Bakgrund: Palliativ vård delas in i en tidig och en sen fas. Den sena fasen definieras som livets slutskede där målsättningen är att bland annat lindra lidande, bidra till god livskvalité samt erbjuda stöd till anhöriga. Anhöriga har ofta en betydande roll i livets slutskede och det är därför av betydelse att beskriva anhörigas upplevelser när deras familjemedlem är i livets slutskede för att sjukvårdspersonalen på somatiska vårdavdelningar ska få ökad kunskap och förståelse. Syfte: Syftet var att beskriva anhörigas upplevelser när en familjemedlem vårdas i livets slutskede på en somatisk vårdavdelning. Metod: En litteraturstudie baserad på åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. De vetenskapliga artiklarnas resultatdelar analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans beskrivning av innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier; betydelsen av information beskriver att anhöriga upplevde att det var betydelsefullt att få information, betydelsen av omsorg som beskriver anhörigas upplevelser av omsorg från sjukvårdspersonalen, betydelsen av stöd som beskriver att anhöriga kunde uppleva en osäkerhet och att stödet var av betydelse samt betydelsen av att vara tillsammans där anhöriga upplevde ett behov av att vara tillsammans med sin familjemedlem och att det kunde hjälpa dem hantera situationen. Slutsats: Det är av betydelse att de anhöriga får information, omsorg och stöd från sjukvårdspersonalen men även att de anhöriga får tillbringa tid tillsammans med sin familjemedlem som vårdas i livets slutskede på en somatisk vårdavdelning. Ytterligare sammanställningar kan behövas för att beskriva anhörigas upplevelser när deras familjemedlem vårdas i livets slutskede.

Bakgrunden till studien är att bipolär sjukdom är en av de tjugo vanligaste orsaker till funktionsnedsättning i världen. Det finns få studier gjorda på hur patienter upplever att vårdas för sjukdomen. Vårdpersonal kommer möta patienter med diagnosen inom all form av sjukvård. Syftet är att belysa behov av vård och stöd såsom det upplevs av patienter med bipolär sjukdom. Metoden som användes var en litteraturstudie där sju självbiografiska böcker analyserades med hjälp av en kvalitativ metod. Resultatet sammanfattas i fem teman: livsrytm och balans, hinder för att söka vård när behovet finns, olika behov av stöd, behov av trygga punkter och olika sätt att bli värdigt bemött och lyssnad till. I diskussionen påvisas det utmärkande i resultatet, att patienter upplevde det svårt att ta in information när de var både i maniska- och depressiva episoder. Det är viktigt att sjuksköterskor har en förståelse för hur människor med bipolär sjukdom upplever sina liv för att kunna ge individuellt anpassad information och stöd. / The background to this study was that bipolar disorder is one of the twenty most common reasons of disability in the world. There are few studies made on the subject of patients with bipolar disorder owns experience of the given healthcare. Caregivers will meet these patients in all kind of healthcare. The purpose of this study is to describe how patients with bipolar disorder experience their need of support and care. A qualitative literature method was used, where seven autobiographies where analyzed. The result summarized in five main themes: life rhythm and balance, barriers to seek care when the need exist, the need of support, need to comfortable points and different ways to be treated with dignity and listened to. The discussion demonstrated the significant of the result, patients with bipolar disorder finds it difficult to take in information when they have both a manic and a depressive episode. It is important that nurses have patience and understanding for the patient's life and his or her illness. The nurses have to understand the meaning of giving individual information and support to the patient.

Bakgrund: Ätstörningar är den tredje vanligaste sjukdomen i västvärlden bland unga kvinnor efter astma och fetma. Av de personer som drabbas utav Anorexia Nervosa avlider drygt 10 % till följd av sjukdomen. Syfte: Studiens syfte var att beskriva kvinnors upplevelser av att vårdas för sjukdomen Anorexia Nervosa. Metod: Denna studie genomfördes med en kvalitativ metod och en narrativ analys. Datainsamlingen grundades på fyra självbiografier, skrivna av kvinnor som hade drabbats av och vårdats för Anorexia Nervosa. Resultat: I resultatet kunde olika upplevelser av att vårdas för Anorexia Nervosa plockas ut. Upplevelserna delades upp i olika teman och förtydligades med citat. De teman som uppkom var Att tävla, Att släppa kontrollen, Att bli kränkt, Att förlora sin integritet, Att bli sedd, Att få insikt och Att känna en rädsla för att bli frisk. Dessa teman avspeglade kvinnors upplevelser av att vårdas för anorexia nervosa. Slutsats: Denna studie kan bidra till att vårdpersonal kan erhålla en ökad förståelse om kvinnors upplevelser av att vårdas för anorexia nervosa. Det kan innebära att vårdpersonalen kan främja kvinnornas behov av omvårdnad, för ett ökad hälsa och välbefinnande. / Background: Amongst young female adults in the western society, eating disorder is the third most common disease after asthma and obesity. About 10 % of the people who suffers from anorexia nervosa die due to the disease. Aim: This studies aim is to describe women’s experiences of being cared for Anorexia Nervosa. Method: This study was completed with a qualitative method and a narrative analysis. The gathering of data was founded on four autobiographies, written by women who has suffered from, and been cared for Anorexia Nervosa. Result: In the results, different experiences from the treatment for anorexia nervosa could be pointed out. The experience was divided into different themes and was clarified with quotations. The themes were To compete, To let go of the control, To be offended, To be seen, To get insight and To feel fear of being healthy. These themes reflected the women’s experiences from being cared for anorexia nervosa. Conclusion: This study can contribute so that health professionals receive a greater understanding about women’s experiences from being cared for Anorexia Nervosa. It could help the health professionals to promote these women’s need of care, it can also increase the women’s experience of health and well-being.

Introduction: When a child needs hospital care the parents can feel stress and anxiety. The parent’s feelings can have an effect on the child’s wellbeing and therefore the healthcare staff and the parents should work in a team for the child's good health. This is why communication between the healthcare staff and the parents is an important factor in order to create conditions for good healthcare for the child. Aim: To examine parents' positive and negative experiences of communication with healthcare staff when the child is hospitalized. Method: A general literature review study with a descriptive design. The study has a qualitative approach. The searches in PubMed and Cinahl gave a wide range of articles and the selection of articles was made through inclusion- and exclusion criterias. The 10 articles were analyzed through Friberg’s model of analysis through five steps. Result: Two head categories were created with three categories each and associated subcategories. One head category describes good communication and the other head category describes inadequate communication. Under the head category Good communication there are three categories: To be there, to give information and good reception. Their subcategories are Supporting, Talking about things besides sickness, Listening and being patient, Straight, clear and individualized information, Empathy, kindness and a calm approach, Involving parents, Non verbal communication and tone mode, and Transparency. Under the head category Inadequate communication there are three categories which are Unsatisfactory informing, Inexplicit communication and Limited participation. The subcategories became Lack of information, Too much information without preparation, Unclear communication between both health personnel and health personnel-parents, Use of medical language and Participation and reception. Conclusion: To make parents involved in the care for their child, to inform them clearly and individually, treat the parents with empathy and to take their questions and worries seriously are the types of communication that parents often appreciate. Inadequate communication was often the lack of the parts that parents wished were included in good communication. Keywords: Communication, parent experiences, hospitalized children, family-focused nursing.

Varje dag väljer minst tre personer i Sverige att avsluta sina liv. Antalet personer som överlever ett suicidförsök är desto fler. Dessa personer kommer i kontakt med hälso- och sjukvård på olika sätt och möts ofta av stigmatisering och tystnad. Forskning visar att sjuksköterskan upplever en osäkerhet i mötet med patienten efter ett suicidförsök. För att bidra till en värdig vård behöver vi förstå vad patienten kan uppleva i vården. Syftet med litteraturstudien är därför att belysa upplevelsen av att vårdas efter ett suicidförsök ur ett patientperspektiv. Flera artikelsökningar resulterade i åtta kvalitativa artiklar vilka analyserades och sammanställdes i denna litteraturstudies resultat. Att vårdas efter ett suicidförsök förklaras i resultatet utifrån fem huvudteman där vårdarens bemötande ses som en central del. Patienten är också i behov av att få befinna sig på en trygg plats, där hen kan finna balans då patienten ofta tappat tilltron till sig själv. Det finns också en längtan efter att få dela sina tankar och planer på suicid med vårdpersonal. För att patienten ska få dessa behov tillgodosedda krävs en professionell och kompetent vårdare. Tyvärr visar forskning att vårdaren inte alltid lyckas tillgodose patientens basala behov. / At least three people commit suicide in Sweden every day. The numbers of the people who survive a suicide attempt are way more. These people get in touch with professional healthcare in different ways. Sadly they are often met with stigmatization and silence. Research shows that nurses often feel insecure when caring for these patients. To contribute to a meaningful care professional caregivers have to understand what these patients might experience. The purpose of this study is therefore to highlight the experiences of patients being cared for after a suicide attempt. Eight qualitative studies was selected and analysed. The result suggests how care after a suicide attempt can be understood throughout five themes: To be met in the right way, to feel safe, to find balance, to talk about suicide and to not trust in yourself. To be met by a professional caregiver was seen as the most important part of being cared for. There is also a longing to talk about the suicide attempt and the patient is in need of a safe place where he or she gets the opportunity to find balance. Lack of self-trust is also seen as a result of the suicide attempt. To be able to provide what the patient is in need of the caregiver has to be professional and competent. Unfortunately caregivers don’t always succeed in providing the care that the patient is in need of.