Tempo inom ramen för ledning beskrivs enligt Arméreglemente Taktik som förmågan att nyttja tiden till sin fördel genom snabba beslutsprocesser syftande till att vara snabbare än sin motståndare. Militärteoretiker tar detta ännu längre och hävdar att den som snabbast tar sig igenom beslutsfattningsprocessen kommer att stå som segrare. Förmåga till snabbhet och krav där om är dock inget som återspeglas inom förvaltningslogiken och har även lyst med sin frånvaro under perioden av internationell verksamhet.       Denna studie syftar till att ur ett kvalitativt perspektiv undersöka dagens syn på och förutsättningar för tempo. Denna fallstudie studerar detta inom ramen för svenska brigadstaber och dess ledningslag. Genom djupintervjuer inhämtas empiriskt underlag vilket sedan utgåendes från ett teoretiskt ramverk analyseras.   Resultatet visar att de organisatoriska förutsättningarna för temposkapande finns, bygger på god förståelse och började utvecklas tidigt. Även tillämpning av stabsmetodik visar på förståelse för vikten av tempo. Utvecklingspotential finns däremot avseende effektivitet i beslutsfattning och visar sig bero främst på alltför begränsad träningsmöjlighet i rätt miljö. Även inom delar av ordermetodiken förekommer tillkortakommanden, vilka i huvudsak är kända, men ännu ej utvecklats mot att helt främja tempo.

Uncertainty shapes the world for decisionmakers and their supporting intelligence officials. There is much written about the relation between political decisionmakers and the larger intelligence agencies. But most decisionmakers that are handling uncertainty are not politicians and they are not supported by specific intelligence agencies. This essay focus on the military decisionmakers and their “in-house” intelligence officers.The concept of epistemic communities is in this study used in a case study of Swedish military decisionmakers and intelligence officials to better understand the interaction between them. The concept sheds light on the importance of how perceptions of uncertainty and views of knowledge shapes communities and creates differences in norms and culture. The differences between decisionmakers and intelligence officers in turn affects their cooperation and could increase the risk of faulty decision making and surprise.

The aim of the study was to investigate how team members experience project managers' processes for decision making. The study was based on a qualitative method, where eight interviews were conducted with team members who work or have worked in a project. The study investigated how individuals in project teams experience the project manager's way of delivering decisions. From the study results it has been found that it’s crucial for team members in a project that the project leader shows confidence in the team and delegates various responsibilities to the members of the project team. Another important part is that project managers share the reasons why a certain decision is made. In order for a decision to be accepted by the team, it is therefore necessary to understand the reason for the decision. Keywords: Team member, Decision making, Responsibility, Project manager

Det här arbetet har undersökt hur indeterministiskt beteende hos allierade spelarkaraktärer påverkar mänskliga-spelares uppfattning om spelarkaraktärernas trovärdighet i spel. För att undersöka detta har två AI-tekniker, en indeterministisk teknik som kallas för nyttobaserad AI och en deterministisk teknik som kallas för finita-tillståndsmaskiner implementerats och använts för att modellera beteenden hos spelarkaraktärer i ett actionspel sett ovanifrån. Testdeltagare har fått delta i ett experiment där de spelat actionspelet i två scenarion med allierade spelarkaraktärer modellerade med respektive teknik. Efter spelandet har testdeltagarna fått svara på kvantitativa och kvalitativa frågor i en enkätundersökning om hur de upplevt spelarkaraktärernas beteende. Experimentet fann inga resultat som tyder på att indeterministiska beteenden hos allierade spelarkaraktärer gör att de uppfattas som mer trovärdiga. Det fanns heller inga resultat som tyder på att indeterministiska beteenden hos spelarkaraktärer skulle särskilja sig mot deterministiska beteenden. Detta resultat behöver dock verifieras i ytterligare studier med mer testdeltagare och scenarion.

No description available.

Title: Sustainability in project management - A qualitative study about how sustainability is implemented and communicated in a project. Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Rickard Kokkonen and Jesper Persson Supervisor: Benny Berggren and Agneta Sundström Date: 2020 - June Purpose: The aim of this study is from a project management point of view contribute with a deeper understanding on how sustainability is implemented and communicated through all stages of a project and create a theoretical model. Method: The study is based on a qualitative research method, through ten semi-structured interviews the answers from each respondent has been interpreted through thematic analysis. Findings: The findings from this study resulted in a model that explains how the communication about sustainability occurs in a project. This study has also found out that it is the project owner’s responsibility to implement sustainability and it is mainly done through certifications. The certificate forms the basis for how sustainability is communicated. Main contribution: The study contributes to a deeper understanding on how the project management perceives that sustainability has been implemented and new knowledge about how sustainability is communicated throughout the project. Futhermore, the study contributes with new insights about what certification means to organizations that lacks knowledge and to consumers that make demands. Future research: The study has found two areas in sustainable project management that need more research. Internal communication is in need of more research on the design of certifications and the work within it. Regarding the external communication, we believe that more research is needed on how sustainable projects affect customers' purchasing behavior. Keyword: Project management, Sustainability, Decision making, Communication / Titel: Hållbarhet inom projektledning – En kvalitativ studie om hur hållbarhet implementeras och kommuniceras i ett projekt. Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi. Författare: Rickard Kokkonen och Jesper Persson Handledare: Benny Berggren och Agneta Sundström Datum: 2020 - Juni Syfte: Syftet är utifrån ett projektledningsperspektiv få ökad förståelse och skapa en teoretisk modell för hur hållbarhet implementeras samt kommuniceras genom ett projekts organisatoriska led.   Metod: Studien utgår från en kvalitativ forskningsmetod. Genom tio semistrukturerade intervjuer där fokus har varit att tolka respondenternas svar genom tematisk analys. Resultat & Slutsats: Resultatet från denna studie mynnade ut i en modell som förklarar hur hållbarhet kommuniceras i ett projekt. Vidare kom studien fram till att det är projektägarens ansvar att implementera hållbarhet vilket främst sker genom miljöcertifieringar. Dessa kommer i sin tur genomsyra projektets alla faser. Bidrag: Studien bidrar med ökad förståelse över hur projektledningen uppfattar att hållbarhet har implementerats samt ny kunskap om hur hållbarhet kommuniceras. Vidare bidrar studien till nya insikter för vad certifieringar innebär till både organisationer som saknar kunskap och konsumenter som ställer krav. Förslag till vidare forskning: Studien genererar i huvudsak två områden som behöver mer forskning. Inom intern kommunikation efterfrågar denna studie mer forskning kring arbetet och utformningen av certifieringar. Gällande extern kommunikation anser vi att det behövs mer forskning om hur hållbara projekt påverkar kunders köpbeteende. Nyckelord: Projektledning, hållbarhet, beslutsfattning, kommunikation

Hur kan en militär plan bedömas vara bra eller inte? Finns det generella indikatorer som påvisar att en plan håller en viss kvalitet eller är detta helt knutet till uppgiften och kontexten? Ett sätt att mäta kvalitet kan vara att vänta tills efter genomförandet, men även då kan det vara svårt att härleda vilken inverkan planen haft på utgången. Detta kan också vara en mycket kostsam och ineffektiv metod för att värdera en plan. Denna studie undersöker hur kvalitet i operationsplanering uppfattas av taktiska chefer på bataljons- och brigadnivå i syfte att fördjupa förståelsen kring hur operationsplanering som process och produkt anses bidra till genomförandet av militära operationer. Studien visar att det finns åtta områden som på olika sätt relaterar till en övergripande kvalitet i operationsplaneringen, och som är oberoende av uppgift och kontext. Kvalitetsskapande aspekter återfinns i operationsplaneringen som kollektiv process och i operationsplanen som produkt.

Artificiell intelligens (AI) är ett populärt ämne i samhället och tekniken väntas växa i snabbtakt inom närmaste framtid. Med denna teknologi följer mycket potential, däribland föranvändning inom beslutsfattning för chefer i olika organisationer. Denna studie syftar till attundersöka denna potential med en kvalitativ och explorativ metod, där en teoretisk modell iförväg utformas för att sedan undersökas och analyseras med hjälp av data från intervjuermed beslutsfattare och AI-kunniga. Från analys görs intressanta insikter gällande AI när detkommer förutsättningar, beslutsfattningsutmaningar, styrkor, svagheter och faror. Chefernaoch AI-kunniga som intervjuades i studien uttryckte både positiva tankar kring AI:s potentialoch farhågor. Flera intervjupersoner beskrev att de uppfattar de flesta chefer som relativtovetandes kring hur AI fungerar och att cheferna därför har inställningen att vänta för att sehur det utvecklas med tiden. Med dessa insikter utvecklas ett teoretiskt ramverk somvisualiserar hur potentialen för tillämpning av AI som hjälpmedel vid beslutsfattning inom enorganisation kan se ut. Modellen beskriver en process med flera steg där första steget ärutbildning av chefer i organisationen gällande AI. I det andra steget undersöks AI-hjälpmedlets potential i beslutsfattande i relation till tre typer av beslutsutmaningar. Inästkommande steg undersöks hur balansen ska se ut gällande involvering av människajämfört med AI inom beslutsområdet. I sista steget tillämpas AI-systemet och gynnsamhetenundersöks, vilket kan avgöra ifall systemet eventuellt behöver omkalibreras.

For smaller business it is important to have good and concrete data to make decisions because there are no big margins to test and fail or go on intuition. The purpose of this study is to create an understanding of how data can be used as a decision-making tool in small business. This paper studies the data two smaller companies collect and how they use the collected data. The study has a qualitative method with interviews which have been used for collecting result. The informants were selected based on their previous knowledge and experience.The collection of data in smaller business is both from internal and external sources that complement each other. It is important to have an understanding and knowledge of the visualizations otherwise it can be misleading. Visualizations are used to find patterns, trends and other affecting factors in the data. Segmentation is used by smaller business to understand their target market, customers and which customers they should direct their attention to. Data-driven decision making uses different sources of information, visualization and segmentation. With data-driven decision making it is important to maintain the overall perspective of the business, while all parts of the business are involved in the process. / För mindre företag är det viktigt att ha bra och konkret data för att fatta beslut eftersom det inte finns så stora marginaler att testa sig fram eller gå på intuition. Syftet med studien är att skapa förståelse för hur data kan användas som ett beslutsfattande verktyg i mindre företag. Studien undersöker vilken data mindre företag samlar in samt hur de använder den data som samlas in. Studien är en kvalitativ där intervjuer använts för datainsamling. Dessa gjordes på två mindre företag där informanterna valdes ut baserat på deras tidigare kunskaper och erfarenheter.Insamlingen av mindre företagens data sker både från interna och externa källor som kompletterar varandra. Det viktigt att ha förståelse och kunskap om visualiseringarna för att de inte ska bli missvisande. Visualiseringar används för att lättare hitta mönster, trender och andra påverkande faktorer i data. Segmentering används hos mindre företag för att förstå företagets målgrupp, kunder och vilka kunder de ska rikta sin uppmärksamhet till. För datadriven beslutsfattning används olika informationskällor, visualiseringar och segmentering. Med datadriven beslutsfattning är det viktigt att behålla helhetsperspektiv över företaget samtidigt som alla delar av företaget är involverade i processen.

Kreditbedömningar vid lån är en riskabel process för banker, vid felaktiga kreditbedömningar riskerar de inte bara sin egen lönsamhet utan det kan även påverka samhället finansiellt. En banktjänsteman baserar sin kreditbedömning på både finansiell- och icke finansiell information, banktjänstemännen har även möjlighet att använda affärssystem som ett datoriserat beslutsstöd vid sin kreditbedömning. Affärssystem har möjligheten att samla in finansiell information, hantera informationen samt generera ny information som kan användas som beslutsunderlag. Syftet med denna studie är att beskriva affärssystemets roll vid kreditbedömningar och hur affärssystemets roll påverkas av relationsfaktorer. Studien har en kvalitativ ansats som består av sju intervjuer av banktjänstemän som arbetar med kreditbedömningar på både företags- och privatsidan. Dessa sju banktjänstemän arbetar på olika banker, med olika arbetspositioner och har olika stor erfarenhet av kreditbedömningar. Studien visar att affärssystemets roll vid en kreditbedömning är olika stor mellan banktjänstemän på privatsidan respektive företagssidan. Studien visar även att relationsfaktorer påverkar affärssystemets roll vid en kreditbedömning. I och med att denna studie visar att affärssystemets roll skiljer sig åt vid banktjänstemäns kreditbedömningar, rekommenderar vi att framtida studier jämför de olika utfallen av kreditbedömningarnas lyckade eller misslyckade kreditbeslut beroende på affärssystemets roll. / Credit assessments is a risky process for banks, if a bank makes an incorrect credit assessments, they will not only decrease their own profitability it may also affect the whole community financially. Banks base their credit assessments on both financial and non-financial information, they are also able to use Enterprise Resource Planning (ERP) systems to support their decision making. ERP systems have the ability to retrieve financial information, manage information, and generate new information that can be used as a basis for decisions. The purpose of this study is to describe the ERP systems role in the credit assessment and how relational factors impact the ERP system's role in credit assessments. The study has a qualitative approach consisting of seven interviews with bank officials, these officials work with credit assessment for both corporate and private customers. These seven bank officials work in different banks, with different work descriptions and have different experience of credit assessments. This study shows that the ERP system's role in a credit assessment is different depending on if it is a corporate customer or a private customer and also that the relationship factors affect the ERP systems role in credit assessments. We recommend that a future study compares the ERP systems role with the outcomes of credit assessments were successful or unsuccessful credit decisions.