The study is based on the pragmatic question whether one can apply the theoretical perspectives priming, experience space and relationship marketing in a practical context. The authors visualize how these concepts appear practical and what advantages and disadvantages can be discerned in the particular case of HV71. The method used is a hypothetico-deductive approach, which is not entirely conventional in the humanistic and social scientific context. Consequently, it has been proven to be particularly suitable as it could expose the theoretical perspectives for a difficult scientific test. The result of the study demonstrated that a marketer could benefit from using the theoretical perspectives when exercising the profession. It also showed that the object of study applied these perspectives. Furthermore, the study contributes with new knowledge in two areas. First, it was shown that researchers could use the hypothetico-deductive method as tool for humanistic and social scientific studies such as this. Also, the study answered the fundamental questions whether the theoretical perspectives could be identified in practice and how the object of study benefited from applying them. / Studien vilar på den pragmatiska frågan huruvida man kan tillämpa de teoretiska utgångspunkterna priming, upplevelserummet och relationsmarknadsföring i en praktisk kontext. Författarna åskådliggör hur dessa begrepp visar sig rent praktiskt och vilka fördelar och nackdelar som kan urskiljas i det specifika fallet HV71. Som metod används ett hypotetisk-deduktivt angreppssätt som inte är helt konventionellt i humanistiska och samhällsvetenskapliga sammanhang, men som visade sig vara ytterst lämplig då den kunde utsätta de teoretiska utgångspunkterna för hård vetenskaplig prövning. Resultatet av studien visade att man som marknadsförare kan ha nytta av att använda teoretiska utgångspunkter i sin praktiska yrkesutövning, samt att de tillämpades av studieobjektet. Studien bidrar vidare med ny kunskap på två områden. Dels bevisas att forskare hantverksmässigt kan använda hypotetisk-deduktiv metod för studier inom humanistiska och samhällsvetenskapliga områden som detta, dels besvaras studiens fundamentala frågor huruvida de teoretiska utgångspunkterna kunde identifieras i praktiken och hur studieobjektet dragit fördel av att tillämpa dem.

Folkhälsopolitiken skapar förutsättningar för befolkningens hälsa. Folkhälsoinsatserna bör vara politiskt förankrade på nationell, regional och lokal nivå för att förstärka folkhälsan. Hälsopolicytriangeln är ett hjälpmedel för de aktörer som vill skapa eller revidera handlingsplaner som används för att styra och följa upp kommunalt folkhälsoarbete. Syftet med studien var att beskriva arbetet med policyformuleringen för Eskilstuna kommuns handlingsplan för folkhälsa ur ett aktörsperspektiv. Studiedesignen var kvalitativ med deduktiv manifest innehållsanalys med stöd av analysverktyget hälsopolicytriangeln. Totalt genomfördes fem intervjuer med politiker, tjänstemän och kommunchefer. I resultatet framkom det att intervjupersonerna beskrev arbetet i policyformuleringen som demokratiskt, att det inte fanns någon hierarki eftersom de strävade mot ett gemensamt mål för folkhälsan. Det framkom även att de ser policyformuleringen som en central och viktig roll i hela policyprocessen för handlingsplanen, eftersom det är där beslut tas angående vad som ska finnas med och vilka folkhälsoinsatser som kommunen ska göra. Handlingsplanen för folkhälsoarbetet speglas av kommunens politiska folkhälsoinriktning, tidigare folkhälsoarbeten och styrdokument. Slutsatserna var att aktörerna beskriver arbetet i policyformuleringen som prestigelöst och demokratiskt för att nå de gemensamt uppsatta målen för folkhälsan i kommunen. Policyformuleringen upplevdes av aktörerna som en central och viktig del i policyprocessen och att lokal folkhälsopolitik tillsammans med tidigare erfarenheter av lokalt folkhälsoarbete samt styrdokument för folkhälsa utgör underliggande faktorer för utformningen av Eskilstuna kommuns handlingsplan. / Public health politics creates opportunities for population health. Public health efforts must be politically supported to be able to enhance public health at national, regional and local level. Health policy triangle is a tool for operators who want to create or revise action plans that are used to control and monitor the municipal public health work. The purpose of this study was to describe the process of policy formulation for Eskilstuna action plan for public health from an actor's perspective. The study design was qualitative with deductive manifest content analysis supplemented by the analysis tool of health policy triangle. A total of five interviews with politicians, officials and municipal managers were conducted. The result shows that the interviewees described the work in policy formulation as democratic, that there was no hierarchy because they strove toward a common goal of public health. It also emerged that they see policy formulation as a central and vital role in the policy process of the action plan. It is where decisions are made and about what should be included and what public health actions that the municipality should do. The action plan for public health greeted appearance mirrored by municipal policy focus on public health, previous public health works and policy documents. The conclusions were that participants describe the work of policy formulation as unpretentious and democratic order to achieve the common goals of public health in the municipality. Policy formulation was perceived by participants as a central and important part of the policy process and that local public health policy, along with previous experience in local public health and regulatory documents for public health serve as underlying factors in the design of Eskilstuna Municipality's action plan.

Syftet med denna studie var att klargöra hur användarvänligheten ser ut för NoSQL- respektive Relationsdatabaser samt hur arbetseffektiviteten kan påverkas av dessa datamodeller. Denna problematik har belysts med forskningsfrågan ”Hur skiljer sig användarvänligheten mellan NoSQL-databaser och Relationsdatabaser, och vad fås för inverkan på arbetseffektiviteten vid en blandad användning av de två datamodellerna?” samt underfrågan ”Hur påverkar respektive datamodells användarvänlighet arbetseffektiviteten?”. En teoretisk grund inom problemområdet upprättades med hjälp av olika typer av litterära medel. Genom individuella intervjuer med totalt elva uppgiftslämnare samlades sedan datamaterial in, som transkriberades och analyserades genom kombinering av kategorier. Studiens resultat visade att de främsta dragen hos Relationsdatabasers användarvänlighet är att de är standardiserade sett till tillägg och dokumentation samt naturliga för sitt syfte. NoSQL-databaser har sina främsta drag inom användarvänlighet i en lättförståelig datastruktur, flexibilitet vid hantering av data samt snabba svar och korta väntetider vid frågeställningar. Generellt upplevdes Relationsdatabaser ha en högre användarvänlighet än NoSQL-databaser. Vidare pekade resultaten på att en negativ inverkan på arbetseffektiviteten är mest trolig vid en blandad användning de två datamodellerna. Detta beror främst på att det blir mer tidsresurser på inlärning och flera olika system att administrera. Sannolikheten att ingen utmärkande inverkan skulle ske är mindre, men det sprungar i fåtal fall ur att modifierbarhet och kompabilitet inte är vanliga moment i arbetet. Minst troligt är en positiv inverkan, som i sina fall grundar sig i att flera datamodeller ger en bredare modifierbarhet. Likaså nåddes resultatet att arbetseffektiviteten kan få en positiv inverkan av Relationsdatabasers användarvänlighet i avseendet kompabilitet, och av NoSQL-databasers användarvänlighet i avseendet modifierbarhet. På en övergripande nivå kan Relationsdatabasers användarvänlighet ha en större positiv inverkan på arbetseffektiviteten än NoSQL-databasers.

Detta examensarbete baserar sig på fyra frågeställningar och en hypotes kring hur den deduktiva grammatikundervisningen påverkar tyskelevers interlanguage. Undersökningen försöker visa om den deduktiva metoden t.ex. gynnar en viss elevgrupp beroende på etnicitet och genus. Undersökningen består av ett Grammaticality Judgement Test och en intervjuundersökning bland elever i grundskolans senare år skolår 8 och 9 som läser tyska som språkval. De grammatiska strukturerna som undersöks har eleverna redan blivit testade på vt 2008 i samband med den ordinarie tyskundervisningen. Genom att utgå ifrån att någon form av inlärning har inträffat tillfrågas eleverna om hur denna har skett. Resultatet visar att den deduktiva grammatikundervisningen tycks gynna flickor av både svensk och utländsk bakgrund. / This degree project is based on four questions and one hypothesis about the effects of deductive grammar instruction on the interlanguage of pupils who are learning German. The study attempts to show whether the deductive method favours a certain group of pupils due to ethnicity and gender. The study consists of a Grammaticality Judgement Test and a set of interviews conducted on pupils who are learning German as their optional choice of a foreign language in the upper primary school years 8 and 9. The grammatical structures that the pupils are tested on were taught spring term 2008 in connection with the regular German language lessons. By assuming that some kind of learning has occurred, the pupils were asked to explain how it took place. The results show that the deductive grammar instruction appears to favour girls with Swedish background as well as girls with a foreign background.

Bakgrund: Att definiera matöverkänslighet är ännu idag inte fastställt, det råder delade meningar om denna definition. Författarna har valt att inrikta sig på matöverkänslighet som definieras matallergi och matintolerans. Flera av matallergierna kan utlösa en allergisk chock, denna typ av chock som även kallas anafylaktisk chock kan vara livshotande om inte behandling sätts in direkt. Idag lider var tredje person i Sverige av någon typ av allergi, vanligt förekommande matöverkänsligheter är komjölksallergi, laktosintolerans, äggallergi och nötallergi. Syfte: Syftet är att undersöka hur många människor i åldern 18-28 år som lider utav matöverkänslighet och om allergimedicin bärs med dagligen. Metod: En empirisk enkätstudie låg till grund för studiens resultat. Författarna valde att göra en kvantitativ studie för att kunna samla in data systematiskt och sedan sammanfatta dessa i statistisk form. Studien var ute efter ett större antal deltagare utspridda på olika platser så därför passade kvantitativ metod in med en enkätstudie. Det blev en prospektiv tvärsnittsstudie då studien undersöker hur något såg ut vid ett specifikt tillfälle. Resultat: Studiens resultat visar att drygt en tredjedel utav deltagarna lider utav någon form utav matöverkänslighet, allergi eller intolerans. Ytterligare 20 % har någon gång reagerat på ett livsmedel, men använder idag ingen medicin mot sina besvär. De vanligaste livsmedlen att reagera emot är mjölk- laktos, frukt, nötter och vete. Slutsatser: Knappt hälften av de personerna som deltagit i denna studie har någon gång reagerat på ett livsmedel. Sedan har drygt 35 % utav deltagarna uppgett att de använder någon form utav allergimedicin mot livsmedel. Det innebär att människor i västvärlden är mer matöverkänsliga nu än någonsin och trenden fortsätter att eskalera. Renlighet och matvanor är troligen orsaker till detta växande hälsoproblem.

This study aims at investigating the effectiveness of modified inductive learning compared with deductive learning of English grammar among foreign language students. In order to achieve this purpose, two classes in Year Nine in a secondary school in Sweden were taught using the two different methods. An initial grammar test determined that the students struggled with word order, which as a result was chosen as the area to teach. A pre-test/post-test-design was used to examine the effect of the two methods, and compared with a control group. The results reveal that the inductive method should be favoured overall, but suggests that the deductive method may produce significantly better results among weaker students.

Aims: The purpose is to investigate how occupational health care professionals, trained in the 15-method, experience the impact of the internal organisational context when implementing the method. Methods: The study is a qualitative semi-structured interview survey with 12 practitioners. A deductive content analysis was used, based on the PARIHS framework. Main results: The respondents experienced that an organizational culture that includes knowledge about alcohol problems promotes implementation. Developing local routines, collaborating with competent colleagues and involvement of a respected physician who supports the method were essential. A committed leadership, supporting implementation in concrete action, was valued. Evaluation was rarely performed; more knowledge and materials were requested. The customers' needs and preferences were emphasized. Conclusions: The study supports the notion of implementation as a complex process that is unique to its context. The results provide insight into the professionals' experiences of influencing factors in the internal context when implementing the 15-method. The factors that recurred in all three perspectives (strengthening, weakening, suggestions for improvement) can possibly be attributed a special weight. Further studies are needed to confirm the consistency of the results when implementing other methods, as well as the effect of the internal context on the implementation process. / Syfte: Syftet är att undersöka hur företagshälsovårdspersonal som genomgått 15-metodutbildning upplever betydelsen av den inre kontexten vid implementering av 15-metoden. Metod: Studien är en kvalitativ semistrukturerad intervjuundersökning med 12 praktiker inom företagshälsovården. Bearbetningen gjordes med en deduktiv innehållsanalys utifrån det teoretiska implementeringsramverket PARIHS. Resultat: Respondenterna upplevde att en organisatorisk kultur som innefattar kunskap om alkoholproblem på alla nivåer främjar implementering. Det framhölls väsentligt att det finns lokala rutiner framtagna, att ha kollegor att samarbeta med samt att det finns en kunnig och betrodd läkare som förespråkar och stödjer användning av metoden. Ett engagerat ledarskap som ger stöd i konkret handling värderades högt. Utvärdering visade sig utföras sällan, mer kunskap och material efterfrågades. Beställarnas kunskapsbehov och preferenser framhölls centrala. Slutsats: Studien ger stöd för att implementering är en komplex process som är unik för sitt sammanhang. Resultatet ger insikt i företagshälsovårdspersonals upplevelser av inverkande faktorer i den inre kontexten på den egna arbetsplatsen vid implementering av 15-metoden. De faktorer som återkom i alla tre perspektiven (förstärkande, försvagande, förbättringsförslag) kan möjligen tillskrivas en särskild tyngd. Ytterligare studier behövs för att undersöka om föreliggande studies resultat återfinns vid implementering av andra metoder. Kvantitativa studier om den inre kontextens effekt på implementering behövs också.

Background: Sexual health is a fundamental determinant of health and wellbeing. Sexual interventions need to meet the same standard as any other health issues. Nurses have a responsibility to give patients holistic care and promote health. Helen Erickson’s Modeling and Role Modeling theory describe five goals that nurses can use to provide safe care for patients.  Aim: The aim of this literature review was to describe nurses’ experiences of conversations with patients about sexual health.  Method: Qualitative literature review with a deductive approach. 13 articles were analyzed in relation to Erickson’s theory.  Results: The results were categorized by Erickson's five goals: build trust, promote positive orientation, promote patient’s control, promote and affirm patient’s strengths, and set mutual goals that are health-directed. Within these were subcategories outlining reasons why nurses avoid conversations about sexual health with patients, which included patient’s age or gender, nurses’ discomfort, lack of time or education, as well as uncertainty of whose responsibility it is to have sexual health discussions.  Conclusion: There are many different factors that inhibit the nurse from initiating conversations about sexual health with patients, and the nurse needs to be aware of these factors to avoid them and have health-promoting conversations with patients. / Bakgrund: Sexuell hälsa innebär ett grundläggande behov av hälsa och välbefinnande, och sexuella interventioner bör uppfylla samma standard som alla andra hälsoproblem. Sjuksköterskor har ett ansvar att ge patienter holistisk vård för att främja hälsa. Helen Ericksons Modeling and Role Modeling teori beskriver fem mål som sjuksköterskor kan använda sig av för att bedriva god och säker vård.  Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av samtal kring sexuell hälsa med patienter.  Metod: Kvalitativ litteraturöversikt med deduktiv ansats. 13 artiklar analyserades i förhållande till Ericksons teori.  Resultat: Resultatet kategoriserades enligt Ericksons fem mål: bygga tillit, främja positiv livssyn, främja patientens kontroll, främja och bekräfta patientens styrkor, samt att sätta gemensamma mål som är hälsoinriktade. Inom dessa mål framkom underkategorier som förklarar varför sjuksköterskor undviker samtal om sexuell hälsa med patienter. Dessa underkategorier tog upp anledningar såsom patientens ålder eller kön, sjuksköterskans bekvämlighet, tid- eller kunskapsbrist samt frågeställning om vems ansvar det är att diskutera sexuell hälsa.  Slutsats: Det finns olika faktorer som hindrar sjuksköterskan från att inleda samtal om sexuell hälsa med sina patienter, och sjuksköterskan behöver vara medveten om dessa faktorer för att kunna undvika dem och ha hälsofrämjande samtal med patienter.

No description available.

Formal methods is a subfield of computer science in which mathematics and logic are used to prove properties of programs and/or systems. Two families of methods within formal methods are model checking and deductive verification. One concrete model checking framework is the TLA+ specification language and the model checker TLC which can check properties of TLA+ models through state space exploration. TLC can also be used to check so-called temporal properties, e.g. liveness and safety properties, of C programs, if they are first translated to TLA+ models. Such a translation has previously been automated for a subset of C, but the models produced may be unnecessarily detailed, making checking slow. One suggested solution to this problem is to abstract away irrelevant details of the models. Such abstractions can be expressed for C programs using a specification language called ACSL, and then proven correct with automatic tools for deductive verification. Previous work has shown that using ACSL-based abstractions when converting C programs to TLA+ models can reduce the state space size for the resulting models and also the time required for checking certain properties with TLC. However, the knowledge about the impact of this approach is limited. This thesis therefore aims to extend that knowledge by investigating the use of the approach for different C programs and properties. An experiment is performed in which the approach is evaluated for 4 systematically constructed C programs and 2 different properties that those programs should satisfy. The results show that for the state space size reduction, abstracting away nondeterministic code, i.e. code which may execute in several different ways, led to a much greater reduction than abstracting away deterministic code. For the deterministic code, the reduction was also larger when abstracting away a greater number of C statements as opposed to a smaller number. For the running time of TLC when checking temporal properties, the reduction was also more significant when abstracting away nondeterministic code. The running time for TLC was much higher when checking a liveness property compared to when checking a safety property. / Formella metoder är ett område inom datalogin inom vilket matematik och logik används för att bevisa särskilda egenskaper hos program och/eller system. Två familjer av metoder inom detta område är modellprövning och deduktiv verifiering. Ett konkret ramverk för modellprövning är TLA+ och modellprövaren TLC, som kan pröva egenskaper hos TLA+ -modeller genom att utforska möjliga tillstånd. TLC kan också pröva så kallade temporala egenskaper hos C-program, exempelvis säkerhets- och aktivitetsegenskaper (liveness properties), förutsatt att dessa först översätts till TLA+ -modeller. En mekanism för automatisk sådan översättning har tidigare utvecklats för en delmängd av C, men de resulterande modellerna kan bli onödigt detaljrika, vilket gör prövning långsam. En föreslagen lösning på detta problem är att abstrahera bort irrelevanta detaljer i modellen. Sådana abstraktioner kan för C-program uttryckas med hjälp av ACSL, ett specifikationsspråk för C, och bevisas vara korrekta med hjälp av automatiska verktyg för deduktiv verifiering. Tidigare forskning har visat att ACSL-baserade abstraktioner, när Cprogram omvandlas till TLA+ -modeller, kan minska mängden möjliga modelltillstånd och dessutom tiden det tar att kontrollera vissa temporala egenskaper med TLC. Dock är kunskapen om effekterna av denna metod begränsad. Denna uppsats ämnar därför utöka denna kunskap genom att undersöka användningen av metoden för olika C-program och egenskaper. Ett experiment genomförs i vilket metoden utvärderas på 4 systematiskt konstruerade C-program och 2 egenskaper som dessa förväntas ha. Resultaten visar att avseende minskningen av antalet möjliga programtillstånd, så är abstraktion ifrån ickedeterministisk kod, alltså kod som kan exekveras på flera möjliga sätt, mycket mer effektiv än abstraktion ifrån deterministisk kod. För den deterministiska koden var minskningen också större när antalet Cprogramsatser som abstraherades bort var större jämfört med när antalet var mindre. Vad gäller körningstiderna för TLC när temporala egenskaper kontrollerades var minskningen också större vid abstraktion ifrån ickedeterministisk kod. Körningstiden för TLC var mycket högre vid prövning av en aktivitetsegenskap jämfört med en säkerhetsegenskap.