<p>Syftet med studien är att beslysa de anställdas upplevelse av en påtvingad förändring vid en omställningsprocess och hur processen har hanterats, från att informationen kommit ut om varsel samt till att personer som skall sluta har informerats. Intervjuer med medarbetarna på företaget har genomförts och knutits ihop med relevant teori. Studien är begränsad till medarbetare och deras synpunkt kring förändring. Den kvalitativa metoden har valts och via intervjuer kom det fram upplysningar som varit värdefulla för att försöka erhålla en förståelse för de berördas upplevelser av omställningsprocessen. Resultatet har visat att bristen eller otydligheten i informationen och kommunikationen har varit det mest kritiska i hela processen. En tystnad rådde under hela processen och de anställda uppfattade sig inte ha någon representant de kunde samtala med och som var insatt i processen. Hela processen kännetecknades av en oro och en mängd spekulationer om vad som skulle hända pågick.</p> / <p>The purpose is to illustrate the feelings co-workers have when facing a forced change and how the process has been handled, starting from the information coming out about giving notice as to identifying the people that need to leave the organization. Interviews with co-workers have been performed and have been connected with relevant theory. The study is limited to the co-workers and their view on change. It is a qualitative study and collection of information was carried out through interviews with employees that have been given notice. The result show that the lack of information has been the most crucial point during the whole process. There was a silence during the whole process and the employees felt they had no representative to talk to regarding more information of what was going to happen. The period was featured by anxiety and rumours about what was going to happen.</p>

Syftet med studien är att beslysa de anställdas upplevelse av en påtvingad förändring vid en omställningsprocess och hur processen har hanterats, från att informationen kommit ut om varsel samt till att personer som skall sluta har informerats. Intervjuer med medarbetarna på företaget har genomförts och knutits ihop med relevant teori. Studien är begränsad till medarbetare och deras synpunkt kring förändring. Den kvalitativa metoden har valts och via intervjuer kom det fram upplysningar som varit värdefulla för att försöka erhålla en förståelse för de berördas upplevelser av omställningsprocessen. Resultatet har visat att bristen eller otydligheten i informationen och kommunikationen har varit det mest kritiska i hela processen. En tystnad rådde under hela processen och de anställda uppfattade sig inte ha någon representant de kunde samtala med och som var insatt i processen. Hela processen kännetecknades av en oro och en mängd spekulationer om vad som skulle hända pågick. / The purpose is to illustrate the feelings co-workers have when facing a forced change and how the process has been handled, starting from the information coming out about giving notice as to identifying the people that need to leave the organization. Interviews with co-workers have been performed and have been connected with relevant theory. The study is limited to the co-workers and their view on change. It is a qualitative study and collection of information was carried out through interviews with employees that have been given notice. The result show that the lack of information has been the most crucial point during the whole process. There was a silence during the whole process and the employees felt they had no representative to talk to regarding more information of what was going to happen. The period was featured by anxiety and rumours about what was going to happen.

Allt fler anställda runt om i landet väljer att ta med sig arbetet hem för att sitta och jobba i en hemmamiljö istället för att ta sig till företagets egna lokaler. Varför? Vem arbetar bäst bakom stängda dörrar? Hur ska ett företag tänka kring sin arbetsmiljö för de anställda? Det är några av de frågor som rapporten tar upp och diskuterar för att få svar på den universella frågan: “Måste dörren stängas till din framtida arbetsplats?”   De kontorsmiljöer som tas upp i rapporten är cellkontor, ABW-kontor och kombikontor. Dem tre jämförs och behandlas genom tre aspekter som är socialt, arbetseffektivt och hållbart perspektiv. Även den personliga arbetsytan tas upp och diskuteras, hur den påverkar den anställda men också organisationen i stort. Rapporten fungerar som en riktlinje för både Linnéuniversitetet och andra företag som vill utveckla eller förnya sina respektive arbetsmiljöer. Rapporten lyfter fram för- och nackdelar av de tre kontorsmiljöerna (cellkontor, ABW-kontor och kombikontor) som undersöks och ger förslag på vilka arbetsmoment som bäst lämpar sig i de olika<img src="https://cdncache-a.akamaihd.net/items/it/img/arrow-10x10.png" /> miljöerna.

This study examines how a pleasent office can be designed to promote health, well-being and work efficiency. The study aims to provide office workers with an insight into their work situation and how it affects them. Also how companies, thru architectural- and design features can create a supportive office environment.  The study adresses the following questions: "What qualitites in architecture and interior design are the most important for good health, well-being and work efficiency at an office?" and "Which office type is the most preferable according to the results of the study?".  Based on the implemented theory, survey and interview, the study identifies the modern cell office with a permanent workplace as the most adventageous type. Additionally, the hybrid office with cell office influences combined with a permanent workplace is an advantageous type in relation to good health, well-being and work efficiency. An example of an office has been created where the highest grade possible is achieved. This from a rating template that is based on the results of the study. Designing an office is a complex task that requires fulfilment of various aspects to reach a good grade and therefore, a pleasant office.

Syftet med denna studie var att klargöra hur användarvänligheten ser ut för NoSQL- respektive Relationsdatabaser samt hur arbetseffektiviteten kan påverkas av dessa datamodeller. Denna problematik har belysts med forskningsfrågan ”Hur skiljer sig användarvänligheten mellan NoSQL-databaser och Relationsdatabaser, och vad fås för inverkan på arbetseffektiviteten vid en blandad användning av de två datamodellerna?” samt underfrågan ”Hur påverkar respektive datamodells användarvänlighet arbetseffektiviteten?”. En teoretisk grund inom problemområdet upprättades med hjälp av olika typer av litterära medel. Genom individuella intervjuer med totalt elva uppgiftslämnare samlades sedan datamaterial in, som transkriberades och analyserades genom kombinering av kategorier. Studiens resultat visade att de främsta dragen hos Relationsdatabasers användarvänlighet är att de är standardiserade sett till tillägg och dokumentation samt naturliga för sitt syfte. NoSQL-databaser har sina främsta drag inom användarvänlighet i en lättförståelig datastruktur, flexibilitet vid hantering av data samt snabba svar och korta väntetider vid frågeställningar. Generellt upplevdes Relationsdatabaser ha en högre användarvänlighet än NoSQL-databaser. Vidare pekade resultaten på att en negativ inverkan på arbetseffektiviteten är mest trolig vid en blandad användning de två datamodellerna. Detta beror främst på att det blir mer tidsresurser på inlärning och flera olika system att administrera. Sannolikheten att ingen utmärkande inverkan skulle ske är mindre, men det sprungar i fåtal fall ur att modifierbarhet och kompabilitet inte är vanliga moment i arbetet. Minst troligt är en positiv inverkan, som i sina fall grundar sig i att flera datamodeller ger en bredare modifierbarhet. Likaså nåddes resultatet att arbetseffektiviteten kan få en positiv inverkan av Relationsdatabasers användarvänlighet i avseendet kompabilitet, och av NoSQL-databasers användarvänlighet i avseendet modifierbarhet. På en övergripande nivå kan Relationsdatabasers användarvänlighet ha en större positiv inverkan på arbetseffektiviteten än NoSQL-databasers.

Detta är en kvalitativ intervjustudie som undersöker maskinpersonalens upplevelser av att använda headsetkommunikation i arbetet ombord. Totalt sex stycken maskinbesättningsmedlemmar intervjuades om deras upplevelser av hur headsetkommunikation har påverkat utförandet av arbetet, personlig säkerhet och tidseffektivitet. Resultaten som framkom av intervjuerna visar på att kommunikationen förbättrats med headsetkommunikation genom att talkommunikationen inte begränsas av höga bullernivåer vilket leder till minskad röstbelastning. De intervjuade vittnade om att den förbättrade kommunikationen underlättade i arbetet och ökade den personliga säkerheten genom att risken för missförstånd minskade samt att maskinbesättningens situationsmedvetenhet ökade. Förbättrad ergonomi vid svåra arbetsställningar i trånga utrymmen jämfört med handburna radioapparater upplevdes även det som en fördel med headsetkommunikation. Tidsåtgången i arbetet upplevdes minska när tillgängligheten till andra besättningsmedlemmar på kommunikationsradio ökade eftersom det minskade behovet av att förflytta sig för att kommunicera samtidigt som det kan leda till snabbare responstider. Den ökade tillgängligheten upplevdes även kunna leda till att olyckor inom maskinrummet upptäcks snabbare till följd av att ett uteblivet svar på radioanrop kan ses som ett avvikande beteende. / This is a qualitative interview study researching the experience engine room personnel have with using headset communication in their work onboard. A total of six crewmembers were interviewed about their experiences and how headset communication had affected their ability to perform their work, personal safety and time efficiency. The results showed that communication had improved with the use of headsets and that speech communication where no longer limited by high noise levels which in turn leads to less strain on the voice. The interviewed crew members testified that the improved communication facilitated their work and enhanced the personal safety by decreasing the risk for misunderstandings and increasing their situational awareness. Increased ergonomics in situations with difficult working postures and limited space in comparison with hand held radios were also observed as an advantage with headset communication. Time efficiency was perceived to improve since the availability of other crewmembers on the radio increased and decreased the need for moving to another area to communicate which at the same time lead to faster response times. Increased availability of crewmembers on the radio could also shorten the time before an accident in the engine room is detected since a failure to answer a radio call would be seen as irregular behavior.