Kunskapen kring svensk torvmarksbeskogning är undermålig. En kunskapslucka som till stor del beror på att torvmark tidigare bedömts som ointressant mark i samband med skogsproduktion. Detta beror mycket på det svenska regelverkets restriktioner mot markavvattning och gödsling samt miljöaspekterna som berörs och den aktivare skötsel som krävs. Det ökade behovet av skogsråvara gör att skogsbruket söker nya marker där torvmarken har potential att etableras för skogsproduktion. Studien är en kunskapssammanställning som lyfter fram kunskap kring skogsbruk på svensk torvmark med fokus på föryngringsprocessen. Finland använder torvmarker i skogsbruket på ett sofistikerat sätt. I studien jämförs Sveriges förutsättningar för skogsproduktion på torvmark med Finlands skötselprogram, en jämförelse som går att använda som en fingervisning till vilka föryngringsmetoder som lämpar sig i Sverige. Studien rymmer även en mindre fältstudie på torvmark som visar på tydliga indikationer av näringsbrist i marken och vikten av en korrekt utförd gödslingsåtgärd. / The knowledge of forestry on Swedish peatland is insufficient. The knowledge gap is largely due to peatland previously being considered unsuitable land in connection with the forest. This is highly due to the Swedish regulatory restrictions on land drainage and fertilization, but also due to the environmental aspects involved and proactive maintenance required. The increased demand for forest products has allowed forestry to seek alternatives, where peat soil has the potential to be established for forest production. The study is a compilation of knowledge that emphasizes the knowledge of forestry on Swedish peatland with focus on the rejuvenation process. Finland uses peatland forestry in a sophisticated way. The study compares Sweden's prospects for forestry on peatland with Finland's maintenance program, a comparison that can be used as a pointer to which rejuvenation methods are suitable in Sweden. The study also contains a field study on peatland showing clear signs of nutrient deficiency in the soil and the importance of correct fertilization.

Klimatförändringar gör att vi kommer se en ökad medeltemperatur. Nederbörden kommer att variera mera där större mängder kommer falla under höst och vinter, medan vår och sommar blir desto torrare. Skador på skogen kommer troligtvis öka i form av torka, patogener och storm. För att skogen ska klara av dessa extremer behöver dagens skogsbruk ställa om till ett klimatanpassat skogsbruk. Eftersom stora delar av Sveriges skogar ägs privat är syftet med studien att undersöka vilka typer av klimatanpassade skötselåtgärder dagens privatägda skogar utfört eller planerat i södra Sverige. Undersökning gjordes genom intervjuer samt utskick av skriftliga frågor till olika typer av rådgivare i skogsbranschen. Öka tall-, lövandel och ståndortsanpassa var det tre högst prioriterade skötselåtgärderna. Kunskapsbrist var den största anledning till att skogsägare var osäkra på att ställa om till ett klimatanpassat skogsbruk.