Bakgrund: Omvårdnad ska byggas på en holistisk och humanistiskt människosyn. Den palliativa omvårdnadens fokus ligger dessutom på patienters och anhörigas livskvalitet samt möjligheten till en värdig död. Eriksson (1987; 1994) beskriver vårdens uppgift som lindring av lidande och återställning av hälsa grundad i människan själv samt i dess interaktioner till andra människor och Gud. Syfte: Syftet var att beskriva andliga behov hos patienter inom palliativ omvårdnad. Metod: Metoden var en systematisk litteraturstudie. Sökningen resulterade i elva artiklar vars kvalitet granskades med hjälp av granskningsmallar för kvalitativa respektive kvantitativa artiklar. En kvalitativ innehållsanalys genomfördes i fyra steg och resulterade i fyra kategorier och åtta underkategorier. Resultat: Patienter inom palliativ omvårdnad visar andliga behov inom områdena Delaktighet, Livsperspektiv, Livsnjutning och Relation till en högre makt. Det framkom dessutom att dessa behov är av stor betydelse för patienterna, fram för allt för deras upplevelse av hopp och mening. Slutsats: God palliativ omvårdnad förutsätter tillgodoseende av andliga behov, vilket innebär att stödja och främja patienters relation till sig själv, till andra och till en högre makt.

Litteraturstudiens syfte var att belysa andliga behov hos patienter i palliativt skede och sjuksköterskans roll kring behoven. En niostegsmodell inspirerad av Polit och Beck användes som metod för databearbetning. Databaserna CINAHL, PubMed och PsycInfo användes till litteratursökningen. Artiklar som framkom genomgick tre urval där de bland annat kvalitetsgranskades. Efter urvalen återstod 13 artiklar som låg till grund för reslutatet i litteraturstudien. Artiklarnas resultat sammanställdes med relevanta data och kategorierades utifrån syftet. Resultatet blev tvådelat där fem kategorier beskrev andliga behov: Finna styrka i tron på högre makter, Stimulans ger själsligt välmående, Få ett avslut, Interaktioner med andra och Hitta förhållnings-sätt till livet, döden och sjukdomen. Kategorierna för omvårdnadsinterventioner blev tre: Uppmärksamma behov, Vara medmänniska och Förmedla kontakt. Slutsatsen var att andliga behov är subjektiva och påverkas av många faktorer. Omvårdnadsinterventioner innefattar notering av behov och konkreta åtgärder.

Equmeniakyrkans vision är ”En kyrka för hela livet där mötet med Jesus Kristus förvandlar -mig, dig och världen”1. Församlingen är en plats där människor av alla slag möts. De som aldrighört talas om vem Jesus är och de som från barnsben till vuxen ålder hört om honom. Pastorernasroll är, enligt Equmeniakyrkans teologiska grund, Kristi tjänare i församlingen med uppdragatt leda församlingen i dess strävan att fullgöra församlingens kallelse2.Med denna bakgrund bör då inte pastorerna veta vad deras gåvor är och hur dearbetar på bästa sätt för att leda församlingen?Christian A. Schwarz startade 1996 Institutet för Naturlig församlingsutveckling(NFU), Natural Church Development (NCD) som har sitt kontor i Tyskland3. NFU i Sverigestartade 2001 genom att dåvarande Svenska Baptistsamfundet introducerade det4. Idag är NFUett ekumeniskt nätverk bestående av åtta svenska samfund5. NFU är resultatet av ett omfattandeforskningsprojekt som är lett av Schwarz. Frågan i undersökningen var ”Hur gör man för attupptäcka allmängiltiga principer som gör att församlingen utvecklas?”6. I forskningsprojektetmedverkade församlingar från 32 länder genom ett frågeformulär som fylldes i av 30 medlemmarfrån varje församling vilket gav 4,2 miljoner svar att analysera. Detta resulterade i att defann åtta principer eller ’särdrag’ som är gemensamma faktorer varför församlingar i hela världenväxer7. Dessa åtta principer är 1. Utrustande ledarskap, 2. Gåvobaserad verksamhet, 3.Hängiven andlighet, 4. Funktionella strukturer, 5. Inspirerande gudstjänster, 6. Livsnära smågrupper,7. Behovsorienterad evangelisation och 8. Kärleksfulla relationer8.Det jag använder mig av i denna studie är princip 2: Gåvobaserad verksamhet och princip 8:Kärleksfulla relationer som utgår från böckerna Gåvornas 3 färger och Kärlekens 3 färger. Detta för att ta reda på hur det ser ut bland pastorskandidaterna i Equmeniakyrkan det vill sägablivande pastorer inom samfundet.

No description available.

Bakgrund: Andliga och existentiella frågor hamnar i allt större utsträckning hos sjukvårdspersonal. Det palliativa förhållningssättet betonar vikten av att ge en god omvårdnad vad gäller andliga och existentiella frågor. Sjuksköterskans roll är att genom goda relationer skapa en anpassad och balanserad omvårdnad för att öka välbefinnandet för patienten den sista tiden i livet. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att sammanställa hur andliga och existentiella frågor beskrivs i forskning utifrån sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård. Metod: En litteraturöversikt som sammanställer aktuell forskning inom det valda omvårdnadsområdet. Resultat: I resultatet framträdde att tid är det vanligaste hindret och utbildning är det som främjar givandet av andlig och existentiell omvårdnad. Att skapa relationer och kommunicera är viktiga aspekter inom vårdandets konst. Egenskaper som sjuksköterskan bör inneha för att underlätta givandet av andlig och existentiell omvårdnad är; en god självkännedom, empati, intuition och observationsförmåga. Slutsats: För att kunna ge en bättre andlig och existentiell omvårdnad behöver de yttre förutsättningarna ge tid för mötet mellan sjuksköterska och patient, vårdmiljön organiseras så detta möjliggörs, teamarbete tillämpas och utbildning ges. / Background: Spiritual and existential issues increasingly end up at healthcare personnel. The palliative approach emphasizes the importance of providing good care regarding existential and spiritual issues. The nurse's role is through good relationships create a customized and balanced care to improve the wellbeing of the patient, at the end of life. Aim: The aim of the literature review was to compile the spiritual and existential issues described in the research based on nurses' experiences of palliative care. Methods: A literature review that compiles current research in the chosen nursing field. Results: In the result time appeared as the most common obstacle and education promotes giving of spiritual and existential care. To establish a relationship and communicate is important aspects in the art of nursing. Characteristics that the nurse should possess in order to facilitate the giving of spiritual and existential care is; good self-knowledge, empathy, intuition and observation ability. Conclusion: To be able to ameliorate spiritual and existential care time is needed for the external conditions to enable the meeting between nurse and patient. The care environment should be organized so this is made possible, teamwork applied and education provided.

<p>Syftet med studien är att undersöka fyra stycken kvinnor som är medlemmar i samma mediala grupp. Uppsatsen ämnar undersöka hur de ser på sig själva och sin medialitet utifrån gruppen och samhället de lever i genom deras livsberättelse. Det är en kvalitativ undersökning som genom livshistorieintervjuer samt deltagande observationer studerar kvinnornas berättelser och deras medverkan i gruppen. Slutsatsen visade en ambivalent syn på att de var annorlunda och visade en rädsla och försiktighet mot samhället utanför gruppen som de lever i till vardags.</p>

Den andliga dimensionen ingår i den holistiska människosynen som sjuksköterskan skall utgå från. I Socialstyrelsens Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska står det att sjuksköterskan ska ha förmåga att bemöta patienters andliga behov. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskans bemötande av andliga behov. Polit och Becks (2012) niostegsmodell användes för litteraturstudien. Litteratursökning genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed samt genom en manuell sökning. Därefter gjordes en kvalitetsgranskning enligt Forsberg och Wengströms (2013) protokollgranskning. Resultatet baserades på 15 artiklar. Efter dataanalysen redovisades resultatet i fem kategorier: Sjuksköterskans inställning till andlighet, tro och religion, Vårdrelationen, Kunskap, Miljö och Tid. Det finns ett samspel mellan faktorer som påverkar sjuksköterskans bemötande av andliga behov. Flera olika faktorer som religion, tro och egen andlighet influerade bemötandet. Sjuksköterskor uppgav att det var nödvändigt att bygga en tillitsfull nära relation med patienter för att bemötande av andliga behov skulle vara möjligt. Kunskapsbrist utgjorde ett av de största hindren och fortlöpande utbildning föreslogs för att uppnå förbättring i bemötande av andliga behov. Den fysiska och psykosociala miljön som råder där sjuksköterskor arbetade, samt tidsaspekten, kunde upplevas som influerande faktorer på bemötandet. Allt detta bidrog till att de andliga behoven hamnade i skymundan. Sjuksköterskans inre och yttre resurser ligger alltså till grund för hur hon bemöter andliga behov.

Det här är en kvalitativ studie med syfte att undersöka hur gudsuppfattningen kommer till uttryck hos medlemmar inom 12-stegsrörelsen. Samt att se vilken betydelse det andliga uppvaknandet har och hur det tar form genom de 12 stegen. Studien är byggd på en hermeneutisk metodansats och inhämtning för material av empiri är gjord genom intervjuer. Jämsides med den hermeneutiska ansatsen används William James religionspsykologiska teorier för analys av resultatet.   Resultaten ger en differentierad bild av en icke dogmatisk eller religiös Gud med starkt positiva karaktärsdrag såsom allomfattande, kärleksfull och icke dömande. Gud är en aktiv aktör i medlemmarnas liv. Det andliga uppvaknandet harmoniserar med andra andliga traditioners uttryck och visar sig genomgående vara en stegvis process. Det andliga uppvaknandet går i linje med andliga principer som tar sig uttryck i vardagliga vanor och handlingar vilket både bygger och stärker individen i sin relation till Gud. Gudsuppfattningen och dess uttryck hos medlemmarna i 12-stegsrörelsen förefaller sålunda vara både stark och konkret. De 12 stegen rymmer de andliga principerna, som i sig är en katalysator och främjar ett andligt uppvaknande. Det tar sig uttryck på ett individuellt sätt hos intervjupersonerna.   Alla intervjupersoner beskriver upplevelser av andliga uppvaknanden som går att jämföra med William James mystika stege av andliga upplevelser.

Bakgrund: Att ge andlig omvårdnad ligger i sjuksköterskans ansvar. Trots alltmer forskning som visar att en tillfredställande andlig omvårdnad har positiv inverkan på hälsa, har detta dock ofta försummats inom vården. Begreppet andlighet kan ha olika betydelser och behöver därför uppfattas i sin bredd. Syfte: Beskriva vuxna patienters (18+) upplevelse av andlig omvårdnad inom somatisk slutenvård. Metod: En integrativ översikt bestående av nio kvalitativa originalartiklar från USA, Singapore, Kanada, Nederländerna, Iran och Australien. Data samlades genom CINAHL, Medline och manuell sökning. Analys gjordes efter inspiration av Friberg och Whittemore och Knafl analysmodeller. Resultat: Andlig omvårdnad kunde av patienterna upplevas positiv, negativ eller obefintlig beroende på olika faktorer. Patienterna i studien upplevde andlig omvårdnad genom att få möjlighet till uttryck av sin andlighet, genom att få möjlighet till relationer, genom att få ha sin värdighet i behåll och genom sjuksköterskans närvaro. Andlig omvårdnad ska utföras utifrån en personcentrerad vård eftersom uttryck av andlighet kan variera mellan individer. Slutsats: För att kunna prata om andlig omvårdnad behöver både personalen och patienter ha förståelse för vad andlighet kan innebära. Sjuksköterskan behöver få kunskap och verktyg för att lätt kunna införa andlig omvårdnad i sitt arbete och känna sig trygg med att utföra en holistisk vård dvs att se hela människan. Detta skulle resulterar i mer tillfreställda patienter.

Alla människor drabbas förr eller senare av kris och/eller förlust. Hur vi hanterar svårigheter varierar dock från person till person och tillvägagångssätten är många. I denna studie undersöktes den funktion och betydelse som en tro/religiös uppfattning kan ha för den drabbade i samband med krisupplevelser. Syftet var att undersöka på vilka sätt en tro kan fungera som resurs och/eller hinder för människor i samband med kris och förlust. Studiens syfte uppfylldes genom intervjuer med tolv personer, fyra män och åtta kvinnor i åldrarna 22-63 år, som alla hade erfarenheter av kris och/eller förlust. Det var alltså informanternas egna uppfattningar och erfarenheter av tro som resurs och hinder som uppsatsen utgick ifrån. Resultatet visar att en tro till största del fungerar som en resurs för människor i samband med svårigheter. En tro kan uppfylla önskningar eller andra behov genom en omedelbar verkan eller på längre sikt. Den kan också exempelvis medföra hopp, tröst och trygghet för den drabbade. En tro kan även vara ett problem på så sätt att den hindrar den drabbade från att sörja och bearbeta de känslor som uppkommer. Den kan även medföra känslor av ångest, övergivenhet och svek. Det visar sig att innehållet i tron är mindre betydande i sammanhanget. Det mest väsentliga för att man i huvudsak ska uppleva tron som en resurs är att den passar in på ens personlighet och att individen känner sig trygg och tillfreds med den.