I denna undersökning har vi valt att studera outsourcing av fastighetsförvaltning. Medproblemformuleringen ”Hur fungerar outsourcing av fastighetsförvaltning i Sverige?” harundersökningen avgränsat sig både geografiskt och efter en bransch. Syftet medundersökningen är att beskriva hur outsourcingen av fastighetsförvaltning fungerar i Sverigeoch redovisa såväl kunden som leverantörens perspektiv. Den teoretiska referensrameninkluderar kärnkompetensteorin, transaktionskostnadsteorin, agentteorin och relationsteorin.Med en fallstudieansats av sju undersökningsenheter har semistrukturerade intervjuergenomförts. Undersökningen inkluderar tre respondenter från leverantörssidan, tvårespondenter från kundsidan samt två respondenter utanför branschen vilka används som enjämförelsebas i undersökningen. En egentillverkad analysmodell som fokuserar på de olikateoriernas inflytande vid de olika stegen i outsourcingprocessen har lett fram till att det finnsinslag av alla teorier under de olika stegen. Transaktionskostnadsteorin visar sig vara mestframträdande (i steg 1) när respondenterna redovisar grunderna till sina val att outsourca ochrelationsteorin har inslag i samtliga steg vilket visat sig att många undersökningsenheter strävarefter men som sällan uppnås.Slutsatsen är att branschspecifika och även organisationsspecifika omständigheter har visat sigha en stor inverkan på outsourcingprocessen. Att undersökningsfallen har likheter ochskillnader däribland, skillnader i involveringsgraden (valet att outsourca alla fastighetsrelateradefrågor eller enbart fastighetsförvaltningen), hur styrningen av dessa fungerar medincitamentsmodeller samt upplevelsen från kundens sida om hur stor kontroll de besitter.Likheterna för outsourcingprocessen är att kostnadspressen fortfarande har stor betydelse, attsynergier är viktigt och att samtliga respondenter har en stor förståelse för desskärnkompetenser och kärnkompetensernas betydelse i outsourcingsprocessen.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur hästunderstött lärande kan öka motivationen för kursdeltagare i skolan, samt hur lärmiljön i stallet kan användas i de specialpedagogiska insatserna. Forskning visar att hästunderstött lärande är en insats som kan stärka motivationen, den empatiska förmågan, och stödja kursdeltagarna i relationsbyggande både i skolmiljö och vardag. I Sverige har en stor grupp gymnasieelever lämnat gymnasieskolan med ofullständiga betyg på grund av detta har regeringen utökat det ekonomiska stödet till vuxenutbildningen för att erbjuda studieplatser till vuxenstuderande som önskar läsa in sin högskolebehörighet. I den här studien riktar vi oss till kursdeltagare och pedagoger på folkhögskola som har hästar på schemat, samt specialpedagoger certifierade inom hästunderstött lärande. Vi genomför en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som analyseras med stöd av motivations- och relationsforskning. Resultatet visar att kursdeltagare med hästar i sin folkhögskolekurs ser hästarna som ett stöd i att hitta studiemotivationen och att bygga en känsla av gemenskap i gruppen, liksom att arbetet med hästarna underlättar de teoretiska ämnesstudierna genom att pedagogerna inkluderar hästarna tematiskt även i klassrummet. Hästarna beskrivs som den yta där du känner dig kompetent och säker, en känsla som sedan spiller över in i det teoretiska arbetet. Pedagoger och specialpedagoger i studien lyfter fördelar med hästunderstött lärande, exempelvis kring kroppslig medvetenhet relaterat till hästen, möjligheten att stärka självkänsla och självbild och hur relationsbyggandet i stallet underlättar arbetet i skolan. En kursdeltagare som har negativa associationer till skolmiljön får möjlighet att visa sin kompetens och sina styrkor i stallet, och då blir inte utmaningarna i den teoretiska miljön lika hotfulla. Det hästunderstödda lärandet fungerar som ett motiverande stöd och då särskilt om det finns en tydlig brygga mellan stallmiljön och skolan där kursdeltagare och pedagoger inkluderar relevanta delar in i klassrummet och tvärtom. Det ger en ingång i att skapa relationer inom gruppen och till pedagogen, och pedagogiskt utrymme att arbeta verklighetsnära och konkret vilket stärker relevansen i lärmiljön för kursdeltagaren. Stallmiljön tillför slutligen även fysiska moment av rörelse i naturen som flera informanter tar upp som en viktig motivator och del i välmåendet.

Erika Sigeback (2015), Mot samma mål - en fallbeskrivning av hur en skola styrs i en kommun (Towards the Same Goal - a Case Study of how a School is guided in a Municipality), Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och Samhälle, Malmö HögskolaBakgrund: Lärarnas kompetens, engagemang, förväntningar och ledarskap har betydelse för elevernas resultat. På samma sätt spelar rektorn en viktig roll för hur framgångsrikt lärarna kan utföra sitt uppdrag (Skolinspektionen, 2010). Alltså den som leder spelar en viktig roll för hur väl en verksamhet lyckas.Specialpedagogen ska enligt examensordningen visa insikt om betydelsen av lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper. Vidare visa förmåga att kritiskt och självständigt identifiera, analysera och medverka i förebyggande arbete samt i arbetet med att undanröja hinder och svårigheter i olika lärmiljöer. Specialpedagogen ska visa förmåga att analysera svårigheter på organisations-, grupp- och individnivå (SFS 2007:638).Tidigare forskning visar bland annat att det brister i förtroendet mellan leden i styrningen av skolan (Nihlfors och Johansson, 2013) samt att det finns en bristfällig kunskap om kommunal målstyrning bland lärare (Henningsson-Yousif, 2003), varpå det finns ett allmänintresse att belysa hur styrningen av en skola kan gå till.Syfte och frågeställningar: Syftet med denna fallbeskrivning är att undersöka hur en mindre kommun i södra Sverige valt att organisera styrningen av skolan. Jag ämnar även ge en bild av hur styrningen går till i mötet mellan människorna som utgör organisationen. Jag kommer att belysa vilken syn aktörerna har på sin egen roll och arbete och hur förtroende uttrycks mellan nivåerna i styrkedjan. Vidare beskrivs vägen från 70-talets statliga centraliserade skola till dagens decentraliserade kommunala styrning beskrivs. Det görs i syfte att förklara hur bland annat en förskjuten likvärdighetstanke ligger till grund för dagens ansvarsfördelning mellan stat och kommun.De preciserade frågeställningarna är: Hur har kommunen organiserat styrningen av skolan? Vilken syn har aktörerna på sin egen roll, arbete och ledarskap? På vilket sätt uttrycks ett förtroende mellan de olika nivåerna inom skolan och det kommunala huvudmannaskapet?Teori och metod: Utgångspunkt för min undersökning har varit att studera styrningen samt hur två motstående organisationsmodeller, den byråkratiska och den managementorienterade visar sig i hur kommunen organiserat relationerna mellan aktörerna i organisationen. Vidare har ett specialpedagogiskt perspektiv såsom det relationella legat till grund när jag studerat hur styrningen ser ut i mötet mellan aktörerna i organisationen.En kvalitativ ansats användes med data från fyra intervjutillfällen. De som intervjuades var barn och utbildningsnämndens ordförande, skolchef, rektor samt lärare. Materialet från semistrukturerade intervjuer spelades in digitalt, transkriberades och kategoriserades utefter teman såsom organisationsplan, rolluppfattning samt förtroende. Arbetets analys resultat och diskussion följer den hermeneutiska ansatsen.Resultat: Kommunen har valt att organisera aktörerna i styrningskedjan, enligt en byråkratiskorienterad uppbyggnad. Rolluppfattningar och ledarskap styrs främst enligt den managementorienterade modellen. Det är främst politiken som har svårt att hitta sin roll i balansen mellan de två. Politiken har intagit något av en tjänstemannaroll och studien visar att den kommunala lokala politiken är starkt underordnad den statliga i fråga om styrning med undantag av ekonomin. Det finns ett förtroende mellan nivåerna men det varierar och är beroende av hur stor kunskap och förståelse de har inför varandras uppdrag samt att dessa är relationsbundna och beroende av vilka mötesarenor som finns. Sist visas också att de olika aktörerna finner att tillit, öppenhet, genomskinlighet är viktiga förutsättningar för att förtroende och god samverkan ska kunna uppstå mellan leden.Implikation: Fallbeskrivningen kan användas för att som specialpedagog eller övrig aktör i skolans verksamhet, förstå hur styrningen är organiserad ur ett helhetsperspektiv. Detta för att kunna genomföra en så korrekt analys av eventuella svårigheter på organisations-, grupp- och individnivå samt bygga åtgärder på relevant kunskap. Att projicera specialpedagogiska synsätt till att även betrakta ledarskapet på organisationsnivå kan vara en väg att lösa upp knutar i den så viktiga samverkan mellan nivåer vare sig det handlar om skola - elev eller kommun – skola. Mina resultat pekar på nödvändigheten att betrakta det relationella utifrån befintlig struktur. Det kan vara en viktig uppgift för specialpedagogen att kartlägga hur individerna förhåller sig till strukturen inom en skola samt vara den som anordnar möten mellan nivåer i syfte att skapa förtroende i organisationen.Slutsats: På den organisatoriska nivån bör det finnas möjlighet att bygga sin organisationsplan utifrån vad som efterfrågas i organisationen samt utifrån behovet av tillit, förtroende och god kommunikation. Organisationen bör byggas upp och skapa arenor för dialog utifrån behov och innehåll snarare än till att hålla den traditionella stukturen.Nyckelord: förtroende, kommunal styrning, organisationsteori, relationsteori, rolluppfattning

Handledare:Ingrid SandénExaminator: Lotta AndersonBakgrund:I dagens samhälle är förväntningarna högt ställda på oss i yrkeslivet, i familjelivet och i många andra sociala sammanhang. Egenskaper som ”utåtriktad”, ”verbal” och ”social” betraktas som livsviktiga färdigheter. Hur bör skolan förhålla sig till de elever som saknar dessa färdigheter? Syfte:Syftet med denna uppsats är att i rollen som specialpedagog undersöka och beskriva de uppfattningar ett antal pedagoger ur ett arbetslag har beträffande två elever med inagerande beteende samt att belysa ett för pedagogen tänkbart förhållningssätt till inagerande elever. Metod:För att synliggöra inagerande elevbeteenden används två fallbeskrivningar. Dessa baseras på halvstrukturerade intervjuer med sex pedagoger som under en treårsperiod arbetade med eleverna bakom fallbeskrivningarna. Resultat/Diskussion:Varje form av inagerande handlar i grund och botten om en obalans i interaktionen med andra. I skolan innebär ett inagerande beteende ett hinder för en god måluppfyllelse. Inagerandet är problematiskt även utanför skolan. Skolan måste bli bättre på att utveckla ”hela eleven”. Med stöd i Schibbyes relationsteori finns goda möjligheter för pedagogen att bli den tillerkännande pedagogen som ser och bemöter också den inagerande eleven.

<p><strong>Purpose:</strong> The purpose of the essay is to result in recommendations for how non-profit organizations work with signing new and keeping existing donors can be improved.</p><p><strong>Methology:</strong> The thesis has a hermeneutic view. It does not have the intention to lead to generalizations, although the result could lead to new knowledge, increased  understanding and deepened insight based on well thought-out interpretations. Furthermore, the thesis has a deductive approach. The research method is qualitative and the objectivity has been sustained by not enter personal values and views until the discussion section. It is a case study and semi-structured interviews have been done with two non-profit organizations, two individual donors and three donating/sponsoring companies.</p><p><strong>Theoretical perspective:</strong> The essay proceed from theories in development, fundraising, communication and customer relations. The development theory focuses on five phases of fundraising which go through different cycles of fundraising. In the fundraising theory it is focused on central tools of fundraising, development, encouragement for donation and campaign theories. The value theory empathises the relationship between the non-profit organization and the donors, and the donor’s motivation for donation. In the communication theory section is the adaptation between a non-profit organization and its donors brought up.</p><p><strong>Empiric:</strong> The empiric is a condensed version of the material studied and interviews made for this thesis.</p><p><strong>Conclusion:</strong> Simplicity is important when it comes to donations. According to the donors, the trustworthiness of the non-profit organizations is important. It is also important to build a relation between the donor and the non-profit organization. When both heart and mind of the donor is involved value is created and donations are motivated.</p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p>

Purpose: The purpose of the essay is to result in recommendations for how non-profit organizations work with signing new and keeping existing donors can be improved. Methology: The thesis has a hermeneutic view. It does not have the intention to lead to generalizations, although the result could lead to new knowledge, increased  understanding and deepened insight based on well thought-out interpretations. Furthermore, the thesis has a deductive approach. The research method is qualitative and the objectivity has been sustained by not enter personal values and views until the discussion section. It is a case study and semi-structured interviews have been done with two non-profit organizations, two individual donors and three donating/sponsoring companies. Theoretical perspective: The essay proceed from theories in development, fundraising, communication and customer relations. The development theory focuses on five phases of fundraising which go through different cycles of fundraising. In the fundraising theory it is focused on central tools of fundraising, development, encouragement for donation and campaign theories. The value theory empathises the relationship between the non-profit organization and the donors, and the donor’s motivation for donation. In the communication theory section is the adaptation between a non-profit organization and its donors brought up. Empiric: The empiric is a condensed version of the material studied and interviews made for this thesis. Conclusion: Simplicity is important when it comes to donations. According to the donors, the trustworthiness of the non-profit organizations is important. It is also important to build a relation between the donor and the non-profit organization. When both heart and mind of the donor is involved value is created and donations are motivated.

It is the responsibility of the employer to keep all workers safe and to promote a healthy work environment. Though there still remain work safety concerns, the construction industry has made a lot of progress addressing these issues over the last few decades. Safety research has and will continue to be a crucial part of this improvement.  The focus of this study is to chart the structure for on-site dispersal of safety information amongst construction workers. The aim is to identify the known factors affecting information flow that are present at the construction site. Using Safety Climate theory as a framework enables the combining of Interorganizational Relations theory and Network theory, creating a tool for data analysis. Chosen method for data collection is semi-structured interviews followed by a study of the digital platforms mentioned by the respondents. The stock take of the information structure shows that the supervisor, and to a lesser degree the site manager, enables the information flow between actors within the construction site. The Safety Climate theory suggests that frequent communication between participants across all levels of the organization tend to facilitate ongoing discussions regarding safety. The results of the study confirm this conclusion. These discussions can, according to Safety Climate theory, lead to fewer accidents. The data indicate that well communicated safety information structure regarding both content and proceedings resulted in transparent information exchange. Language is a factor connected to difficulties with information exchange. Translations were found to be performed satisfactory, although the responsibility to perform said translations was not as well communicated. Overall the safety climate was regarded as satisfactory by the respondents at the construction site. The findings of this study have practical implications for construction safety efforts, due to the identified factors which can improve safety communication. / Arbetsgivaren ansvarar för en sund och hälsosam arbetsmiljö, där medarbetarna kan känna sig trygga. Byggarbetsbranschen, med sin diversitet gällande såväl arbetsuppgifter, arbetsgivare och nationaliteter, har trots bestående problem kommit långt i säkerhetsarbetet de senaste decennierna. Forskning gällande säkerhet har varit, och kommer att fortsätta vara, en viktig hörnsten gällande detta förbättringsarbete. Förevarande studie fokuserar på kartläggning av säkerhetsinformationens struktur vid en byggarbetsplats. Syftet är, utöver kartläggningen, att identifiera kända faktorer med påverkan på informationsflödet. Med säkerhetsklimatteorin som grund kombineras interorganisationell relationsteori med nätverksteori. Resultatet analyseras enligt den sammantagna förklaringsmodellen. Datainsamling genomförs i första hand genom semistrukturerade intervjuer. Därefter utförs undersökning av digitala dem plattformar som respondenterna nämner. Kartläggningen visar att arbetsledaren, och i viss mån platschefen, fungerar som möjliggörare för kommunikation mellan olika aktörer. En faktor som påvisats i säkerhetsklimatteorin är att frekvent kommunikation mellan personer på olika befattningsnivåer i organisationen kan leda till diskussioner gällande säkerhet, detta samband påvisas även i resultatet. Dessa diskussioner kan enligt säkerhetsklimatteorin leda till minskat antal olyckor. När strukturen för säkerhetsinformation var väl kommunicerad gällande såväl informationsväg som innehåll visade resultatet att informationsutbytet fungerade bäst. En potentiell problemfaktor är språket. Analysen visar att översättningar fungerade väl, men ansvarsfördelningen för översättningarna var mindre tydlig. Respondenterna lyfter överlag säkerhetsarbetet och informationsdelningen som välfungerande. Studien har praktisk nytta då påverkansfaktorer identifierats vilket möjliggör systematiskt förbättringsarbete med säkerhetskommunikation.