Sveriges landsting har börjat införa nya kliniska informationssystem som komplement till sina elektroniska patientjournaler. Målet är att kunna förnya och effektivisera existerande system och processer, sänka sjukvårdkostnader samt öka patientsäkerhet och kvalité i vården. Trots betydande investeringar i nya kliniska informationssystem har inga övertygande bevis kunnat presenteras för systemens övergripande effekter i organisationen. Ny forskning anser att detta huvudsakligen beror på en trög användning av nya informationssystem som varken är kompatibla eller lätt att använda, samt att verksamhetsområdena inte har lyckats återanpassa sina kliniska processer till det nya systemet.  Denna fallstudie har genomförts hos verksamhetsområdet för Thoraxkirurgi och Anestesi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Studien redogör för den medvetenhet projektledning och organisation har kring riskindikatorer och dess effekter vid införseln av ett kliniskt informationssystem. Aktuella risksamband visar att implementationen kommer leda till en trög användning av systemet på grund av att man inte lyckats återanpassa verksamhetens kliniska processer till det nya systemet. Studiens slutsats är att förberedelse och planering inför implementation av ett kliniskt informationssystem bör ses från ett helhetsperspektiv. En medicinsk verksamhet behöver komma underfund med hur deras egna strategier, operativa funktioner och processer fungerar. En omfattande förberedelse med iterativa planeringsprocesser och analys innan implementation är nödvändigt för att bedöma om organisationens strategiska mål kan tillgodoses. Å andra sidan, att allt för ensidigt fokusera på tekniken skapar risker i organisationen. Implementation inom sjukvården är en komplex process. Oförutsedda problem kan hända under ett projekts faser, vilka behöver hanteras rätt för att undvika risker som fortplantar sig nedströms. / Sweden’s County Councils have begun to introduce new integrated health information system modules to complement their integrated computer-based patient records (ICPR). The goal is to innovate and streamline existing systems and processes, reduce healthcare costs and improve patient safety and quality of healthcare. However, in spite of enormous investments in new health information systems, no convincing evidence of the overall benefits has been given. Recent results in research establishes that the disappointing performance of health IT to date can be largely attributed to several factors: sluggish use of health IT systems, coupled with the choice of systems that are neither interoperable nor easy to use; and the failure of health care providers and institutions to reengineer clinical care processes to reap the full benefits of health IT. This case study has been conducted at the department of Thoracic Surgery and Anesthesiology at Uppsala University Hospital. The study analyzes the awareness of risks associated with implementing a health information system. Current risks with the implementation will lead to a sluggish use of the system due to failure reengineering and adapting clinical care processes. The study concludes that preparation and planning for implementation of a clinical information system should be viewed from a holistic perspective. A healthcare organization needs to figure out how their strategies, operational functions and processes work. An extensive preparation with iterative planning processes and analysis before implementation is then necessary in order to evaluate if the organization's strategic objectives can be met. On the other hand, a too strong focus on technology creates risks in the organization. Implementation of a clinical information system is a complex process. Unforeseen problems can happen during a project's phases, which need to be managed correctly in order to avoid risks that propagate downstream.