Young adults who self-injure may prefer to disclose these experiences to peers versus professionals, however, past research has demonstrated that their responses are rated as less helpful compared to other recipients. To better understand this phenomenon, the current study sought to investigate NSSI disclosures from the point of view of the disclosure recipient. Given the relation between various interpersonal trait variables (e.g., receptiveness, responsiveness, agreeableness), relationship factors (friendship quality, duration), and intimate self-disclosures, aspects of particular individuals and relationships may also play a role in the context of peer-to-peer NSSI disclosures and how effective these disclosure responses may be. An online battery of questionnaires was administered to examine these research questions in a population of 230 university students (178 females, M age = 18.38). 107 participants reported receiving a NSSI disclosure from a friend. Having a history of NSSI, lower social support, and greater perceived relative power were found to significantly predict receiving a NSSI disclosure from a friend and receptiveness and social support were found to significantly predict the recipients’ degree of helpful responding to the NSSI disclosure. Findings illuminate the important role of friends and of the friendship itself in facilitating the help-seeking process and promoting NSSI cessation. Research directions and implications are discussed.

Kreditbedömningar vid lån är en riskabel process för banker, vid felaktiga kreditbedömningar riskerar de inte bara sin egen lönsamhet utan det kan även påverka samhället finansiellt. En banktjänsteman baserar sin kreditbedömning på både finansiell- och icke finansiell information, banktjänstemännen har även möjlighet att använda affärssystem som ett datoriserat beslutsstöd vid sin kreditbedömning. Affärssystem har möjligheten att samla in finansiell information, hantera informationen samt generera ny information som kan användas som beslutsunderlag. Syftet med denna studie är att beskriva affärssystemets roll vid kreditbedömningar och hur affärssystemets roll påverkas av relationsfaktorer. Studien har en kvalitativ ansats som består av sju intervjuer av banktjänstemän som arbetar med kreditbedömningar på både företags- och privatsidan. Dessa sju banktjänstemän arbetar på olika banker, med olika arbetspositioner och har olika stor erfarenhet av kreditbedömningar. Studien visar att affärssystemets roll vid en kreditbedömning är olika stor mellan banktjänstemän på privatsidan respektive företagssidan. Studien visar även att relationsfaktorer påverkar affärssystemets roll vid en kreditbedömning. I och med att denna studie visar att affärssystemets roll skiljer sig åt vid banktjänstemäns kreditbedömningar, rekommenderar vi att framtida studier jämför de olika utfallen av kreditbedömningarnas lyckade eller misslyckade kreditbeslut beroende på affärssystemets roll. / Credit assessments is a risky process for banks, if a bank makes an incorrect credit assessments, they will not only decrease their own profitability it may also affect the whole community financially. Banks base their credit assessments on both financial and non-financial information, they are also able to use Enterprise Resource Planning (ERP) systems to support their decision making. ERP systems have the ability to retrieve financial information, manage information, and generate new information that can be used as a basis for decisions. The purpose of this study is to describe the ERP systems role in the credit assessment and how relational factors impact the ERP system's role in credit assessments. The study has a qualitative approach consisting of seven interviews with bank officials, these officials work with credit assessment for both corporate and private customers. These seven bank officials work in different banks, with different work descriptions and have different experience of credit assessments. This study shows that the ERP system's role in a credit assessment is different depending on if it is a corporate customer or a private customer and also that the relationship factors affect the ERP systems role in credit assessments. We recommend that a future study compares the ERP systems role with the outcomes of credit assessments were successful or unsuccessful credit decisions.

Bakgrund: Vikten av mer bundna business-to-business-relationer från leverantörsidan är vida erkänd. Det är dock inte självklart att kunden i en B2B-relation strävar efter samma mål som leverantören i detta anseende. Kunden påverkas av faktorer i mer bundna och mer obundna relationer och måste förhålla sig till dessa samtidigt som de navigerar i sina leverantörsrelationer för att försöka åtnjuta fördelarna med både lång- och kortsiktighet. Syfte: Att förstå hur B2B-kunder hanterar och navigerar i B2B-relationer för att åtnjuta fördelar med både mer bundna och mer obundna B2B-relationer. Metod: Studien har använt en kvalitativ ansats och en deduktiv metod där en teoribas lagts fram. Sedan har tre ostrukturerade intervjuer genomförts med personer som på företag ansvarar för, hanterar eller beslutar om företagets leverantörsrelationer. Slutsats: Studien visar bland annat att: (1) Kunder kan erhålla mer frihet genom att vara mer bundna med sina leverantörer. (2) Kunder har flera relationer med samma leverantör där det inte är möjligt att uppnå bundna och obundna fördelar med enbart en relation till leverantören. (3) Kunder inte eftersträvar fullständig organisatorisk bundenhet eller obundenhet utan att istället åtnjuta fördelarna med att positionera sig däremellan. Kunder önskar ramarna av en mer bunden relation och samtidigt vara i stånd att inom dessa ramar röra sig mer fritt, likt en mer obunden relation; en slags gyllene medelväg.