Bakgrund: Omvårdnad ska byggas på en holistisk och humanistiskt människosyn. Den palliativa omvårdnadens fokus ligger dessutom på patienters och anhörigas livskvalitet samt möjligheten till en värdig död. Eriksson (1987; 1994) beskriver vårdens uppgift som lindring av lidande och återställning av hälsa grundad i människan själv samt i dess interaktioner till andra människor och Gud. Syfte: Syftet var att beskriva andliga behov hos patienter inom palliativ omvårdnad. Metod: Metoden var en systematisk litteraturstudie. Sökningen resulterade i elva artiklar vars kvalitet granskades med hjälp av granskningsmallar för kvalitativa respektive kvantitativa artiklar. En kvalitativ innehållsanalys genomfördes i fyra steg och resulterade i fyra kategorier och åtta underkategorier. Resultat: Patienter inom palliativ omvårdnad visar andliga behov inom områdena Delaktighet, Livsperspektiv, Livsnjutning och Relation till en högre makt. Det framkom dessutom att dessa behov är av stor betydelse för patienterna, fram för allt för deras upplevelse av hopp och mening. Slutsats: God palliativ omvårdnad förutsätter tillgodoseende av andliga behov, vilket innebär att stödja och främja patienters relation till sig själv, till andra och till en högre makt.

Litteraturstudiens syfte var att belysa andliga behov hos patienter i palliativt skede och sjuksköterskans roll kring behoven. En niostegsmodell inspirerad av Polit och Beck användes som metod för databearbetning. Databaserna CINAHL, PubMed och PsycInfo användes till litteratursökningen. Artiklar som framkom genomgick tre urval där de bland annat kvalitetsgranskades. Efter urvalen återstod 13 artiklar som låg till grund för reslutatet i litteraturstudien. Artiklarnas resultat sammanställdes med relevanta data och kategorierades utifrån syftet. Resultatet blev tvådelat där fem kategorier beskrev andliga behov: Finna styrka i tron på högre makter, Stimulans ger själsligt välmående, Få ett avslut, Interaktioner med andra och Hitta förhållnings-sätt till livet, döden och sjukdomen. Kategorierna för omvårdnadsinterventioner blev tre: Uppmärksamma behov, Vara medmänniska och Förmedla kontakt. Slutsatsen var att andliga behov är subjektiva och påverkas av många faktorer. Omvårdnadsinterventioner innefattar notering av behov och konkreta åtgärder.

Den andliga dimensionen ingår i den holistiska människosynen som sjuksköterskan skall utgå från. I Socialstyrelsens Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska står det att sjuksköterskan ska ha förmåga att bemöta patienters andliga behov. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskans bemötande av andliga behov. Polit och Becks (2012) niostegsmodell användes för litteraturstudien. Litteratursökning genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed samt genom en manuell sökning. Därefter gjordes en kvalitetsgranskning enligt Forsberg och Wengströms (2013) protokollgranskning. Resultatet baserades på 15 artiklar. Efter dataanalysen redovisades resultatet i fem kategorier: Sjuksköterskans inställning till andlighet, tro och religion, Vårdrelationen, Kunskap, Miljö och Tid. Det finns ett samspel mellan faktorer som påverkar sjuksköterskans bemötande av andliga behov. Flera olika faktorer som religion, tro och egen andlighet influerade bemötandet. Sjuksköterskor uppgav att det var nödvändigt att bygga en tillitsfull nära relation med patienter för att bemötande av andliga behov skulle vara möjligt. Kunskapsbrist utgjorde ett av de största hindren och fortlöpande utbildning föreslogs för att uppnå förbättring i bemötande av andliga behov. Den fysiska och psykosociala miljön som råder där sjuksköterskor arbetade, samt tidsaspekten, kunde upplevas som influerande faktorer på bemötandet. Allt detta bidrog till att de andliga behoven hamnade i skymundan. Sjuksköterskans inre och yttre resurser ligger alltså till grund för hur hon bemöter andliga behov.

Bakgrund: Tidigare forskning visar att andligt stöd är viktigt, men att sjuksköterskor inte alltid uppmärksammar det i sitt arbete. Detta kan bero på tidsbrist eller brist på kunskap och utbildning inom det. Syfte: Att belysa andlighet och andligt stöd för anhöriga till personer som vårdas vid palliativ vård. Metod: Metoden som användes var en kvalitativ litteraturstudie. Analysmetoden som användes var ett beskrivande syntes. Det användes tio vårdvetenskapliga artiklar som datamaterial. Resultat: I resultatet framstod två teman varav fem subteman identifierades. Första temat var: Att låta tron ta plats där identifierades två subteman: Att ha tro som en trygghet och att utöva bön och religiösa ritualer. Det andra temat var: Betydelsen av att bli mött i sin troutifrån detta tema identifierades tre subteman: Att sträva efter att få andligt stöd, att få stöd av en sjuksköterska och att få stöd av en präst eller en andlig person. Slutsats: Slutsatsen som drogs var att andligt stöd är viktigt för anhöriga och att den kan fås i två olika former, av individen själv eller med hjälp av en präst eller sjuksköterska. Det kan framstå en implikation att sjuksköterskor lägger mycket fokus på andligt stöd för anhöriga men att patienters andliga behov glöms bort. / Background: Previous research showed that spiritual support is important, yet nurses do not pay much attention to this practice. This may be because of the lack of time, knowledge and training within it. Aims: To illustrate the importance of spirituality and spiritual support for relatives to people who are cared for in palliative care. Methods: The method that was used was a qualitative literature study. The analysis that was used was a descriptive synthesis. There were ten care science articles used as data material. Results: In the results there were two themes and five sub themes identified. The first theme was: To allow their faith to take place where of two subthemes were identified: To have faith as a feeling of safety and to practice prayer and religious rituals. The second theme was: The importance of being met in their faith. From this theme three sub themes were identified: To strive for spiritual support, to get support from a nurse and to get support from a priest or a spiritual person. Conclusions: The conclusion that could be drawn was that spiritual support is important to relatives and could be given in two different forms. It could either be given by the individual himself, or by a professional. There may arise an implication that nurses pay more attention to the spiritual support for relatives but forget about the patient’s spiritual needs.

Bakgrund: Att ge andlig omvårdnad ligger i sjuksköterskans ansvar. Trots alltmer forskning som visar att en tillfredställande andlig omvårdnad har positiv inverkan på hälsa, har detta dock ofta försummats inom vården. Begreppet andlighet kan ha olika betydelser och behöver därför uppfattas i sin bredd. Syfte: Beskriva vuxna patienters (18+) upplevelse av andlig omvårdnad inom somatisk slutenvård. Metod: En integrativ översikt bestående av nio kvalitativa originalartiklar från USA, Singapore, Kanada, Nederländerna, Iran och Australien. Data samlades genom CINAHL, Medline och manuell sökning. Analys gjordes efter inspiration av Friberg och Whittemore och Knafl analysmodeller. Resultat: Andlig omvårdnad kunde av patienterna upplevas positiv, negativ eller obefintlig beroende på olika faktorer. Patienterna i studien upplevde andlig omvårdnad genom att få möjlighet till uttryck av sin andlighet, genom att få möjlighet till relationer, genom att få ha sin värdighet i behåll och genom sjuksköterskans närvaro. Andlig omvårdnad ska utföras utifrån en personcentrerad vård eftersom uttryck av andlighet kan variera mellan individer. Slutsats: För att kunna prata om andlig omvårdnad behöver både personalen och patienter ha förståelse för vad andlighet kan innebära. Sjuksköterskan behöver få kunskap och verktyg för att lätt kunna införa andlig omvårdnad i sitt arbete och känna sig trygg med att utföra en holistisk vård dvs att se hela människan. Detta skulle resulterar i mer tillfreställda patienter.