Bakgrund: Sjuksköterskors roll inom den palliativa cancervården innebär inte bara att vårda själva patienten. Patientens anhöriga är också en del utav vården som ges till patienten. År 2017 avled 19 953 personer som var palliativt registrerade och hade diagnosen cancer, vilket innebär att både förloppet innan och efter döden, kräver stöd till anhöriga.   Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva sjuksköterskors   upplevelser av att stödja anhöriga i den palliativa cancervården. Design: I denna litteraturöversikt användes kvalitativ design med avseende att ge en översiktsbild om forskningsläget. Resultat: Resultatet sammanställdes av 12 artiklar genom kvalitativ analys om hur sjuksköterskor upplever det att stödja anhöriga. Sex olika kategorier som är kopplat till sjuksköterskans kärnkompetenser; vilka är personcentrerad vård, säker vård, samverkan i team, informatik, evidensbaserad vård och förbättringskunskap, där resultatet visar att sjuksköterskorna upplevde både negativa och positiva aspekter i stödjandet av anhöriga. Slutsats: Kunskapsläget för sjuksköterskor som ska stödja anhöriga inom palliativ cancervård behöver utvecklas. Anledningen kan vara att sjuksköterskor upplever kunskapsluckor i mötet med anhöriga, och där med saknar verktyg för att hantera både egna emotionella intryck, men även anhörigas olika reaktioner på sorg.

SAMMANFATTNING Bakgrund   Cirka 200 miljoner kvinnor lever världen över med någon form av könsstympning, och varje år utsätts 3.9 miljoner kvinnor i världen för detta ingrepp. Ingreppet utförs främst i afrikanska länder och vissa länder i mellanöstern. I och med den pågående migrationen kommer några av dessa kvinnor komma i kontakt med hälso- och sjukvården i de mottagande länder när de söker vård. Kvinnorna har olika upplevelser av vårdmötet beroende på hur de blir bemötta. Inom transkulturell omvårdnad är det en viktig förutsättning för sjukvårdspersonal att ha kunskap om andra kulturer, idéer och värderingar kring hälsa, ohälsa och omvårdnad. Syfte Att belysa upplevelser av mötet med hälso- och sjukvården hos kvinnor som tidigare genomgått könsstympning. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt har genomförts baserat på 16 vetenskapliga artiklar av både kvalitativ och kvantitativ design. De inkluderade artiklarna har eftersökts i databaserna PubMed, CINAHL, Academic Search Elite och PsycINFO med relevanta sökord relaterat till studiens syfte. Resultat Vid sammanställning av resultatet framträdde tre huvudkategorier: Brist på kunskap om könsstympning hos sjukvården, Betydelsen av anpassad omvårdnad samt Informerande vårdmöten kan ändra kvinnans inställning till könsstympning. Utifrån de tre huvudkategorierna skapades två underkategorier där det beskrivs sviterna av vårdmötet i ursprungsländer och bristfälligt bemötande från vården i mottagande länder, vad det kan innebära för kvinnor som är könsstympade. Slutsats Några delar av hälso- och sjukvården är inte bereda att erbjuda kulturellt anpassad vård till kvinnor med könsstympning och därför bemöts kvinnorna av okunskap i vårdmötet. Att bli bemött på ett lyhört, empatiskt och respektfullt sätt gör att dessa kvinnor känner sig trygga i mötet med vården och att deras problem tas på allvar. En tillitsfull relation med vården kan vara ett verktyg för att bekämpa det fortsatta utförandet av ingreppet på framtida generationer av flickor och kvinnor. / ABSTRACT Background Around 200 million women worldwide live with some form of genital mutilation and the number is growing as 3.9 million women are being exposed to this procedure every year. The procedure is performed mainly in African countries and some countries in the Middle East. With the ongoing migration patterns, healthcare in the host countries will encounter more and more women living with some form of genital mutilation. The women have different experiences of their encounter with the health care system based on how they were treated. In transcultural nursing, it is an important prerequisite for healthcare professionals to have knowledge of other cultures and their ideas and values around health, sickness, and nursing.  Aim To highlight the experiences of women previously exposed to genital mutilation encounters with health care. Method A non-systematic literature review has been conducted based on 16 scientific articles of both qualitative and quantitative design. The included articles have been searched in four databases with keywords relevant to the purpose of the study.  Results The quality of selected articles was examined, and the content was analyzed to be compiled into three main categories: Lack of knowledge about genital mutilation within the healthcare system, The importance of tailored nursing as well as Informative meetings with healthcare providers can change the woman's attitude to genital mutilation. Based on the first main category, two subcategories were created: The outcome of encounters with healthcare in the country of origin and Unsatisfactory treatment from healthcare in the host countries.  Conclusions The encounter can be experienced in various ways by women who have undergone genital mutilation based on how they are treated by health care professionals. There are some parts of the meeting that carry more weight than others. Being treated in a responsive, empathetic, and respectful manner gives these women a feeling of safety during the encounter and that their health issues are taken seriously. A trusting relationship with health care can even be a way to fight the continuation of the tradition on future generations of girls.