Bakgrund: Sjuksköterskeprofessionen har genomgått stora förändringar från 1950-talet tills idag.  Sjuksköterskan i psykiatrisk vård har en central roll i omvårdnaden av patienten, så varför inte vidareutbilda sig? I litteraturen beskrivs specialistsjuksköterskans roll ofta som mångfacetterad och komplex men samtidigt otydlig, men hur ser specialistsjuksköterskor i psykiatrisk själva på sin roll idag? Syfte: Syftet med studien var att belysa hur specialistsjuksköterskan upplever sin roll i psykiatrisk vård. Metod: En kvalitativ beskrivande design användes. En fokusgrupp och individuella intervjuer genomfördes med en intervjuguide med semistrukturerade frågor. Urvalet bestod av elva specialistsjuksköterskor i psykiatrisk vård. Samtliga deltagare var kvinnor mellan 31-59 år. Materialet analyserades med manifest innehållsanalys inspirerad av Graneheims och Lundman (2004). Resultat: Fyra kategorier framkom: (O)specifika arbetsuppgifter, Svag forskningstradition, Helhetssyn samt Förmedlar sin kunskap. Resultatet visade att specialistsjuksköterskans roll är självständig men den verkar sakna väl definierade arbetsuppgifter. Specialistsjuksköterskan har utökade kunskaper i psykiatri men upplever en avsaknad av egna termer som beskriver professionen. Specialistsjuksköterskan har ofta en positiv inställning till forskning, men tar inte del av det i så stor utsträckning. Specialistsjuksköterskan anser sig också ha en förmåga till helhetssyn på patienten dennes situation och beskrev en samordnande- och en utbildande roll.  Slutsats: Specialistsjuksköterskerollen i psykiatrisk vård ser sig själv som betydelsefull och innehavare av en hög kompetens samtidigt som de upplever att det finns en otydlighet i rollen.  Klinisk betydelse: I den allt mer specialiserade hälso- och sjukvården behövs den specialistutbildade sjuksköterskan i psykiatrisk vård, därför bör lärosäten och arbetsgivare förtydliga rollen så att kompentensen tas tillvara och sjuksköterskor stimuleras till att vidareutbilda sig. / Background: The nursing profession has been through huge changes from 1950th until today. The nurse in psychiatric care has a central role in caring of the patient, so why not get further educated? The literature describes the specialist nurse role often as multifaceted and complex but at the same time unclear, but what does the specialist nurse in psychiatric care think of their role today? Aim: The aim of the study was to illuminate how the specialist nurse experienced her role in psychiatric care. Method: A qualitative descriptive design. Manifest content analysis was made according to Graneheim and Lundman (2004). The sample consisted of eleven specialist nurses in psychiatric care. All participants were women between the age of 31-59 years. One focus group and six individual interviews were performed by using an interview guide containing semi structured questions.  Results: Four categories emerged: (Non)specific tasks, Lack of scientific tradition, Holistic view, Pass on the knowledge. The result shows that the specialist nurse role is independent, lack of specific tasks, has expended knowledge in psychiatric care and lack of terms in the profession. The specialist nurse had a positive attitude towards science but did not take partition in it that much. The specialist nurse had an ability to see the patient in a holistic view and described a collaboration- and an educational role. Conclusion: The specialist nurse role in psychiatric care regard themselves as important and having a high level of competence and at the same time an unclear role. Clinical significance: In health care, that is more specialized than ever the specialist nurse in psychiatric care is needed, therefore the academy and the employer should clarify the role so that the competence is taken care of and nurses stimulates to get further education.

Det här arbetet behandlar den situation som idag råder, gällande problematiken kring fallande intresse för naturvetenskapliga och tekniska utbildningar. Jag belyser hur det ser ut idag och vad forskning pekar på för olika lösningar för att öka intresset inom naturvetenskapliga ämnen i skolan. Ett exempel på en sådan lösning har genomförts på en svensk gymnasieskolas naturvetenskapliga program. Där har lärarna arbetat mer ämnesintegrerat, med tydligt fokus på programmålen för att stärka kärnkompetenserna. Det här försöket har jag studerat med stöd av en enkät för att mäta förändringar i elevernas attityder samt tagit del av lärarnas observationer. Resultaten visar att dessa elever efter avslutat projekt bland annat är mer källkritiska, tycker naturvetenskapliga ämnen är enklare och ser tydligare samband mellan problem i samhället och skolans undervisning i naturvetenskap, än parallellklassen som läst på traditionellt vis. Eleverna blir också mer positivt inställda till en fortsatt karriär inom områdena naturvetenskap och teknik. Implikationerna av projektet indikerar att om skolans mer övergripande mål, i detta fall kärnkompetenser och programmål, uppmärksammas i större utsträckning, kan det i högre grad bidra till uppsatta mål med skolans verksamhet och samtidigt medföra flera förändringar i elevers attityder till naturvetenskap och teknik som är prioriterade både inom forskning såväl som i skolmyndigheters utvecklingsprojekt. Därför diskuteras resultaten utifrån dessa implikationer.

I denna undersökning har vi valt att studera outsourcing av fastighetsförvaltning. Medproblemformuleringen ”Hur fungerar outsourcing av fastighetsförvaltning i Sverige?” harundersökningen avgränsat sig både geografiskt och efter en bransch. Syftet medundersökningen är att beskriva hur outsourcingen av fastighetsförvaltning fungerar i Sverigeoch redovisa såväl kunden som leverantörens perspektiv. Den teoretiska referensrameninkluderar kärnkompetensteorin, transaktionskostnadsteorin, agentteorin och relationsteorin.Med en fallstudieansats av sju undersökningsenheter har semistrukturerade intervjuergenomförts. Undersökningen inkluderar tre respondenter från leverantörssidan, tvårespondenter från kundsidan samt två respondenter utanför branschen vilka används som enjämförelsebas i undersökningen. En egentillverkad analysmodell som fokuserar på de olikateoriernas inflytande vid de olika stegen i outsourcingprocessen har lett fram till att det finnsinslag av alla teorier under de olika stegen. Transaktionskostnadsteorin visar sig vara mestframträdande (i steg 1) när respondenterna redovisar grunderna till sina val att outsourca ochrelationsteorin har inslag i samtliga steg vilket visat sig att många undersökningsenheter strävarefter men som sällan uppnås.Slutsatsen är att branschspecifika och även organisationsspecifika omständigheter har visat sigha en stor inverkan på outsourcingprocessen. Att undersökningsfallen har likheter ochskillnader däribland, skillnader i involveringsgraden (valet att outsourca alla fastighetsrelateradefrågor eller enbart fastighetsförvaltningen), hur styrningen av dessa fungerar medincitamentsmodeller samt upplevelsen från kundens sida om hur stor kontroll de besitter.Likheterna för outsourcingprocessen är att kostnadspressen fortfarande har stor betydelse, attsynergier är viktigt och att samtliga respondenter har en stor förståelse för desskärnkompetenser och kärnkompetensernas betydelse i outsourcingsprocessen.

No description available.

No description available.

Bakgrund: En av sjuksköterskans kärnkompetenser är evidensbaserad vård, som handlar om att kritiskt bedöma om vården är den bästa tillgängliga baserat på dagens aktuella evidens. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att arbeta med evidensbaserad vård. Metod: För att besvara syftet användes en litteraturöversikt med innehållsanalys. Resultat: Två kategorier med tillhörande underkategorier framkom. Den första kategorin var Attityder till evidensbaserad vård. Huvudfyndet var att de flesta sjuksköterskor insåg fördelarna med evidensbaserad vård men implementeringen är begränsad på grund av inneboende hinder hos individen som rädsla inför nya arbetsmetoder, lågt engagemang och kunskapsluckor. Motivationen till evidensbaserad vård ansågs som drivkraften, men att sjuksköterskan även påverkas av avdelningskulturen och ledningen. Den andra kategorien som framkom var Kunskapsutveckling som visar att sjuksköterskor har olika förutsättningar att ta till sig kunskap på grund av varierande utbildningsnivå. Men att fortbildning genom kurser, mentorer och förebilder kan vara stödjande. När ett vårdproblem uppstår vänder sjuksköterskans sig inte i första hand till vetenskapen för kunskap, anledningen ansågs vara bland annat kunskapsbrist och svag tillit. Slutsats: En av sjuksköterskans största utmaningar är att förhålla sig till de olika delarna av evidensbaserad vård, och med en ökad kunskap och medvetenhet kring fenomenet kan motivation och attityder förändras.

Bakgrund: Ett av grundskolans problem är elever som totalt saknar motivation till all form av skolarbete. De saknar den egna inre motorn till att ens försöka och skapar istället oftast disciplinära problem under skoldagen vilket påverkar kamrater och studiemiljö negativt. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om de regelbundna veckosamtalen (PH) á femton minuter mellan lärare och enskild elev betyder något för eleven och dennes motivation till skolarbetet. Dels som helhet men även om det är något i själva samtalet/dialogen som är primärt och ger speciell effekt på elevens motivation. Metod Min studie grundas på enkäter och en empirisk del med intervjuer av några elever med olika meritvärden i högstadiets årskurs 9. Resultat: Vad anser eleverna om det regelbundna PH-samtalet? - Det beror mycket på handledarens unika och komplexa kompetens. Har samtalet någon betydelse för elevernas studieresultat? - Ja och det hör ihop med den tidigare frågeställningen. Finns det något negativt med PH-samtalet? - Ja, om PH är vid fel tidpunkt under dagen och om handledaren inte utför PH samtalet på det sätt som ingår i skolans koncept. Hur stor betydelse har loggboken? - Oavsedd om eleven är självgående eller ej så har den en funktion. Finns det något annat värde med detta PH-samtal? - Ja, den unga individen har ett enskilt personligt möte i femton minuter med en vuxen. Ett ögonblick som, beror på pedagogen, på sikt kan skapa en nära relation och därmed påverka uppfattningen om skolan och dess krav.

Bakgrund: Sjuksköterskors roll inom den palliativa cancervården innebär inte bara att vårda själva patienten. Patientens anhöriga är också en del utav vården som ges till patienten. År 2017 avled 19 953 personer som var palliativt registrerade och hade diagnosen cancer, vilket innebär att både förloppet innan och efter döden, kräver stöd till anhöriga.   Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva sjuksköterskors   upplevelser av att stödja anhöriga i den palliativa cancervården. Design: I denna litteraturöversikt användes kvalitativ design med avseende att ge en översiktsbild om forskningsläget. Resultat: Resultatet sammanställdes av 12 artiklar genom kvalitativ analys om hur sjuksköterskor upplever det att stödja anhöriga. Sex olika kategorier som är kopplat till sjuksköterskans kärnkompetenser; vilka är personcentrerad vård, säker vård, samverkan i team, informatik, evidensbaserad vård och förbättringskunskap, där resultatet visar att sjuksköterskorna upplevde både negativa och positiva aspekter i stödjandet av anhöriga. Slutsats: Kunskapsläget för sjuksköterskor som ska stödja anhöriga inom palliativ cancervård behöver utvecklas. Anledningen kan vara att sjuksköterskor upplever kunskapsluckor i mötet med anhöriga, och där med saknar verktyg för att hantera både egna emotionella intryck, men även anhörigas olika reaktioner på sorg.

Bakgrund: Sex kärnkompetenser presenteras som en beskrivning av sjuksköterskans roll och ansvarsområden. Personcentrerad vård; Teamarbete, samverkan och ledarskap; Evidensbaserad vård; Kvalitetsutveckling; Patientsäkerhet; Information och undervisning. De akademiska kraven på sjuksköterskeutbildningen vilar på att studenterna ska lära sig att fatta kritiska beslut, lösa problem och att studenterna ska utveckla en förmåga att ta till sig evidensbaserad kunskap på en vetenskaplig nivå. Syfte: Syftet med studien var att belysa nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av sjuksköterskans roll den första tiden efter examen. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie. Populationen i litteraturstudiens sökning i databaser var nyutexaminerade sjuksköterskor, området var sjuksköterskans roll och resultatet var upplevelser. Analysen av artiklarna inspirerades av Polit & Becks (2014) kvalitativa innehållsanalys. SBU’s granskningsprotokoll för studier med kvalitativ forskningsmetodik användes för att kvalitetsbedöma artiklarna (2014a). Resultat: Kärnkompetenserna som belystes var ledarskap och samverkan, evidensbaserad vård, personcentrerad vård och kommunikation. NUS upplevde att den stora skillnaden i övergången från att vara under utbildning till att vara arbetande var ansvaret. Det fanns få möjligheter till att tillbringa tid med patienterna vilket upplevdes som en stor barriär för personcentrerad omvårdnad. Slutsats NUS upplever osäkerhet och är i behov av stöd, feedback och uppmuntran. Ledarskapsrollen upplevs svår för NUS att bemästra. Utbildningen hade lärt NUS att vara ifrågasättande och tänka kritiskt. Organisationens uppgiftscentrerade fokus och rutinbundna arbetssätt krockade med NUS personcentrerade värdegrund. / Background: Six core competencies are presented as a description of the nurse's role and responsibilities. Person-centered care; Teamwork, cooperation and leadership; Evidence-based care; Quality development; Patient safety;Information and education. The academic requirements for nursing rests on is that students learn to make critical decisions, solving problems and for students to develop an ability to embrace evidence-based knowledge on a scientific level. Aim: The aim of this literature study is to illustrate how new graduate nurses' experience the nurse's role the first period after graduation. Method: The study was performed as a literature study. The population of the literature search in databases were NGN, the area was the nurse's role and the result was experiences. The analysis of articles inspired by Polit & Becks' (2014) qualitative content analysis. SBU's review protocols for studies of qualitative research were used to review the quality of articles (2014a). Result: The core competensies illustrated in the results were leadership and cooperation, evidence based nursing, person- centered care and communication. NGN experienced responsibility as the big difference in the transition between between being in training and working. There were few occasions given spending time with patient, which was seen as the major barrier for patient-centered care. Conclusion NGN experience insecurity and are in need of support, feedback and encouragement. The leadership role was difficult for NGN to master. The training had taught NGN to be questioning and to have a critical thinking. The task-centered focus of the organisation and routine- bound approach clashed with the NGN person-centered values.

Den här studien syftar till att undersöka serviceerbjudande för logistisk outsourcing genom 3PL och 4PL leverantörer och deras roll i leveranskedjor. Detta med bakgrunden för de trender som finns inom branschen gällande outsourcing, där företag efterfrågar nya smarta lösningar för deras verksamheter och för att bibehålla och stärka sin konkurrenskraft.  För att undersöka dessa förhållanden har en kvalitativ studie genomförts, där fyra informanter har deltagit i semistrukturerade intervjuer mot frågor som framtagits med grund i de teorier som presenteras. Informanterna som deltagit har bakgrund inom företag som tillhandahåller tjänster inom både 3PL och 4PL. Vad som konstaterats i analysen är hur de olika alternativen skiljer sig, främst i det fysiska resursutnyttjandet, men även de likheter i hur större värden kan ges till kundorganisationer. Av studien så kan ett vidare behov av både forskning och utveckling av tjänsterna ses för differentiera de två alternativen för logistisk outsourcing. / This study seeks to examine the different service offers for logistical outsourcing through 3PL and 4PL suppliers and their role in supply chains. This with the background of the trends within the industry regarding outsourcing, where companies are seeking new and smart solutions for their business, and to maintain and strengthen their competitiveness. To examine these relationships of the suppliers, a qualitative study has been conducted, where four informants have participated in semi structured interviews with questions that have their base in the presented theories. The informants that participated in the study have their background in supplier-companies with services of both 3PL and 4PL solutions. The analysis of the empirical material gathered through the interviews has shown how the solutions differ, primarily in regards to their physical resource utilization, but also the similarities in how greater values can be created for the customer organizations. Through the study the need for both research and development of services can be seen, to be able to differentiate the two alternatives for logistical outsourcing.