Das vorliegende Buch stellt eine überarbeitete und deutlich erweiterte zweite Ausgabe meines gleichnamigen Buches von 2012 dar. Es wendet sich in Form eines Lehrbuchs sowohl an Anfänger wie Fortgeschrittene der Wissenschaftstheorie sowie an Wissenschaftler, die sich dafür interessieren, wann Daten eine bestimmte Theorie begründen und wie stark die Bestätigung der Theorie durch die Daten ist. Im Vordergrund steht dabei immer die erkenntnistheoretische Frage, ob bestimmte Begründungsverfahren die Ziele der Wissenschaften in überzeugender Weise verfolgen oder ob es dagegen substantielle Einwände gibt. Leider wird sich herausstellen, dass kein Verfahren ohne Fehl und Tadel ist, und wir sollten die Schwächen unserer Begründungsverfahren genau kennen, um sie korrekt einsetzen zu können.

Im Buch werden verschiedene Ansätze zum induktiven Schließen vorgestellt und daraufhin analysiert, welche Erfolgsaussichten sie jeweils bieten, die erkenntnistheoretischen Ziele der Wissenschaften zu erreichen. Dabei werden u.a. die konsverativen Induktionsschlüsse, Falsifikationsverfahren und die eliminative Induktion, der Schluss auf die beste Erklärung und vor allem der Bayesianismus besprochen. Außerdem geht es um die Verfahren der klassischen Statistik sowie moderne Verfahren des kausalen Schließens. Dazu wird ein erkenntnistheoretischer Rahmen angegeben, in dem die verschiedenen Begründungsverfahren untereinander verglichen werden.

Introduktion: Hälsan är ojämnt fördelad redan i tidig ålder och förskolan har möjlighet att verka kompenserande för barnens ojämlika uppväxtvillkor. Förskolans agerande i pandemitider kan påverka barnens utveckling och framtid. Barnkonventionen slår fast att barn har rätt att uttrycka sin åsikt i alla frågor som rör barnet, dock saknas barns egna perspektiv i kartläggningen kring pandemirekommendationer i förskolemiljö. Nivån av health literacy har betydelse för vilken effekt olika insatser får, dock är barns nivå av health literacy sparsamt undersökt. Syftet med studien var att ur förskolebarns perspektiv undersöka deras förståelse och inställning till pandemirekommendationer i förskolemiljö, under covid-19 pandemin 2020–2021. Metod: Femton förskolebarn intervjuades med en semistrukturerad intervjuguide med bildstöd. Empirin analyserades genom kvalitativ innehållsanalys med deduktiv ansats. Kategorierna bestämdes utifrån pandemirekommendationerna i intervjuguiden. Sorteringen till tema utfördes enligt Nutbeams (2000) nivåbeskrivning av health literacy som analysredskap. Resultat: På funktionell nivå av health literacy framkom att rekommendationerna accepterades, samtidigt som det inte upplevdes bra att behöva undvika något. På interaktiv och kritisk nivå framkom reflekterande tankar kring rekommendationerna, framförallt vilken inverkan de hade på den sociala samvaron. Om rekommendationen innebar hinder för den sociala samvaron blev inställningen till rekommendationen mer negativ. Positiv inställning visades till handtvätt, utomhuslek samt att lämnas och hämtas utomhus. Negativ inställning visades till att stanna hemma när man endast var lite sjuk, hålla avstånd samt att inte ta på andras ansikten. Neutral inställning visades till att tillämpa hostetikett samt att undvika att röra sitt ansikte. Slutsats: Den sociala gemenskapen i förskolemiljön har stor betydelse för barn. Barn bör inte rekommenderas hålla avstånd till varandra på förskolan. De preventiva åtgärderna bör alltid vara i bruk, med särskilt fokus på handhygien och uteaktiviteter. / Introduction: Unequal health can be seen at an early age. Preschools can compensate for the unequal upbringing conditions. The actions in preschool environment in the era of a pandemic can affect the children's development and future. The Convention on the Rights of the Child states that children have the right to express their opinion on all issues concerning children, however, children's own perspectives are missing in the exploration of pandemic recommendations in preschool environments. The outcome of a pandemic intervention is related to the level of health literacy; however, children's level of health literacy has barely been investigated. Aim: From preschoolers´ perspective examine their understanding and attitude towards pandemic prevention and control in preschool environments, during covid-19 pandemic 2020–2021. Methods: Fifteen preschoolers were interviewed with a semi-structured interview guide with image support. Qualitative content analysis with a deductive approach were used to analyze the empirical data. The categories were formed based on the pandemic recommendations in the interview guide. Nutbeam's (2000) description of health literacy levels was used as an analysis tool when themes sorting out. ResultsThe results presented, at a functional level of health literacy, that the pandemic recommendations were accepted, but it didn´t feel good to have to avoid anything. The result presented, at an interactive and critical level, reflective thoughts about the recommendations, especially what impact they had on social interactions. If the recommendation meant obstacles against social interactions, the attitude towards the recommendation became more negative. Positive attitudes were presented towards handwashing and outdoors activities. Negative attitudes were expressed towards staying at home with only mild symptoms and towards physical distance. Neutral attitudes were expressed towards applying cough etiquette and avoiding touching your face. Conclusion: The social gathering that preschools provide are important for children. Children shouldn´t be advised to keep physical distance from each other in preschool. The preventive measures should always be in use, with a special focus on hand hygiene and outdoor activities.