Innan ett anfall med mekaniserade förband har en stridsplan utformats, genomarbetats och samtliga inblandade är införstådda med vad chefens målbild är för att lösa uppdraget. Under planeringen har det genomförts ett kortare krigsspel och där har uppdagats tidpunkter i ett eventuellt händelseförlopp som skulle kunna innebära att planen behöver modifieras. Exempelvis att fienden viker eller att fienden går till motanfall. Oavsett krävs det att beslut fattas. För att förkorta den där på följande beslutstiden produceras ett dokument med åtgärder för att kunna hantera situationen så snabbt som möjligt.Dokumentet benämns beslutsstödsplan. Metoden har fått kritik i vetenskapliga tidskrifter. Denna studies forskningsfråga undersöker vad svenska officerare anser om beslutsstödsplanen och hur den tillämpas inom olika försvarsgrenar.Beslutstödsplanen är en produkt som genererats ur ett tankesätt som benämns dynamisk beslutsfattning, vilket är en del av Försvarsmaktens ledningsfilosofi uppdragstaktik.För att undersöka kritiken riktat mot beslutsstödsplanen så har det inom ramen för denna studie genomförts en enkätundersökning som har riktat sig till elever vid Högre officersprogrammet och elever vid Högre specialistofficersutbildningen. Resultatet indikerar att försvarsgrenar, med visst huvudtjänstområde, är mer positivt inställda till metoden men andra försvarsgrenar är inte det.