Denna uppsats söker svara på vad det kan finnas för olika kristna teologiska bilder som en kvinna som genomgått missfall kan relatera till och hur dessa bilder relaterar till en relationell gudsuppfattning. I uppsatsen analyseras, diskuteras och jämförs tre bilder hämtade från texter skrivna av teologen Lynda Serene Jones, teologen Susan Bigelow Reynolds och antropologen Linda Layne. Detta görs med hjälp av en innehållslig idéanalys utifrån feministteologiska utgångspunkter och en relationell förståelse av Gud hämtade från Elizabeth Johnson.  Resultaten visar att det finns åtminstone tre kristna teologiska bilder som relaterar till missfall och att de relaterar till en relationell gudsuppfattning på olika sätt. Den första är bilden av att den treenige Gud tar in döden i sig själv, vilket utgår från en relationell förståelse av treenighetsdoktrinen. Den andra är bilden av Maria Magdalena vid den tomma graven efter Kristi uppståndelse, vilket relaterar till vänskapsdimensionen av en relationell gudsuppfattning. Den tredje är analogin med Kristi lidande och tanken på barnet som offergåva till Gud, vilket bekräftar tanken på att de som lider är kopplade till det gudomliga livet genom Guds inkarnerande på korset.

Det här är en kvalitativ studie med syfte att undersöka hur gudsuppfattningen kommer till uttryck hos medlemmar inom 12-stegsrörelsen. Samt att se vilken betydelse det andliga uppvaknandet har och hur det tar form genom de 12 stegen. Studien är byggd på en hermeneutisk metodansats och inhämtning för material av empiri är gjord genom intervjuer. Jämsides med den hermeneutiska ansatsen används William James religionspsykologiska teorier för analys av resultatet.   Resultaten ger en differentierad bild av en icke dogmatisk eller religiös Gud med starkt positiva karaktärsdrag såsom allomfattande, kärleksfull och icke dömande. Gud är en aktiv aktör i medlemmarnas liv. Det andliga uppvaknandet harmoniserar med andra andliga traditioners uttryck och visar sig genomgående vara en stegvis process. Det andliga uppvaknandet går i linje med andliga principer som tar sig uttryck i vardagliga vanor och handlingar vilket både bygger och stärker individen i sin relation till Gud. Gudsuppfattningen och dess uttryck hos medlemmarna i 12-stegsrörelsen förefaller sålunda vara både stark och konkret. De 12 stegen rymmer de andliga principerna, som i sig är en katalysator och främjar ett andligt uppvaknande. Det tar sig uttryck på ett individuellt sätt hos intervjupersonerna.   Alla intervjupersoner beskriver upplevelser av andliga uppvaknanden som går att jämföra med William James mystika stege av andliga upplevelser.

<p>Tolvstegsmodellen som är grunden till Anonyma Alkoholisters, AA:s rörelse med fler, har allt sedan trettiotalet varit ett avgörande stöd för tusentals människor som velat ta strid med sitt missbruk. Ett centralt värde i denna rörelse är värnandet av sitt oberoende och av sin anonymitet. Oberoendet gäller kyrka och offentlig sektor likväl som privata organisationer.</p><p>Ett andra centralt värde är andlighet för den enskilda och i grupp. Vägen till denna andlighet är alltså inte någon kyrkas utan missbrukarens. Hur ser denna andlighet ut som enbart är till för att stödja strävan mot nykterhet?</p><p>Gruppen är en mycket viktig del i de tolv stegen. Att den lever vidare dag för dag, sprids och blir fler grupper. En missbrukares liv är fyllt med konflikter, att dessa destruktiva sidor inte ska tas in i gruppen är grundläggande. Därför har de tolv traditionerna vuxit fram inom rörelsen.</p><p>Tolvstegsrörelsens andliga betoning, fokusering på vikten av en högre makt och Gud har behövt vara så utformad för att möjliggöra samling för människor vars engagemang inte varit kyrkoideologiskt. Utgångspunkten har varit allvarlig men ändå inte akademisk, att få bukt mot olika sorters livsförgörande missbruk. Har det varit möjligt inom tolvstegsrörelsen att hitta eller skapa en andlighet och gudsbild som är nyttig och förenande?</p><p>Hur är den apostoliska trosbekännelsen Gudsuppfattning jämfört med tolvstegsrörelsen?</p><p>Syftet med uppsatsen är att skildra gudsuppfattningen i tolvstegsrörelsens litteratur och gärning och jämföra den med den apostoliska trosbekännelsen.</p>

Tolvstegsmodellen som är grunden till Anonyma Alkoholisters, AA:s rörelse med fler, har allt sedan trettiotalet varit ett avgörande stöd för tusentals människor som velat ta strid med sitt missbruk. Ett centralt värde i denna rörelse är värnandet av sitt oberoende och av sin anonymitet. Oberoendet gäller kyrka och offentlig sektor likväl som privata organisationer. Ett andra centralt värde är andlighet för den enskilda och i grupp. Vägen till denna andlighet är alltså inte någon kyrkas utan missbrukarens. Hur ser denna andlighet ut som enbart är till för att stödja strävan mot nykterhet? Gruppen är en mycket viktig del i de tolv stegen. Att den lever vidare dag för dag, sprids och blir fler grupper. En missbrukares liv är fyllt med konflikter, att dessa destruktiva sidor inte ska tas in i gruppen är grundläggande. Därför har de tolv traditionerna vuxit fram inom rörelsen. Tolvstegsrörelsens andliga betoning, fokusering på vikten av en högre makt och Gud har behövt vara så utformad för att möjliggöra samling för människor vars engagemang inte varit kyrkoideologiskt. Utgångspunkten har varit allvarlig men ändå inte akademisk, att få bukt mot olika sorters livsförgörande missbruk. Har det varit möjligt inom tolvstegsrörelsen att hitta eller skapa en andlighet och gudsbild som är nyttig och förenande? Hur är den apostoliska trosbekännelsen Gudsuppfattning jämfört med tolvstegsrörelsen? Syftet med uppsatsen är att skildra gudsuppfattningen i tolvstegsrörelsens litteratur och gärning och jämföra den med den apostoliska trosbekännelsen.