<p>Denna uppsats behandlar de undervattenskränkningar som skedde i och omkring Hårsfjärden i oktober 1982. Syftet med uppsatsen har varit att studera förändringen av den offentliga bilden. Författaren har analyserat Hårsfjärden utifrån fyra jämförelsedimensioner. Motiv för kränkningarna, nationalitet, kränkningarnas karaktär och tekniska indikationer och observationer.</p><p>Ubåtsskyddskommissionen kunde 1983 peka ut Sovjetunionen som den kränkande makten. De sade likväl att motiven bakom kränkningarna var förberedande skeden i en militär operativ planering. Författaren har med denna uppsats påvisat hur den offentliga bilden har förändrats från 1983 till 2001. Författarens fokus och kärnan i denna uppsats har varit att studera de tre statliga offentliga utredningarna (SOU) som har behandlat ubåtskränkningarna. Bottenspåren som hittades i Hårsfjärden har framstått som de tydligaste bevisen på att främmande ubåtar uppehöll sig i området. De kränkande ubåtarna uppträdde på ett provocerande sätt, vilket innebar att de inte lät sig avvisas. De trängde istället längre in på svenskt inre vatten. Vid ön Mälsten gjorde den svenska marinen den 12 oktober 1982 en bandinspelning som sades vara en sovjetisk ubåt av Whiskey-klass. Samma typ som gick på grund i Gåsefjärden året innan. Bandinspelningen kom att vara den svenska sidans främsta bevis på att en sovjetisk ubåt befann sig på svenskt vatten vid ubåtssamtalen i Moskva 1992-1994. Men Ryssland vägrade att erkänna. De hävdade bestämt att det inte var en sovjetisk ubåt som den svenska marinen hade spelat in.</p> / <p>This paper deals with the submarine violations that occurred in and around Hårsfjärden in October 1982. The purpose of this paper has been to study the change in the public image. The author has analyzed Hårsfjärden on four dimensions of comparison. Motives for the violations, nationality, The nature of the violations and technical indications and observations. The Submarine Defence Commission could identify the Soviet Union as the offensive power in 1983. They said however that the reasons behind violations were preparatory stages of a military operational planning. The author has with this paper demonstrated how the public image has changed from 1983 to 2001. The author's focus and the core of this essay have been to study the three SOU with treated submarine violations. Bottom traces found in Hårsfjärden has emerged as the clearest evidence that foreign submarines had been in the area. The offensive submarine appeared in a provocative way, which meant that they allowed themselves not to be rejected. Instead they pushed deeper into the Swedish inshore waters. By the island Mälsten, the Swedish Navy October 12, 1982 made a tape recording that was said to be a Soviet submarine of the Whiskey-class. The same type that ran aground in Gåsefjärden a year earlier. The tape recording came to be the Swedish side main evidence that a Soviet submarine was in Swedish waters in the submarine talks in Moscow from 1992 to 1994. But Russia refused to recognize. They argued strongly that it wasn’t a Soviet submarine that the Swedish Navy had recorded.</p>

Denna uppsats behandlar de undervattenskränkningar som skedde i och omkring Hårsfjärden i oktober 1982. Syftet med uppsatsen har varit att studera förändringen av den offentliga bilden. Författaren har analyserat Hårsfjärden utifrån fyra jämförelsedimensioner. Motiv för kränkningarna, nationalitet, kränkningarnas karaktär och tekniska indikationer och observationer. Ubåtsskyddskommissionen kunde 1983 peka ut Sovjetunionen som den kränkande makten. De sade likväl att motiven bakom kränkningarna var förberedande skeden i en militär operativ planering. Författaren har med denna uppsats påvisat hur den offentliga bilden har förändrats från 1983 till 2001. Författarens fokus och kärnan i denna uppsats har varit att studera de tre statliga offentliga utredningarna (SOU) som har behandlat ubåtskränkningarna. Bottenspåren som hittades i Hårsfjärden har framstått som de tydligaste bevisen på att främmande ubåtar uppehöll sig i området. De kränkande ubåtarna uppträdde på ett provocerande sätt, vilket innebar att de inte lät sig avvisas. De trängde istället längre in på svenskt inre vatten. Vid ön Mälsten gjorde den svenska marinen den 12 oktober 1982 en bandinspelning som sades vara en sovjetisk ubåt av Whiskey-klass. Samma typ som gick på grund i Gåsefjärden året innan. Bandinspelningen kom att vara den svenska sidans främsta bevis på att en sovjetisk ubåt befann sig på svenskt vatten vid ubåtssamtalen i Moskva 1992-1994. Men Ryssland vägrade att erkänna. De hävdade bestämt att det inte var en sovjetisk ubåt som den svenska marinen hade spelat in. / This paper deals with the submarine violations that occurred in and around Hårsfjärden in October 1982. The purpose of this paper has been to study the change in the public image. The author has analyzed Hårsfjärden on four dimensions of comparison. Motives for the violations, nationality, The nature of the violations and technical indications and observations. The Submarine Defence Commission could identify the Soviet Union as the offensive power in 1983. They said however that the reasons behind violations were preparatory stages of a military operational planning. The author has with this paper demonstrated how the public image has changed from 1983 to 2001. The author's focus and the core of this essay have been to study the three SOU with treated submarine violations. Bottom traces found in Hårsfjärden has emerged as the clearest evidence that foreign submarines had been in the area. The offensive submarine appeared in a provocative way, which meant that they allowed themselves not to be rejected. Instead they pushed deeper into the Swedish inshore waters. By the island Mälsten, the Swedish Navy October 12, 1982 made a tape recording that was said to be a Soviet submarine of the Whiskey-class. The same type that ran aground in Gåsefjärden a year earlier. The tape recording came to be the Swedish side main evidence that a Soviet submarine was in Swedish waters in the submarine talks in Moscow from 1992 to 1994. But Russia refused to recognize. They argued strongly that it wasn’t a Soviet submarine that the Swedish Navy had recorded.

<p>Beslutsfattning om militära våldsmedel varierar med en nations civil-militära mönster. Genom att teoretiskt använda maktbegreppet för att beskriva vilka normativa styrprinciper som formar den civil-militära relationen kan den också beskrivas. Teorin appliceras på Falklandskonflikten och Ubåtsincidenterna i Sverige under tidigt 80-tal. Effekterna som undersöks är tid och uppfattning om det strategiska målet som operationen syftar till.  </p><p>Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur olika typer av relationer mellan civila makthavare och den militära organisationen påverkar utformningen av beslut om militärt våld. Uppsatsen förklarar vilka styrprinciper som ligger bakom hur olika politiska system fattar beslut om militärt våld.</p><p>Resultatet indikerar att maktbegreppet är fruktbart för att kategorisera den civil-militära relationen och därmed beskriva hur olika politiska system fattar beslut om militärt våld. Sverige tenderade till att reglera och överlåta våldsbeslut till den militära aktören, men uppvisade en pragmatisk hållning när beslut brådskade. Storbritanniens dominerande drag var förhandling genom samverkan vilket medförde att direktiv var sällsynta. Reella likheter mellan Storbritanniens och Sveriges civil-militära relation existerade. En skillnad var graden av integration. En formell integration av försvarsmaktsledningen i den politiska ledningen socialiserade den militära aktören till att uppfatta politiska intentioner och internaliserar den att ta hänsyn till politiska konsekvenser av våldsmakten. I Sverige uppstod samverkan mellan aktörerna på basis av <em>ad-hoc</em> vilket medförde att den militära aktören fick stora friheter att genomföra operationen på bekostnad av den civila kontrollen</p> / <p>Decision-making on military violence varies with a nation’s civil-military relation. Applying a theoretical framework that uses the concept of power to determine the normative and ruling principles will allow a model to describe and categorise the civil-military relation. The theory is applied on the Falklands conflict and the Swedish issue of violating submarines in the early eighties. The effects that are examined are time and the apprehension of the conception over the strategic goal for the operation.</p><p>The purpose of this study is to examine how different types of relations between politicians and the military organisation, are affecting the design of the decision process. The study explains what normative and ruling principles that are underlying how different political systems make decisions on military violence.</p><p>The results indicate that the concept of power can be fruitful to categorise the civil-military relation and thereby describe how different political systems makes decisions on military violence. Sweden had an inclination towards governmental regulation and to hand over the decisions to the military operator, but had also a pragmatic attitude when decisions were urgently needed. The dominating inclination in UK during the Falklands conflict was to closely co-ordinate actions through negotiations between the civil and military operators. Actual similarities between the UK and Sweden did exist as well. However, a difference was the level of integration. A formal integration of the military supreme command into the Ministry of Defence will socialise the military operator so that he will detect political intentions and internalize him to take decisions with political considerations. In the case of Sweden co-ordination was run on basis of <em>ad-hoc</em> which gave the military operator large amount of freedom to act at the expense of the civil control</p>

Beslutsfattning om militära våldsmedel varierar med en nations civil-militära mönster. Genom att teoretiskt använda maktbegreppet för att beskriva vilka normativa styrprinciper som formar den civil-militära relationen kan den också beskrivas. Teorin appliceras på Falklandskonflikten och Ubåtsincidenterna i Sverige under tidigt 80-tal. Effekterna som undersöks är tid och uppfattning om det strategiska målet som operationen syftar till.   Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur olika typer av relationer mellan civila makthavare och den militära organisationen påverkar utformningen av beslut om militärt våld. Uppsatsen förklarar vilka styrprinciper som ligger bakom hur olika politiska system fattar beslut om militärt våld. Resultatet indikerar att maktbegreppet är fruktbart för att kategorisera den civil-militära relationen och därmed beskriva hur olika politiska system fattar beslut om militärt våld. Sverige tenderade till att reglera och överlåta våldsbeslut till den militära aktören, men uppvisade en pragmatisk hållning när beslut brådskade. Storbritanniens dominerande drag var förhandling genom samverkan vilket medförde att direktiv var sällsynta. Reella likheter mellan Storbritanniens och Sveriges civil-militära relation existerade. En skillnad var graden av integration. En formell integration av försvarsmaktsledningen i den politiska ledningen socialiserade den militära aktören till att uppfatta politiska intentioner och internaliserar den att ta hänsyn till politiska konsekvenser av våldsmakten. I Sverige uppstod samverkan mellan aktörerna på basis av ad-hoc vilket medförde att den militära aktören fick stora friheter att genomföra operationen på bekostnad av den civila kontrollen / Decision-making on military violence varies with a nation’s civil-military relation. Applying a theoretical framework that uses the concept of power to determine the normative and ruling principles will allow a model to describe and categorise the civil-military relation. The theory is applied on the Falklands conflict and the Swedish issue of violating submarines in the early eighties. The effects that are examined are time and the apprehension of the conception over the strategic goal for the operation. The purpose of this study is to examine how different types of relations between politicians and the military organisation, are affecting the design of the decision process. The study explains what normative and ruling principles that are underlying how different political systems make decisions on military violence. The results indicate that the concept of power can be fruitful to categorise the civil-military relation and thereby describe how different political systems makes decisions on military violence. Sweden had an inclination towards governmental regulation and to hand over the decisions to the military operator, but had also a pragmatic attitude when decisions were urgently needed. The dominating inclination in UK during the Falklands conflict was to closely co-ordinate actions through negotiations between the civil and military operators. Actual similarities between the UK and Sweden did exist as well. However, a difference was the level of integration. A formal integration of the military supreme command into the Ministry of Defence will socialise the military operator so that he will detect political intentions and internalize him to take decisions with political considerations. In the case of Sweden co-ordination was run on basis of ad-hoc which gave the military operator large amount of freedom to act at the expense of the civil control