No description available.

Syftet med uppsatsen var att undersöka kunskapsmässiga skillnader inom ett avgränsat avsnitt inom Naturkunskap A mellan två grupper av gymnasieelever som undervisades utefter olika pedagogiska synsätt. Vidare undersöktes elevernas egna reflektioner kring sitt lärande och vilka övriga färdigheter de upplevde sig ha utvecklat och om det framkom någon skillnad mellan grupperna. Metoden för studien var att dela upp eleverna i grupper varav en undervisades genom katederundervisning och en arbetade projektbaserat och ämnesintegrerat. Enkäter genomfördes för att belysa vilka förkunskaper som fanns initialt och sedan för att undersöka hur kunskapsutvecklingen såg ut ur ett kortsiktigt och ett långsiktigt perspektiv. Intervjuer med ett urval av eleverna genomfördes också för att få information om elevernas upplevelser av sitt eget lärande samt vilka färdigheter de ansåg sig ha utvecklat. Sammanfattningsvis så visar min studie att projektbaserad och ämnesintegrerad undervisning är en god metod att höja motivationen, öka engagemanget, utveckla helhetssyn, samarbetsförmåga, reflektions- och analysförmåga och därmed få ett djup i lärandet med bestående kunskaper. Katederundervisning är inte uteslutet som undervisningsform utan snarare pekar studien på att en kombination är det mest produktiva.

<p> </p><p>Den här uppsatsen har försökt ta reda på vilken inställning yrkeselever har till kärnämnet svenska, och vad anser är mest samt minst intressant med ämnet. I styrdokumenten står det att elever på yrkesprogram ska förberedas för studier på högskola/universitet, och den här uppsatsen ämnade ta reda på om det något som eleverna är intresserade av, eller vad de annars vill göra i framtiden. När eleverna i skolan väljer vad de ska lägga sitt fokus på har de säkert redan en åsikt om vad deras framtida arbetsgivare kan tänkas lägga vikt på vid anställning, men vad är det egentligen arbetsgivarna bryr sig mest om? Genom att utföra tre enkätundersökningar, en på en byggklass, en på en industriklass och en företagsenkät, fick jag fram de resultat som var av betydelse för min undersökning. Det visade sig att yrkeseleverna finner att ämnet svenska är relativt viktigt för dem, men att karaktärsämnena är ännu viktigare. Det som eleverna finner mest intressant är att kolla på film, medan det minst intressanta bland annat är att hålla muntliga föredrag och att arbeta med grammatik. Eleverna är även av den åsikten att deras framtida arbetsgivare lägger mest fokus på elevernas praktiska färdigheter vid anställning, men att det är bättre att ha ett godkänt betyg än icke godkänt eftersom ett icke godkänt betyg kan visa företagen att de inte kan läsa eller skriva. Företagen själva är av ungefär samma åsikt, och det är de praktiska färdigheterna som räknas mest. Ändå har betyg i ämnet svenska en viss påverkan vid anställning eftersom företagens anställda måste kunna förstå det skrivna språket när det gäller till exempelvis säkerhetsföreskrifter. Eleverna vill i framtiden inte studera vidare, utan efter studenten vill de ut och arbeta. En orsak till varför de valde yrkesprogram var för att de var garanterade arbete direkt efter studenten.</p><p> </p><p>Det som är viktigt är att svensklärarna tar till vara elevernas intresse och arbetar med programinfärgning. Genom infärgning skulle eleverna kunna finna svensklektioner mer intressant, och genom ett gott samarbete med företag och yrkeslärare hade ämnet svenska kunnat erhålla en högre status.</p>

Den här uppsatsen har försökt ta reda på vilken inställning yrkeselever har till kärnämnet svenska, och vad anser är mest samt minst intressant med ämnet. I styrdokumenten står det att elever på yrkesprogram ska förberedas för studier på högskola/universitet, och den här uppsatsen ämnade ta reda på om det något som eleverna är intresserade av, eller vad de annars vill göra i framtiden. När eleverna i skolan väljer vad de ska lägga sitt fokus på har de säkert redan en åsikt om vad deras framtida arbetsgivare kan tänkas lägga vikt på vid anställning, men vad är det egentligen arbetsgivarna bryr sig mest om? Genom att utföra tre enkätundersökningar, en på en byggklass, en på en industriklass och en företagsenkät, fick jag fram de resultat som var av betydelse för min undersökning. Det visade sig att yrkeseleverna finner att ämnet svenska är relativt viktigt för dem, men att karaktärsämnena är ännu viktigare. Det som eleverna finner mest intressant är att kolla på film, medan det minst intressanta bland annat är att hålla muntliga föredrag och att arbeta med grammatik. Eleverna är även av den åsikten att deras framtida arbetsgivare lägger mest fokus på elevernas praktiska färdigheter vid anställning, men att det är bättre att ha ett godkänt betyg än icke godkänt eftersom ett icke godkänt betyg kan visa företagen att de inte kan läsa eller skriva. Företagen själva är av ungefär samma åsikt, och det är de praktiska färdigheterna som räknas mest. Ändå har betyg i ämnet svenska en viss påverkan vid anställning eftersom företagens anställda måste kunna förstå det skrivna språket när det gäller till exempelvis säkerhetsföreskrifter. Eleverna vill i framtiden inte studera vidare, utan efter studenten vill de ut och arbeta. En orsak till varför de valde yrkesprogram var för att de var garanterade arbete direkt efter studenten.   Det som är viktigt är att svensklärarna tar till vara elevernas intresse och arbetar med programinfärgning. Genom infärgning skulle eleverna kunna finna svensklektioner mer intressant, och genom ett gott samarbete med företag och yrkeslärare hade ämnet svenska kunnat erhålla en högre status.

Elever på yrkesprogram tenderar att ha lägre kunskap och motivation inom akademiska ämnen som t.ex. samhällskunskap än övriga nationella gymnasieprogram. Det finns flera orsaker till detta. Elevernas socioekonomiska bakgrund har en stark påverkan bland annat då eleverna tenderar att välja gymnasieprogram efter sin livssituation. Vidare finns det en oförståelse bland yrkeselever till varför de behöver läsa akademiska ämnen. Samtidigt har även skolorna ett stort ansvar i form av att de inte anpassar undervisningen efter elevernas förutsättningar. Elevernas intressen tas inte i beaktande och istället är det lärarnas agenda som tenderar att styra undervisningen. Istället förenklas undervisningen till en låg nivå som inte är utmanande. En av de övergripande faktorerna till ovanstående punkter är den dikotomi som existerar mellan teori och praktik. Varken elever eller lärare tror att eleverna klarar av en hög undervisningsnivå inom akademiska ämnen eftersom de är mer ”praktiskt lagda”. Därmed kan inte eleverna motiveras till studierna.Uppsatsens syfte är att undersöka vad som påverkar motivationen hos elever på yrkesprogram i samhällskunskap samt finna framgångsrika undervisningsmetoder som ökar densamma. Genom kvalitativa litteraturstudier har vi analyserat aktuell forskning på området. Vi kan konstatera att forskningsfältet är för litet för att kunna dra några generella slutsatser av undersökningen. Dock visar resultatet en tendens till att vissa metoder kan vara mer användbara än andra. Med hjälp av deliberativa samtal eller infärgning ökar elevernas delaktighet i klassrummet och lektionsinnehållet anpassas till elevernas preferenser. Genom QtA-metoden ökar elevernas läsförståelse och därmed också elevernas behållning av texterna – vilket i sig har betydelse för motivationen.

Uppsatsens syfte är att förstå elevers motivation till att göra inlämningsuppgifter, vilket lite kortfattat kan beskrivas som skrivuppgifter. Detta där eleverna uppmanas att skriva och svara på frågor via ett dokument på datorn, för att sedan lämna in sina uppgifter till läraren för vidare återkoppling. Studiens metod är genomförd utifrån en litteraturgenomgång. Det baserat på böcker skrivna inom pedagogisk forskning. Resultatet i studien tar upp elevers motivation, lärarnas planering, arbetssätt och arbetsformer, samt stress och andra ”kostnader” av att göra inlämningsuppgifter. Kostnader kan bland annat relateras till att eleverna får mindre tid till annat på grund av att inlämningsuppgifter många gånger även behöver göras utanför ordinarie skoltid. En diskussion över resultatet följer sedan för att uppmärksamma det som framkommit i arbetet ytterligare för att slutligen avsluta med slutsatser. / The purpose of the essay is to understand vocational students' motivation to do turn-in assignments, which can be briefly described as writing-assignments on the computer. This is where students are encouraged to write and answer questions through a document on its computer. To then submit their assignment when it is done to the teacher for further feedback. The study's method is based on a literature review with books written within the educational research area. The results of the study address students' motivation, teachers' planning, working methods, as well as stress and other "costs" of doing turn-in assignments. Costs can thus be referred to, among other things, that the students are given less time for other things due to the fact that written-assignments often need to be done outside regular school hours. A discussion of the results then follows to draw attention to what has emerged in the work further, to finally end it with conclusions.

Syftet med denna studie är att undersöka hur andraspråkselever på gymnasieskolans yrkesprogram upplever sina relationer med lärare. Vikten av fungerande relationer mellan elever och lärare i skolan är väl befäst i forskningen, men väldigt lite aktuell forskning finns att tillgå när det gäller hur andrapråkselever uppfattar relationerna. Den mesta forskningen utgår från lärarperspektivet. För att skapa relationer som bidrar till kvalitét i alla lärsituationer behöver lärare besitta kunskaper om denna elevgrupps livsvärld, värderingar och bakgrund. Genom de intervjuer som genomförts inom ramen för denna undersökning får vi en inblick i denna elevgrupps uppfattningom vad som är viktigt i en fungerande relation och hur det påverkar deras studier.

Mellan den traditionella skolmatematiken (Civil, 2002) och den matematik som används på arbetsplatser finns det en lucka. Elever som går på yrkesprogram saknar ofta motivation för matematikämnet och upplever att matematiken i gymnasieskolan är abstrakt och saknar förankring i det kommande yrkeslivet. Samtidigt visar flertalet studier stora positiva effekter hos de elever som arbetar med matematik som kopplas samman med elevernas framtida yrkesliv (Muhrman, 2016). Matematik som kopplas samman med yrkesämnen kan bland annat kallas för yrkesmatematik. Syftet med den här studien är att genom en analys av läromedel kunna beskriva vad lära yrkesmatematik innebär. För att studera läromedlen har jag använt mig av aktivitetsteori som ett analytiskt verktyg och från analysen har jag skapat ett aktivitetssystem som representerar aktiviteten lära yrkesmatematik.

<p>I gymnasieskolan florerar uppfattningar som till exempel att yrkeselever har låg studiemotivation. I vår studie har vi studerat yrkeselevers bakgrund och förutsättningar för att se om det finns belägg för dessa uppfattningar. Metoden vi har använt oss av för att samla in material är intervjuer med lärare och personliga brev från elever som besvarat frågor ställda av oss. Studien är gjord i tre olika skolor, en förorts-, en landsorts- och en storstadsskola. Studien mynnar ut i analyser av elevers och lärares utsagor, utifrån Bourdieus teorier om hur elevens kapital styr dess framtidsval. Vi har kunnat se att många yrkeselever har ett lågt kapital och hur detta begränsar deras valmöjligheter inför framtida liv, men undantag finns. Vi har även träffat på elever som har gjort ett medvetet studieval, utifrån intresse och drömmar.</p><p>It is a common opinion at the Swedish secondary school, that the students at the vocational training lack motivation in their education. In our survey we have studied the background and basic condition of several students at the vocational training to see if the opinion is right. The method we used to gather material is interviews with some teachers, and the students have been asked to answer a questionnaire with a personal letter. The study has been done in three different schools: one placed in a major city, one placed in the suburb and one placed in the provinces. The study is based on the analysis of the answers from teachers and students, and from Bourdieus theories about how the students capital steer how the students will make future choices. We have proven that many of the chosen students have a low capital and it has limited their lives, but exceptions exist. Of course, some of the interviewed students and teachers have stated that there are students that have made a conscious decision to study at this vocational training, based on their interests and personal dreams.</p>

Hur tillägnar sig gymnasieelever sin kunskap och är de medvetna om hur de tillägnar sig praktisk och teoretisk kunskap? Dessa frågor har Comenius och Dewey långt före mig sökt svaret på. Denna studie avser att bidra med kunskap om denna process. De elever som ingått i denna studie berättar om hur de upplever skillnader och likheter mellan teoretisk och praktisk kunskap. Elevernas tolkningar om hur de uppfattar lärandet är en central del av arbetet där elevens syn är viktig. Studiens syfte är undersöka hur elever på gymnasieskolans yrkesförberedande program upplever att de tillägnar sig kunskap och framför allt hur de uppfattar skillnaden mellan praktiskt och teoretiskt lärande. För att få reda på hur elever upplever målen med skolan och hur de ser på sitt lärande har jag genomfört intervjuer med fyra elever. Intervjusvaren har sedan analyserats för att få en bild av deras erfarenheter. Resultatet pekar på att eleverna inte är särskilt medvetna om vilka strategier de har för att lära sig kunskap. Strategierna för ett lärande är mer en omedveten handling som är svår att redogöra för hur den fungerar. Eleverna beskriver stora skillnader mellan teoretisk kunskap och praktisk kunskap men under intervjun visar de också en medvetenhet. När likheterna mellan teoretisk och praktisk kunskap efterfrågas har eleverna svårt att redogöra för vart gränsen mellan dessa egentligen går. Jag har förstått att ju större anknytning till elevens verklighetsvärld utbildningen har desto bättre förutsättningar har lärandet. / How Upper Secondary School students acquire the knowledge and are aware of how to acquire practical and theoretical knowledge. These issues have Comenius and Dewey long before I sought the answer to and the process that leads to the answer, this study is a small piece of road. The students who concluded in this study tell us about how they perceive the differences and similarities between the theoretical and practical knowledge. Students' interpretations of how they perceive learning is a central part of the process in which the pupil's views are important. A part of the study is to find out students' perception of school aims and the aims they have with the school. To find out how they perceive the aims of the school, and how they view their learning, these students were interviewed and interview responses were analyzed to obtain a picture of their views. The results indicate that students are not particularly aware of what strategies they have to learn the knowledge. The strategies for learning are more an unconscious act that is difficult to explain how it works. Students see large differences between theoretical knowledge and practical knowledge. During the discussion, a greater awareness and where the similarities between these fields of knowledge are discussed so students have been hard to explain every line between practical and theoretical knowledge really is. I understand that the more related the learning is to the student's real world the more they are learning.