Bakgrund: Det har skett en ökning av patienter som vårdas inom rättspsykiatrin. Målet med vården är att återintegrera patienterna in i samhället. Men forskningen visar att det finns flera negativa komponenter inom rättspsykiatrin, som gör att vården upplevs av patienterna som otryggt och bestraffande. Syfte: Syftet med studien var att belysa patientdelaktigheten inom rättspsykiatriska vårdmiljön. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats. Studien baserades på elva stycken vetenskapliga artiklar som analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att genom att vårdpersonalen har en god relation med patient, som bygger på se hela patienten som ett subjekt person får man en förståelse för patientens utsatthet inom tvångsvård. Även att behålla meningsfulla relationer till anhöriga var viktigt för patienten. Resultatet visar även hur viktig det är med ett gott bemötande samt vikten av kommunikation och information. Slutligen visar resultatet hur hälsan och välbefinnandet ökar när patienten är medverkande i sin omvårdnad. Slutsats: Patientdelaktighet leder till ökat välbefinnande för patienten. Ett ökat välbefinnande leder till bättre hälsa. En god delaktighet till vårdpersonalen leder till en ökad begriplighet och meningsfullhet vilket kan leda till mindre ensamhet och lidande. Att involvera patient till att medverka till vården bidra med ökat välbefinnande för denne samt att vårdpersonalens insikt i patientens sjukdomshistoria och psykiska ohälsa ökar.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur anställda inom rättspsykiatrin ser på relationen mellan sig själva och vårdtagarna, samt att studera de olika aspekter som berör relationen i vårdandet, bland annat maktrelationen och vänskapsrelationen. Uppsatsen baseras på en kvalitativ studiemetod med semistrukturerade intervjuer. Nio stycken anställda vårdare (undersköterskor och skötare) från en avdelning inom rättspsykiatrin i Växjö deltar i studien. Resultatet visar att relationen mellan vårdare och vårdtagare är en viktig aspekt inom vården, och att relationen är basen inom vården för att kunna erbjuda bra vård till patienten. Intervjupersonerna menar att: En bra relation mellan vårdare och vårdtagare kännetecknas av att vårdaren ska kunna skapa förtroende, tillit i relationen, samt stödja och tillfredsställa patientens behov med hjälp av relationen. Studien belyser svårigheterna inom relationen mellan vårdare och vårdtagare samt de risker som kan förekomma. Resultatet visar även att en viss synlig och osynlig makt utövas; den makten är svår att definiera, personalen är delvis omedvetna om att de själva utövar makt dagligen. / The purposes of this essay are to examine how employees in a psychiatric ward experience the relationships between them and the caretakers, and to study the different aspects of relationships between them. For instance the power relation and the friend relation. The essay is based on a qualitative method with semi structured interviews from 9 employees, whom are nurses and caregivers at a ward in Växjö psychiatric institution.  The results from this study illuminate that the relationship between caregivers and caretakers is a vital aspect of the care itself. And that this relationship is the foundation for caregiver to be able to offer necessary care. A good relationship between caregiver and caretaker is characterized by the abilities of the caregiver to create trust and confidence in their relationship to the caretaker, as well as supporting and satisfying the caretakers’ needs by help of their relationship.  This study highlights the issues in the relationship between caregivers and caretakers as well as the risk that pertain to this relationship. The results indicate that certain power exertions overt and covert are factors in some relationships. These power exertion are, however, hard to define, the caregivers also seem partly unaware of them.

The aim of this study is to gain insight into professional`s experiences of interdisciplinary collaboration between the municipality and the forensic ward. The study was intended to contribute to an increased understanding of the professional`s experiences of what is considered to work and what is considered to lack in the interdisciplinary collaboration between the municipality and the forensic ward. The study`s empirical data was obtained through eight semi-structured interviews with five social workers from the social services and three counselors`s at the forensic ward. National and international previous research in interdisciplinary collaboration that was relevant for my study has been obtained. For the analyze I combined previous research, the result from my interviews and my theoretical framework. Conclusions show that the professionals believe that communication between social services and forensic psychiatry is good and that both parties focus on the individual patient. Conclusions also show that insufficient knowledge regarding the organizations, work areas, responsibility, and resources and that the legislation is different. All the interviewees have a wish to improve and develop the collaboration between them.