vilket gör denna sjukdom svår att upptäcka. Det finns ett flertal olika behandlingsformer att tillgå vilka skiljer sig beroende på vilket stadie cancern befinner sig i. Sjuksköterskans uppgift är bland annat att bidra med ett personcentrerat arbetssätt för att stödja mannen i dennes nya livssituation. Litteraturstudien förankras i Dahlbergs livsvärldsteori. Syfte: Syftet med studien var att ur ett livsvärldsperspektiv beskriva mäns upplevelser av att leva med prostatacancer efter påbörjad behandling. Metod: Metoden har grundat sig i en kvalitativ litteraturstudie baserad på narrativer i form av fyra patografier. Elo och Kyngäs beskrivning av en deduktiv innehållsanalys tillämpades som analysmetod. I analysen identifierades utsagor som kodades och delades in i livsvärldsteorins centrala begrepp vilket utgör resultatets fyra huvudkategorier: Den levda kroppen, vårdrelation, lidande samt välbefinnande. Resultat: Män som drabbats av prostatacancer upplevde huvudsakligen en påverkan på den levda kroppen, det vill säga fysiskt, psykiskt och existentiellt. Information och stöd från både anhöriga och vårdpersonal hade en viktig inverkan under behandlingstiden. I resultatet framkom det att inkontinens, sexuell dysfunktion och en vilja av att leva i nuet var tre centrala fynd i denna studie. Det ansågs även viktigt att ha goda relationer och lidande tog sig i uttryck både som ett sjukdoms- livs och vårdlidande. Män som drabbats av prostatacancer kunde emellertid uppleva stunder av välbefinnande. Slutsats: Resultatet av studien kan ge sjuksköterskan ökad förståelse för mäns upplevelser av att leva med prostatacancer vid påbörjad behandling och hur männen därmed kan stödjas i denna process.