For smaller business it is important to have good and concrete data to make decisions because there are no big margins to test and fail or go on intuition. The purpose of this study is to create an understanding of how data can be used as a decision-making tool in small business. This paper studies the data two smaller companies collect and how they use the collected data. The study has a qualitative method with interviews which have been used for collecting result. The informants were selected based on their previous knowledge and experience.The collection of data in smaller business is both from internal and external sources that complement each other. It is important to have an understanding and knowledge of the visualizations otherwise it can be misleading. Visualizations are used to find patterns, trends and other affecting factors in the data. Segmentation is used by smaller business to understand their target market, customers and which customers they should direct their attention to. Data-driven decision making uses different sources of information, visualization and segmentation. With data-driven decision making it is important to maintain the overall perspective of the business, while all parts of the business are involved in the process. / För mindre företag är det viktigt att ha bra och konkret data för att fatta beslut eftersom det inte finns så stora marginaler att testa sig fram eller gå på intuition. Syftet med studien är att skapa förståelse för hur data kan användas som ett beslutsfattande verktyg i mindre företag. Studien undersöker vilken data mindre företag samlar in samt hur de använder den data som samlas in. Studien är en kvalitativ där intervjuer använts för datainsamling. Dessa gjordes på två mindre företag där informanterna valdes ut baserat på deras tidigare kunskaper och erfarenheter.Insamlingen av mindre företagens data sker både från interna och externa källor som kompletterar varandra. Det viktigt att ha förståelse och kunskap om visualiseringarna för att de inte ska bli missvisande. Visualiseringar används för att lättare hitta mönster, trender och andra påverkande faktorer i data. Segmentering används hos mindre företag för att förstå företagets målgrupp, kunder och vilka kunder de ska rikta sin uppmärksamhet till. För datadriven beslutsfattning används olika informationskällor, visualiseringar och segmentering. Med datadriven beslutsfattning är det viktigt att behålla helhetsperspektiv över företaget samtidigt som alla delar av företaget är involverade i processen.

Kreditbedömningar vid lån är en riskabel process för banker, vid felaktiga kreditbedömningar riskerar de inte bara sin egen lönsamhet utan det kan även påverka samhället finansiellt. En banktjänsteman baserar sin kreditbedömning på både finansiell- och icke finansiell information, banktjänstemännen har även möjlighet att använda affärssystem som ett datoriserat beslutsstöd vid sin kreditbedömning. Affärssystem har möjligheten att samla in finansiell information, hantera informationen samt generera ny information som kan användas som beslutsunderlag. Syftet med denna studie är att beskriva affärssystemets roll vid kreditbedömningar och hur affärssystemets roll påverkas av relationsfaktorer. Studien har en kvalitativ ansats som består av sju intervjuer av banktjänstemän som arbetar med kreditbedömningar på både företags- och privatsidan. Dessa sju banktjänstemän arbetar på olika banker, med olika arbetspositioner och har olika stor erfarenhet av kreditbedömningar. Studien visar att affärssystemets roll vid en kreditbedömning är olika stor mellan banktjänstemän på privatsidan respektive företagssidan. Studien visar även att relationsfaktorer påverkar affärssystemets roll vid en kreditbedömning. I och med att denna studie visar att affärssystemets roll skiljer sig åt vid banktjänstemäns kreditbedömningar, rekommenderar vi att framtida studier jämför de olika utfallen av kreditbedömningarnas lyckade eller misslyckade kreditbeslut beroende på affärssystemets roll. / Credit assessments is a risky process for banks, if a bank makes an incorrect credit assessments, they will not only decrease their own profitability it may also affect the whole community financially. Banks base their credit assessments on both financial and non-financial information, they are also able to use Enterprise Resource Planning (ERP) systems to support their decision making. ERP systems have the ability to retrieve financial information, manage information, and generate new information that can be used as a basis for decisions. The purpose of this study is to describe the ERP systems role in the credit assessment and how relational factors impact the ERP system's role in credit assessments. The study has a qualitative approach consisting of seven interviews with bank officials, these officials work with credit assessment for both corporate and private customers. These seven bank officials work in different banks, with different work descriptions and have different experience of credit assessments. This study shows that the ERP system's role in a credit assessment is different depending on if it is a corporate customer or a private customer and also that the relationship factors affect the ERP systems role in credit assessments. We recommend that a future study compares the ERP systems role with the outcomes of credit assessments were successful or unsuccessful credit decisions.

Bakgrund: Väl undersökta psykometriska egenskaper krävs för att använda ett instrument. Instrumentet Reasoning 4 Change (R4C) begreppsvaliditet behöver stärkas. Den kan undersökas genom att jämföra det kliniska resonemanget hos extrema grupper vilka kan vara fysioterapeutstudenter med beteendemedicinsk inriktning i olika skeden av utbildningen. Utifrån den social kognitiva teorin kan fysioterapeutstudenterna ses som en viktig omgivningsfaktor för att hjälpa patienter utföra en beteendeförändring. Syfte: Att utvärdera begreppsvalididet för bedömningsinstrumentet R4C genom att jämföra det kliniska resonemanget med fokus på patienters aktivitetsrelaterade beteende och beteendeförändring hos fysioterapeutsstudenter i termin ett och termin sex mätt med instrumentet. Metod: En beskrivande och jämförande tvärsnittsstudie som utgår från data insamlad ifrån flera tillfällen. Totalt deltog 89 termin ett studenter och 47 termin sex studenter. Parametriskt oberoende t-test användes för att analysera resultatet. Resultat: Termin sex studenterna hade signifikant högre resultat på sju av åtta variabler mätt med R4C jämfört med termin ett studenterna, vilket innebar att hypotesen nästan fullständigt bekräftades. Slutsats: Begreppsvaliditeten kan anses som god för den undersökta populationen. För att generalisering till alla fysioterapeutstudenter ska kunna ske behövs vidare forskning. / Background: Evaluation of psychometric properties are necessary to use an instrument. The Reasoning 4 Change (R4C) instrument’s construct validity needs to be strengthened. It can be done by comparing the clinical reasoning by extreme groups which can be physiotherapy students with a behavioral approach in different stages of the education. From the social cognitive theory's perspective, the students can be an important environmental factor to help clients’ perform a behavioral-change. Aim: To evaluate construct validity for the R4C instrument by comparing the clinical reasoning with focus on clients’ activity-related behaviour and behaviour change by physiotherapy students in the first and sixth semester measured with the instrument. Method: A describing and comparing cross-sectional study with data collected from several occasions. A total of 89 first semester students and 47 sixth semester students participated in the study. Parametric independent t-test was used to analyse the results. Result: Students in the sixth semester had significant higher results on seven out of eight variables measured with R4C compared with students in the first semester, that indicate that the hypothesis almost is confirmed. Conclusion: The construct validity can be considered good for the evaluated population. To be able to generalize to all physiotherapy students more studies would be necessary.

<p>Beslutsfattning om militära våldsmedel varierar med en nations civil-militära mönster. Genom att teoretiskt använda maktbegreppet för att beskriva vilka normativa styrprinciper som formar den civil-militära relationen kan den också beskrivas. Teorin appliceras på Falklandskonflikten och Ubåtsincidenterna i Sverige under tidigt 80-tal. Effekterna som undersöks är tid och uppfattning om det strategiska målet som operationen syftar till.  </p><p>Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur olika typer av relationer mellan civila makthavare och den militära organisationen påverkar utformningen av beslut om militärt våld. Uppsatsen förklarar vilka styrprinciper som ligger bakom hur olika politiska system fattar beslut om militärt våld.</p><p>Resultatet indikerar att maktbegreppet är fruktbart för att kategorisera den civil-militära relationen och därmed beskriva hur olika politiska system fattar beslut om militärt våld. Sverige tenderade till att reglera och överlåta våldsbeslut till den militära aktören, men uppvisade en pragmatisk hållning när beslut brådskade. Storbritanniens dominerande drag var förhandling genom samverkan vilket medförde att direktiv var sällsynta. Reella likheter mellan Storbritanniens och Sveriges civil-militära relation existerade. En skillnad var graden av integration. En formell integration av försvarsmaktsledningen i den politiska ledningen socialiserade den militära aktören till att uppfatta politiska intentioner och internaliserar den att ta hänsyn till politiska konsekvenser av våldsmakten. I Sverige uppstod samverkan mellan aktörerna på basis av <em>ad-hoc</em> vilket medförde att den militära aktören fick stora friheter att genomföra operationen på bekostnad av den civila kontrollen</p> / <p>Decision-making on military violence varies with a nation’s civil-military relation. Applying a theoretical framework that uses the concept of power to determine the normative and ruling principles will allow a model to describe and categorise the civil-military relation. The theory is applied on the Falklands conflict and the Swedish issue of violating submarines in the early eighties. The effects that are examined are time and the apprehension of the conception over the strategic goal for the operation.</p><p>The purpose of this study is to examine how different types of relations between politicians and the military organisation, are affecting the design of the decision process. The study explains what normative and ruling principles that are underlying how different political systems make decisions on military violence.</p><p>The results indicate that the concept of power can be fruitful to categorise the civil-military relation and thereby describe how different political systems makes decisions on military violence. Sweden had an inclination towards governmental regulation and to hand over the decisions to the military operator, but had also a pragmatic attitude when decisions were urgently needed. The dominating inclination in UK during the Falklands conflict was to closely co-ordinate actions through negotiations between the civil and military operators. Actual similarities between the UK and Sweden did exist as well. However, a difference was the level of integration. A formal integration of the military supreme command into the Ministry of Defence will socialise the military operator so that he will detect political intentions and internalize him to take decisions with political considerations. In the case of Sweden co-ordination was run on basis of <em>ad-hoc</em> which gave the military operator large amount of freedom to act at the expense of the civil control</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att analysera luftvärnsbataljonen och undersöka om de tillämpar manövertänkande, dels i teorin men även i praktiken.</p><p>Kärnfrågan i uppsatsen blir således:</p><p> Tillämpas manövertänkande i teorin och praktiken inom luftvärnsbataljonen?</p><p> Uppsatsen utgår från en definition av manövertänkande enligt den svenska Försvarsmakten där fyra indikatorer togs fram i syfte att kunna analysera och spåra om manövertänkande tillämpas inom luftvärnsbataljonen.</p><p> Resultatet visar att det är ett tudelat svar, å ena sidan är luftvärnsbataljonen långt framme i de teoretiska delarna. I styrdokumenten och i ett utgrupperingsskede finns det tydliga spår av hur manövertänkande skall nyttjas. Å andra sidan kan det påstås att indikatorerna överraskning, vilseledning och kraftsamling ofta används som uttryck istället för att dra dem riktigt i botten. Med det menas att indikatorerna inte alltid används för att utnyttja motståndarens svagheter utan används snarare för att parera dennes troliga attack.</p><p> Slutsatserna som dragits är att luftvärnsbataljonen har kommit en bit på vägen för att kunna tillämpa manövertänkande. En viktig punkt är att få med all personal inom bataljonen till att arbeta utifrån ett manövertänkande sätt. För att manövertänkande skall utvecklas och bli tillämpbart inom bataljonen måste praktisk övning ske. Övning ger färdighet.</p>

Syftet med uppsatsen är att analysera luftvärnsbataljonen och undersöka om de tillämpar manövertänkande, dels i teorin men även i praktiken. Kärnfrågan i uppsatsen blir således:  Tillämpas manövertänkande i teorin och praktiken inom luftvärnsbataljonen?  Uppsatsen utgår från en definition av manövertänkande enligt den svenska Försvarsmakten där fyra indikatorer togs fram i syfte att kunna analysera och spåra om manövertänkande tillämpas inom luftvärnsbataljonen.  Resultatet visar att det är ett tudelat svar, å ena sidan är luftvärnsbataljonen långt framme i de teoretiska delarna. I styrdokumenten och i ett utgrupperingsskede finns det tydliga spår av hur manövertänkande skall nyttjas. Å andra sidan kan det påstås att indikatorerna överraskning, vilseledning och kraftsamling ofta används som uttryck istället för att dra dem riktigt i botten. Med det menas att indikatorerna inte alltid används för att utnyttja motståndarens svagheter utan används snarare för att parera dennes troliga attack.  Slutsatserna som dragits är att luftvärnsbataljonen har kommit en bit på vägen för att kunna tillämpa manövertänkande. En viktig punkt är att få med all personal inom bataljonen till att arbeta utifrån ett manövertänkande sätt. För att manövertänkande skall utvecklas och bli tillämpbart inom bataljonen måste praktisk övning ske. Övning ger färdighet.

Beslutsfattning om militära våldsmedel varierar med en nations civil-militära mönster. Genom att teoretiskt använda maktbegreppet för att beskriva vilka normativa styrprinciper som formar den civil-militära relationen kan den också beskrivas. Teorin appliceras på Falklandskonflikten och Ubåtsincidenterna i Sverige under tidigt 80-tal. Effekterna som undersöks är tid och uppfattning om det strategiska målet som operationen syftar till.   Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur olika typer av relationer mellan civila makthavare och den militära organisationen påverkar utformningen av beslut om militärt våld. Uppsatsen förklarar vilka styrprinciper som ligger bakom hur olika politiska system fattar beslut om militärt våld. Resultatet indikerar att maktbegreppet är fruktbart för att kategorisera den civil-militära relationen och därmed beskriva hur olika politiska system fattar beslut om militärt våld. Sverige tenderade till att reglera och överlåta våldsbeslut till den militära aktören, men uppvisade en pragmatisk hållning när beslut brådskade. Storbritanniens dominerande drag var förhandling genom samverkan vilket medförde att direktiv var sällsynta. Reella likheter mellan Storbritanniens och Sveriges civil-militära relation existerade. En skillnad var graden av integration. En formell integration av försvarsmaktsledningen i den politiska ledningen socialiserade den militära aktören till att uppfatta politiska intentioner och internaliserar den att ta hänsyn till politiska konsekvenser av våldsmakten. I Sverige uppstod samverkan mellan aktörerna på basis av ad-hoc vilket medförde att den militära aktören fick stora friheter att genomföra operationen på bekostnad av den civila kontrollen / Decision-making on military violence varies with a nation’s civil-military relation. Applying a theoretical framework that uses the concept of power to determine the normative and ruling principles will allow a model to describe and categorise the civil-military relation. The theory is applied on the Falklands conflict and the Swedish issue of violating submarines in the early eighties. The effects that are examined are time and the apprehension of the conception over the strategic goal for the operation. The purpose of this study is to examine how different types of relations between politicians and the military organisation, are affecting the design of the decision process. The study explains what normative and ruling principles that are underlying how different political systems make decisions on military violence. The results indicate that the concept of power can be fruitful to categorise the civil-military relation and thereby describe how different political systems makes decisions on military violence. Sweden had an inclination towards governmental regulation and to hand over the decisions to the military operator, but had also a pragmatic attitude when decisions were urgently needed. The dominating inclination in UK during the Falklands conflict was to closely co-ordinate actions through negotiations between the civil and military operators. Actual similarities between the UK and Sweden did exist as well. However, a difference was the level of integration. A formal integration of the military supreme command into the Ministry of Defence will socialise the military operator so that he will detect political intentions and internalize him to take decisions with political considerations. In the case of Sweden co-ordination was run on basis of ad-hoc which gave the military operator large amount of freedom to act at the expense of the civil control

Militär beslutsfattning präglas av: tidspress, oklarheter, stress och en föränderlig miljö. Trots den inneboende dynamiken i strid visar tidigare forskning att militära beslutsfattare tenderar att använda sig av analytiskt beslutsfattande.  Syftet med studien har varit att undersöka om svensk militär beslutsfattning influeras av analytiskt beslutsfattande trots den inneboende komplexiteten i strid. Vidare syftar studien till att beskriva hur två motstående ideal, analytiskt- och intuitivt beslutsfattande påverkar beslutsfattning på lägre taktisk nivå. Särskilt tre aspekter av beslutsfattning studeras: tempo i beslutsfattning, dynamisk beslutsfattning och planeringsmetod som stöd för beslutsfattning. Studien har genomförts som en fallstudie vid en manöverbataljon under Brigadstridsövning 2022. Studiens resultat tyder på att tempo i beslutsfattning skapas i huvudsak av intuitivt beslutsfattande. Dock indikerar studien att det analytiska beslutsfattandet får negativ inverkan på det dynamiska beslutsfattandet genom försök till att förutse framtiden. Vidare indikeras att planeringsmetoden som används påverkas av båda beslutfattningsperspektiven. Erfarenhet framkommer som centralt för den intuitiva beslutsfattningen.

Denna teorikonsumerande och kvalitativa fallstudie har med hjälp av Allisons och Westbergs teoretiska ramverk analyserat FB20, syftande till en ökad teoretiska förståelsen kring strategisk beslutsfattning och dess rationalitet. Resultatet visar att rationalitet i FB20 kan förstås med både objektiv och avgränsad rationalitet. Den objektiva rationaliteten kan förstås hur statens valda säkerhetsstrategi där militära samarbeten och avtal används för att uppnå nationella säkerhetsmålsättningar i relation till hotbild och resurser. Här kan avgränsade rationellt organisatoriska värderingar överväga objektiva militära produktionsrationella skäl, vilket delvis kan förstås utifrån hur staten styr det militära maktmedlet. Den avgränsade rationaliteten ses i hur förhandlingar och organisatoriska värderingar framträder genom FB20. Resultaten visar att enbart objektiv rationella överväganden inte ensamt kan förstå FB20, utan andra avgränsade – subjektiva överväganden får en påverkan på FB20. Detta kan även förstås med satisifieringsteorier. Westbergs inre påverkansfaktorer breddar det teoretiska perspektiven av rationalitet. Sammantaget ger undersökningens teoretiska ramverk ökad teoretisk kunskap kring statens strategiska beslutsfattning, vad som formar beslutets handlingsutrymme utifrån rationalitet baserat på den strategiska kontextens påverkan.

Investment in solar power is increasing in Sweden and especially the smaller installation below 20 kW which is typical for villa roofs. Potential prosumer can use a solar map, an interactive online tool, to investigate the solar potential of their roof based on a geographical data. A study analyzing several solar concludes that the results vary greatly depending on the tool and assumptions made by the provider. This thesis aims to determine the most effective online communication techniques for communicating the cost and benefit of solar PV to potential prosumers. The overall aim of effective communication is based on utility, framing, and trust. To achieve the aim semi-structured interviews and a technical verification of a solar map in Karlstad. The website of Karlstads Energi operates by asking theuser to mark their roof area and enter their yearly electricity consumption. The ability to effectively convey information that is useful, attractive, and trustworthy is based on the user. There is not one perfect design that will work for all users as the users have different knowledge and interests going in which varies the utility. The framing that is the most favorable is using the yearly production in kWh described as a financial investment focusing on savings from the system together with environmental aspects. Users base the trust of the results on more than the figures. Previous brand recognition as well as opinions from previous users weigh in when evaluating the results before decision making. / Alternativ titel: Utvärdering av en Solkarta – Hushållsinvesteringar i solceller som prosument  Investering inom Solkraften ökar i Sverige, speciellt mindre installationer under 20 kW vilket är typiskt för villatak. Potentiella prosumenter kan använda en solkarta, ett interaktivt onlineverktyg, för att undersöka solpotentialen på sitt tak baserat på geografisk data. En studie som analyserade flera solkartor drar slutsatsen att resultaten varierar mycket beroende på verktyget och de antaganden som skaparen gjort. Detta examensarbete syftar till att fastställa de mest effektiva onlinekommunikationsteknikerna för att kommunicera kostnaden och nyttan av solenergi till potentiella prosumenter. Där effektiv kommunikation bygger på användbarhet, presentation och tillit. För att uppnå syftet genomförs semistrukturerade intervjuer och en teknisk verifiering av en solkarta i Karlstad. Karlstads Energis solkarta fungerar genom att be användaren att markera sin takyta och ange sin årliga elförbrukning.  Förmågan att effektivt förmedla information som är användbar, attraktiv och pålitlig baseras på användaren. Det finns inte en perfekt design som fungerar för alla användare eftersom användarna har olika kunskaper och intressen vilket påverkar användbarheten. Den presentationen som är mest fördelaktig är att använda årsproduktionen i kWh som beskrivs som en finansiell investering med fokus på besparingar från systemet tillsammans med miljöaspekter. Användare baserar förtroendet för resultaten på mer än siffrorna. Tidigare varumärkeskännedom samt åsikter från tidigare användare väger in när man utvärderar resultaten innan beslut fattas.