Denna studie undersöker hur övergångar mellan miljöljud och musik påverkar spelupplevelsen i dataspel. Studien avgränsar till specifikt utforskande av äventyrsspel. I denna studie används termen soundscape som en översättning av ljudlandskap. Fokus är inte på den konstnärliga grenen som till exempel Truax komponerar i även om delar av den soundscape genren diskuteras. I bakgrundskapitlet presenteras relevant forskning genom teoretiska utgångspunkter för definitionen av soundscape och miljöljud. Därefter görs en kartläggning av tidigare forskning som behandlar musik i dataspel, med fokus på soundscapeaspekterna. I kapitel 3 diskuteras frågeställningen, metoden och etiska frågor. Frågeställningen som diskuteras handlar om hur en dramaturgi kan skapas i dataspel genom musik som övergår till miljöljud med hjälp av teknikerna abrupt cut, crossfading och fragmentering. Metodvalet i denna undersökning är en kvantitativ undersökning, som kommer att genomföras i form av en enkät med frågor relaterade till hur övergångar från musik till miljöljud kan ha dramatisk effekt. Dessa besvaras i samband med att respondenter har fått lyssna på en komposition där 3 olika övergångar från musik till miljöljud används. / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p><p>There are other digital material (eg film, image or audio files) or models/artifacts that belongs to the thesis and need to be archived.</p>

This study explores the musical practice of designing a soundscape with the theoretical and methodological starting points of world building and soundscape ecology. Artistically, this exploration consists of the creation of three recordings each one portraying different narratives within the imagined and designed environment with theme of Human impact on the Swedish forest’s biodiversity. Methods and theories of world building elements are used to conceptualize the environment, while the approaches of soundscape ecology are used to portray this conceptualization during the recording process and when analyzing the results. The music was co-created in the studio through improvisation and the use of what I call multi- sensory material. The improvisational and material practice stemmed from my focus on the interrelationship between the conceptualized environment and the physical studio environment. A collaborative effort was made to portray and explore the sonic possibilities of the environment by evoking associations and reflections on the ecological interaction, meaning that between organisms and their environment. The purpose of this study is to examine the experience and value of designing a soundscape with world building and soundscape ecology as theoretical and methodological starting points. I believe many music creators hear their music as soundscapes and I want to contribute with knowledge to this phenomenon by theorizing the elements that compose a dynamic soundscape. The name of the thesis “Hearing the Forest for the Trees” is a reference to the idiomatic expression “seeing the forest for the trees”, meaning missing the greater picture by focusing too much on details. The expression relates to the knowledge gained in this project regarding the importance of conceptualizing the soundscape’s environment in order to create sound interaction with intention, and getting a wider perspective on how to design a rich sounding soundscape. / Denna uppsats utforskar den musikaliska praktiken i att designa ett ljudlandskap med teoretiska och metodologiska utgångspunkter från världsbyggande och ljudlandskapsekologi. Konstnärligt består detta utforskande av skapandet av tre inspelningar som var och en porträtterar olika berättelser inom den tänkta och designade miljön med temat: mänsklig påverkan på den svenska skogens biologiska mångfald. Metoder och teorier för världsbyggande används för att konceptualisera miljön, medan ljudlandskapsekologi används för att skildra denna konceptualisering under inspelning och senare analys. Musiken skapades tillsammans med musikerna genom improvisation och användandet av multisensoriskt material i studion. Improvisations- och materialpraktiken grundades ur mitt fokus på förhållandet mellan den konceptualiserade miljön och den fysiska studiomiljön. Genom samarbete skildrades och utforskades miljöns ljudmöjligheter genom att väcka associationer och reflektioner kring den ekologiska interaktionen, dvs den mellan organismer och deras miljö. Mitt huvudsakliga syfte i detta projekt är att utforska upplevelsen av och värdet i att designa ett ljudlandskap med världsbyggande och ljudlandskapsekologiska teorier och metoder som utgångspunkter. Jag tror att många musiker och producenter ser på sin musik som ljudlandskap och jag vill bidra med kunskap till detta fenomen genom att teoretisera de element som utgör ett ljudlandskap. Namnet på uppsatsen "Höra skogen för alla träd" är en referens till det idiomatiska uttrycket ”inte se skogen för alla träd”, vilket betyder att missa helhetsbilden genom att fokusera för mycket på detaljer. Uttrycket relaterar till den kunskap som erhållits i detta projekt om vikten av att konceptualisera ett ljudlandskaps miljö för att skapa ljudinteraktion med intention, och få ett bredare perspektiv på att designa ett rikt ljudlandskap.

Jag har analyserat Malmö stads ljudidentitet ur flera perspektiv och funnit att de i stort har följt tidigare forskning och vedertagna varumärkesprocesser när de arbetat fram stadens ljudidentitet. I jämförelse med tidigare forskning och branschpraxis saknas dock ett par delar i processen som kan haft betydelse för slutresultatet. En del är att Malmö stad inte konsekvent använt varumärkesplattformen när de arbetat fram de ljudattribut som de grundande ljudidentiteten på. En annan del är det inte framkommer på vilka grunder Malmö stad valde de fem olika inspelningsplatserna. Övriga moment som saknas i processen men som sannolikt har mindre betydelse för slutresultatet är att det saknas en analys av Malmös ljudande historik, samt att Malmö stad inte kraftsamlat platsens aktörer i framtagandet av ljudidentiteten. Malmö stads ljudidentiteten grundar sig i stort på ljudattributen och val av inspelningsplats. Det innebär att om de fullt ut hade arbetat utifrån varumärkesplattformen samt identifierat stadens ljudlandskap så hade ljudidentiteten sannolikt låtit helt annorlunda. Vägval tidigt i processen har stor påverkan på slutresultatet.

Urbana grönområden med hälsofrämjande ljudmiljöer riskerar att försvinna eftersom det finns en trend att bygga tätare städer, vilket kan ge ökade bullerföroreningar. I svenska kommuner är ambitionen att skydda och behålla sådana ljudmiljöer. För denna undersökningen besöktes fyra områden i Malmö för att utvärdera deras ljudmiljöer. Metoderna som användes var ljudnivåmätningar, ljudlandskapsekologiska metoder (ljudupptagningar, spektrogram, akustiska index) och applicering av åtta parkkaraktärer översatta i ljudlandskapsterminologi. Användningen av de åtta karaktärerna i ljudlandskapterminologi kan vara ett effektivt sätt att utvärdera ljudmiljöer, men har troligen svårt att konkurrera med redan etablerade upplevelse- och hälsoeffektbaserade studietyper. Ljudlandskapsekologi kan utgöra en ny metod för vissa delar av utvärdering av ljudmiljöer, eftersom den har effektiva metoder för datainsamling, analys, och kartläggning, men kräver troligen ett utökat perspektiv i de bedömningsgrunder som finns i europeisk och svensk bullerlagstiftning. Ljudlandskap bör betraktas som resurser med ekologiska och sociala värden. / Urban green areas and their sound environments are linked to many health benefits. These areas are threatened to disappear with densifying cities and increasing noise pollution. In Swedish municipalities the aim is to preserve such areas. For this study four areas were visited in Malmö to evaluate their sound environments. The methods included sound measurements, soundscape ecology methods (sound recordings, spectrograms, acoustic indices) and the use of eight characteristics of green areas together with soundscape terminology. Using the eight characteristics together with soundscape terminology might be an effective way of evaluating sound environments, but will probably not compete with other perception-based and health impact assessment methods. On the other hand, soundscape ecology methods could play an important role in some parts of the quality assessment of sound environments, because of highly effective data collection, analysis and mapping, but requires an extension of the quality values in Swedish and European noise policy. Soundscapes should be viewed as resources with ecological and social values.

I den här texten diskuteras förmågan hos elektroakustisk musik att uttrycka sig genom associationer, och frågar ifall musik någonsin kan vara utan en sådan associativ effekt. Detta görs genom luppen av mitt eget arbete, där jag har hämtat inspiration ur mellantillstånd och mellanplatser, liminal spaces, samt genom mitt försök att utarbeta en metod för att arbeta med utommusikaliska referenser som kan informera musikaliska, konstnärliga beslut. Den konstnärliga delen av examensarbetet utgörs av: DEC (2021), K87-89 (2021), Koltrast (2021), samt installationen: Metamorfos (2022). / <p>Alla de bilagor som har "(supercollider-kod)" i sig ska egentligen vara i Supercollider-format ".scd" istället för ".txt". I nuläget är det tyvärr inte möjligt att ladda upp filer i .scd-format till DiVA.</p>

I exhale. In the corner is a pile of cardboard boxes that I had just opened up. Stretched across the floor are many carefully measured lines of white duct tape. On the computer are countless browser tabs - from waves articles to small forums - telling me how to set up my new speakers. Equidistant triangles and other exact angles. All that is left to do is calibrate the volume so that each speaker reaches me equally. You see, I had decided to jump into surround sound. The thought of having a little personal cinema in my apartment to play with was not possible to pass on. I remember then sitting down in front of my digital audio workstation, with speakers surrounding me, and thinking.... Nowwhat? I had no idea what to do with it, what sound was supposed to go where, whether it should move or be still. I experimented with many surround things, never reaching a definite answer. I would go to the cinema to listen to other films - for research - but most of the time the sound never filled the room or left the screen, it is the spatial element of which I was mostly keen. What a waste. In the pursuit of discovering what surround means to me, the intimacy it can bring to a room; why mainstream films use it shyly, or don't use it at all. I discovered a rabbit hole. / <p>"Sound/Body" consists of a titular video essay, and "Surround/Body" - a complimentary text essay.</p>

Syfte: Rapportens syfte är att kartlägga om upplevelsen av ett rum kan förändras beroende på om och vilka ljud som spelas upp i rummet.Metod: I samband med en ljudinstallation på Plattan vid Malmö Högskola har rörelsemönster och beteende för Plattans besökare observerats. Dessutom har flera besökare besvarat en enkät.Resultat: Inga eventuella förändringar i rörelsemönstret eller beteendet för Plattans besökare kan ses som en konsekvens av ljudinstallationen. Det finns inte heller någon skillnad i enkätsvaren beroende på installationen. Slutsats: Resultatet ses som en konsekvens av bristfälliga forskningsmetoder. I rapportens slutsats bildas hypotesen att en installerad ljuddesign inte är en tillräcklig åtgärd i den undersökta typen av miljö. Tesen menar att en förändring av ljudmiljön och påverkan på människors upplevelse av rummet i första hand kräver akustiska åtgärder.

Nyfikenhet och känsla av att kontakt med vår omgivning är viktigt för vårt välbefinnande. Däremot bidrar kombinationen av att vara hemmablind och mobiltelefonens tjuvande av vår uppmärksamhet till att vi distanserar än mer från den. Genom att engagera människor genom ljud för att rikta vår uppmärksamhet mot omgivningen och bort från mobiltelefonen kan man väcka nyfikenheten till liv, och på så sätt få ökad kontakt med omgivningen. En konceptdriven designstudie ligger till grund för ett designkoncept som den här kandidatuppsatsen presenterar. Syftet är att studien skall skall bidra med insikter och lärdomar för framtida forskning inom området. Arbetet undersöker hur användarupplevelsen av ett förstärkt ljudlandskap potentiellt kan designas för att människor ska få ökad kontakt med sin omgivning. I en empiriskt studie får deltagarna jämföra hur deras sinnesstämning påverkas av ett förstärkt ljudlandskap med det naturliga ljudlandskapet i en, för dem, känd miljö. Resultatet visar att det går att påverka användarens sinnesstämning, men att det råder delade meningar om den ger ökad kontakt med omgivningen. Slutsatsen blir att; sinnesstämningen påverkas olika, vilket kan bero på vilka personliga preferenser användaren redan har med sig. / Curiosity and a sense of connection with our everyday environment is important for our well-being. However, the combination of not being able to appreciate what is close to us and smartphones stealing our attention just makes a larger gap between us and everyday environments. By engaging people through sound to direct our focus towards our surroundings and away from the smartphone, you can bring your curiosity to life, and in that way get an enhanced connection to the everyday environment. This paper presents a design concept based on a study made with a Concept-Driven Design method. The purpose of the suggested design concept is that the insights and knowledge that is drawn from it can be used to help future research within the field. This paper examines how a user experience of an augmented soundscape could be designed for people to enhance their connection to their surroundings. In an empirical study, participants get to compare how their mood is affected by a natural soundscape compared to an augmented soundscape in an everyday environment. The result shows that all of the participants' mood was affected by the soundscape, however when it comes to enhanced connection to their surroundings only 40% of the participants said it did. A conclusion was made that the mood is affected differently depending on personal preferences and previous experience.

Barnkonventionen fastslår att barn och ungdomars röster ska höras i frågor som rör dem. Inom stadsplaneringsprocesser finns behov av nya metoder som inkluderar ungdomar på ett meningsfullt sätt. Studien syftade till att undersöka hur deltagande design, designfiktion och ljuddesign kan kombineras för att engagera ungdomar i stadsplaneringsprocesser. Detta undersöks i studien genom att utveckla och utvärdera en metod som benämns deltagande ljudfiktion. Metoden testades med ungdomar på en fritidsgård i Vårby gård där ljudfiktioner av Vårby år 2170 skapades och diskuterades. Resultatet visade att genom diskussion och spekulation kring framtiden avslöjades viktiga insikter om ungdomarnas verklighet, vilka kan vara av värde i stadsplaneringsprocesser. Vidare fann studien att ljud kan vidga ungdomars perspektiv på sin närmiljö. Studien visade att deltagande ljudfiktion har potential att engagera ungdomar men att de hellre vill diskutera nutiden för att känna att deras röster blir hörda. / The Convention on the Rights of the Child stipulates that the voices of children and youth must be heard on issues that concern them. In urban planning processes there is a need for new methods that include youth in a meaningful way. The study aimed to investigate how participatory design, design fiction and sound design can be combined to engage youth in urban planning processes. This is investigated in the study by developing and evaluating a method called participatory sound fiction. The method was tested with youths in a youth center in Vårby gård where sound fictions of Vårby in 2170 were created and discussed. The results showed that through discussion and speculation about the future, important insights were revealed about the youths' reality, which can be of value in urban planning processes. Furthermore, the study found that sound can broaden youths’ perspective on their immediate environment. The study showed that participatory sound fiction has the potential to engage youths, but that they prefer to discuss the present in order to feel that their voices are being heard.

Det här arbetet syftar till att genom design av en telefonapplikation undersöka hur ljud kan förstärkas av den omgivande miljön. Arbetet visar på hur miljöförstärkt ljud skiljer sig från ljudförstärkt miljö samt vilka begränsningar det innebär att använda en vanlig smartphone som plattform.  Ett långsiktigt mål är att genom en produkt som låter oetablerade ljudproducenter distribuera sina alster i den offentliga miljön främja fri kultur och kreativitet. Arbetet har följt principen för RtD (research through design), där designprocessen utgör det fall som studeras och dokumentationen av den utgör den bas av data som analyseras och leder till slutsatser kring ämnet. Designprocessen i detta arbete innebär en mindre omfattande användarstudie i enkätform för att identifiera målgrupp, krav och mål. Följd av en andra studie där en prototyp framtagen med grund i resultaten från användarstudien utvärderas av deltagare genom observation, intervju och reaktionskort.  De största utmaningarna för designen grundar sig i att ta fram en applikation som inte stör upplevelsen, men samtidigt kan instruera användaren i hur man använder applikationen. Utifrån arbetet dras slutsatsen att användarinstruktioner, såväl visuella som auditiva, löper större risk att störa upplevelsen i miljöförstärkt ljud än i ljudförstärkt miljö. Vidare konstateras att den största bristen i en lösning som bygger på standardutrustning i jämförelse med en lösning som nyttjar dedikerad utrustning utgörs av begränsningar när det kommer till att ange riktning med hjälp av ljudets rumslighet.