Milosevic, S. 2014. Buller – Hur planers en bullerfri stad?. Kulturgeografiska institutionen, Uppsatser, Uppsala universitet.   This essay is about noise pollution caused by urbanization. The field study takes place in Uppsala and explores their organization of handling problems with noise pollution caused by traffic. Noise pollution has long been neglected as an environmental hazard. Studies show that noise pollution can cause severe health problems such as increased blood pressure. Therefore the EU has made a new directive on how cities should handle noise pollution. The essay also exemplifies how the work with noise pollution is implemented in a residential production of today. I have come to my results by observing the surroundings and interviewing the planning engineer of the new residential buildings on the street Stationsgatan which is close to the Central station in Uppsala, Sweden. I have also interviewed the project manager of the municipality’s action plan for reducing noise pollution which was made due to the EU-directive. My results show that we must reduce our dependence of cars and plan for a soundscape as much as we plan on the visual aspect if we want to reduce the noise pollutions in our cities. Not only will the noise pollution reduce if we reduced the use of private cars but also a lot of other pollutions would decrease.

Detta arbete handlar om ifall perceptionen av ljud i stadsmiljöer kan påverka uppfattningen av instruktioner och minne. I den litterära bakgrunden presenteras vad ett ljud är, vad skillnaden är mellan Hi-fi och Lo-fi ljudlandskap samt en generell överblick om vad noise är och hur människans minne fungerar. Frågeställningen som undersöktes var om perceptionen av olika ljud i en stadsmiljö kan påverka uppfattningen av instruktioner. För att kunna svara på frågeställningen skapades tre olika ljudsekvenser, där två av sekvenserna innehåller ljuden som kan påverka instruktionerna och en är kontrollsekvensen för att se om instruktionerna är lätta att följa. Den urvalsgrupp som deltog fick lyssna och utföra olika instruktioner samt svara på kvalitativa frågor. Detta användes sedan för nå en slutsats. Vid ett framtida arbete och fördjupning av undersökningen kan det leda till att information och ljud i spel inte går förlorade i mängden av andra ljud, perspektivet av dem finns kvar.

“Ditt ljud är mitt ljud är vårt ljud.” - Brandon Labelle(2010) Allt ljud i vår omgivning bidrar och bildar en massa olika akustiska ljud ekologier, från naturliga ljud i en natur akustisk omgivning som består utav ljud från djur, vind & förändringar i vädret, till konstgjort ljud skapad av människor. Dessa ljud kan vara genom musikaliska sånger & konster, reklam, TV & andra vanliga aktiviteter som konversationer, arbetsljud & ljud ifrån mekanisk skapande apparater som används inom industrin & samhälle. Denna ljudmiljö som vi alla lever i, kallar vi för ljudlandskap. Syftet med det här arbetet är att undersöka ljudets betydelse för förståelsen av vår historia med fokus på den lokala historien. Kandidatarbetet består av en teoretisk del och en praktisk del. Till den teoretiska delen har jag använt mig av en litteraturstudie, där jag använt artiklar, både vetenskapliga och relevanta tidningsartiklar inom ämnet för få fram fakta och analysera mina frågeställningar. Till den praktiska delen har jag gjort en ljudmiljö som består av original inspelningar och modifierade ljud. Jag har visat på hur en ljudvandring kan hjälpa till och vara ett viktigt komplement till att få en fördjupad förståelse över vår lokalhistoria. Mitt val att göra en ljudvandring över Hestras historia föll sig naturligt då det är min hemort. / “Your sound is my sound is our sound.” - Brandon Labelle(2010) All the sounds in our surroundings contribute to a lot of different acoustic sound ecologies, from natural sounds in a natural acoustic environment that consist of the sounds of animals, winds and changes in the weather. To sound artificial created by us people, through musical songs & arts, advertising, TV & other common activities like conversations, work sounds & sounds from mechanically-creating devices used in industry & society. This sound environment we all live in we call for soundscapes. The purpose of this work is to investigate the importance of sound for understanding our history, focusing on local history. The candidate's work consists of a theoretical part and a practical part. To the theoretical part I have used a literature study, where I used articles, both scientific and relevant newspaper articles on the subject to get facts and analyze my questions. For the practical part, I have made an audio environment that consists of original recordings and modified sounds. I have shown how an audio migration can help and be an important complement to gaining a deeper understanding of our local history. My choice to make a soundtrack over Hestras history fell naturally, as it is my hometown.

I detta kandidatarbete undersöker vi hur dekonstruktion kan användas som verktyg för att designa och komponera ljudlandskap. Vi har utgått från två platser med skilda miljöer som representerar naturliga och artificiella ljudkällor. Vi undersöker vad ljuden i en stadsmiljö respektive skogsmiljö berättar och vilka andra underliggande historier som finns i vardagliga ljud och ljudlandskap. Med hjälp av soundwalk spelar vi in ljudmaterial från de olika miljöerna. Vi undersöker dels ljudlandskapen i sin helhet och ljud som är separerade från sin kontext, ljudobjekt. Med dekonstruktion som verktyg försöker vi identifiera binärer och ifrågasätta hierarkier i dess innehåll. Det dekonstruerade materialet ger nya perspektiv på de ursprungliga ljuden och ljudlandskapen som vi lyfter fram genom komposition.

Ljudlandskap återfinns i såväl natur som film, både naturligt och syntetiskt. Dessa ljudlandskaps effekter har länge studeras ur ekologiska perspektiv och ibland med samband i taktila upplevelser. De har även studerats ur ett perspektiv med narrativt fokus. Den här studien svarar däremot på hur ljudlandskap skapar en immersiv funktion i audiovisuella gestaltningar och hur användare av dessa uppfattar den. Ett inläst manus av Ronja Rövardotter har skickats ut tillsammans med en enkät och kompletterande intervjuer. Dessa frågar informanterna om ljudlandskapens immersiva funktioner. Resultat visar på att ljudlandskapens närvaro är vad som är immersionsskapande, med förutsättningen att de håller en hög modalitet.

I det här arbetet undersöks ljudet och musiken i två svenska speltitlar vid namn Battlefield 1 och It Takes Two. Battlefield 1 från år 2016 är ett fps spel medans It Takes Two från år 2021 är ett action-äventyr spel. Det är en nivå från vardera spelsom det fokuseras på. Arbetet inleddes i form av en analys som gjordes av ljudmiljön i nivåerna för att identifiera viktiga egenskaper och ljud hos spelen. Nivåerna spelades igenom och spelades in för att vidare analyseras. I diskussionen så lyfts det även fram likheter och olikheter mellan de båda spelens ljudmiljöer för att finna samband. Undersökningen gjordes med betoning på Murray Schafers koncept “soundscape” med tillhörande begrepp “keynote”, “soundmark” och “signal” som grunden. Begrepp och verktyg från forskning inom filmmusik användes också, såsom “dieges” och “ledmotiv”. Anledningen till utförandet av arbetet är att öka förståelse och komma fram till hur ljud och musik kan berätta något i dator och tv-spel ensamt eller tillsammans med det visuella. Spridningen genremässigt på dessa två speltitlar ger också en bredare bild i hur det kan se ut iljudmiljön inom dator och tv-spel. En av den viktigaste punkten i analysen handlarom hur ljudet och musiken kan kommentera och berätta om situationer i spelen. Hur ljudet och musiken med andra ord bidrar till att bygga upp de virtuella världarna ensamt eller tillsammans med i huvudsak bilden.

Under 2 månaders tid har jag befunnit mig på ett kontor i Alvesta, närmare bestämt hos sken- och konsolsystemstillverkaren Hyllteknik. Där har jag som den första designern någonsin på företaget jobbat nära dess ledning i arbetet med att ta fram en ny skärmvägg. I designarbetet har jag fokuserat på, och lyckats med, att effektivisera produktens tillverkningsprocess och produktionskostnader. Designen har också en genomgripande miljömedvetenhet. Bland annat har min efterforskning av miljövänliga material resulterat i att skärmväggens stålram håller en ljudabsorbent som består av 100% polyesterfiber och har samma kretslopp som återvinningsbara PET-flaskor. Detta material har absorptionsklass A, med andra ord fungerar skärmen som en utmärkt ljuddämpare. Målet är att nå ut till kontor med en miljömedveten strävan, mån om de anställdas arbetsmiljö vad det gäller kontorets ljudlandskap och skapandet av rumsliga ytor för trivsel och arbete. För att ihopkopplade skärmväggar ska sluta tätt och kunna bära hyllplan har jag ritat en helt ny stålprofil som utgör skärmens gavlar. Profilen är lika vacker som den är komplex och kommer att tas fram av Europas mest kvalificerade profiltillverkare, Welser Profile i Österrike. I den nya profilen har jag integrerat två av Hylltekniks C-profiler vilket medför att man på båda sidor av skärmväggen får tillgång till utbudet av företagets steglösa hyllsystem. Kunderna kan välja mellan att få skärmen på ben eller fot. Benen går att få på hjul så att skärmväggen blir flyttbar och kan fungera som t.ex. presentationsyta eller skapa tillfälliga rumsligheter. Fötterna är plana utmed golvet för att eliminera benens eventuella snubbelrisk i mindre kontor. Både ben och fot monterar man enkelt i profilen på var sin sida om skärmväggen. Tack vare den steglösa profilen kan skärmen komma upp så långt som 200 mm från golvet. På så sätt kan skärmväggens höjdläge variera mellan marknadens populäraste höjder, 1400-1600 mm. Dessutom går absorptionsmaterialet att få i olika färger med ramen i olika lacker och ytbehandlingar. Jag tror att skärmväggens enhetliga designuttryck kommer att locka inredare och arkitekter att utmana skärmväggens flexibilitet och alla möjligheter, samt förena den med nya.

<p>Under 2 månaders tid har jag befunnit mig på ett kontor i Alvesta, närmare</p><p>bestämt hos sken- och konsolsystemstillverkaren Hyllteknik. Där har jag som den</p><p>första designern någonsin på företaget jobbat nära dess ledning i arbetet med att ta</p><p>fram en ny skärmvägg.</p><p>I designarbetet har jag fokuserat på, och lyckats med, att effektivisera produktens</p><p>tillverkningsprocess och produktionskostnader. Designen har också en genomgripande</p><p>miljömedvetenhet. Bland annat har min efterforskning av miljövänliga</p><p>material resulterat i att skärmväggens stålram håller en ljudabsorbent som består av</p><p>100% polyesterfiber och har samma kretslopp som återvinningsbara PET-flaskor.</p><p>Detta material har absorptionsklass A, med andra ord fungerar skärmen som en</p><p>utmärkt ljuddämpare. Målet är att nå ut till kontor med en miljömedveten strävan,</p><p>mån om de anställdas arbetsmiljö vad det gäller kontorets ljudlandskap och skapandet</p><p>av rumsliga ytor för trivsel och arbete.</p><p>För att ihopkopplade skärmväggar ska sluta tätt och kunna bära hyllplan har jag ritat</p><p>en helt ny stålprofil som utgör skärmens gavlar. Profilen är lika vacker som den</p><p>är komplex och kommer att tas fram av Europas mest kvalificerade profiltillverkare,</p><p>Welser Profile i Österrike. I den nya profilen har jag integrerat två av Hylltekniks</p><p>C-profiler vilket medför att man på båda sidor av skärmväggen får tillgång till utbudet</p><p>av företagets steglösa hyllsystem.</p><p>Kunderna kan välja mellan att få skärmen på ben eller fot. Benen går att få på hjul</p><p>så att skärmväggen blir flyttbar och kan fungera som t.ex. presentationsyta eller</p><p>skapa tillfälliga rumsligheter. Fötterna är plana utmed golvet för att eliminera</p><p>benens eventuella snubbelrisk i mindre kontor. Både ben och fot monterar man</p><p>enkelt i profilen på var sin sida om skärmväggen. Tack vare den steglösa profilen</p><p>kan skärmen komma upp så långt som 200 mm från golvet. På så sätt kan skärmväggens</p><p>höjdläge variera mellan marknadens populäraste höjder, 1400-1600 mm.</p><p>Dessutom går absorptionsmaterialet att få i olika färger med ramen i olika lacker</p><p>och ytbehandlingar.</p><p>Jag tror att skärmväggens enhetliga designuttryck kommer att locka inredare och</p><p>arkitekter att utmana skärmväggens flexibilitet och alla möjligheter, samt förena</p><p>den med nya.</p>

Denna uppsats har som syfte att studera hur föreställningar om ljud påverkar den fysiska planeringen i städer. För arbetet har åtgärdsprogram mot buller i Malmö och Göteborg analyserats utifrån de två teoretiska fälten Soundscape och Environmental Noise.  Soundscape definieras av människans uppfattning av den akustiska miljön. Detta teoretiska fält hanterar främst ljud som uppskattas av människan vilket är beroende av rumslig- och social kontext. Environmental noise tar utgångspunkt i ljudets negativa effekter på hälsan, vilket studeras genom ljudets fysiskt mätbara värden främst ljudnivå. Resultatet av arbetet visar att det teoretiska fältet soundscape endast kan identifieras i vissa rumsliga kontexter i staden. I parker och rekreationsområden framstår soundscape vara som mest tydligt, detta visa att stärkande åtgärder för uppskattade ljud ska genomföras måste många människor gynnas. Vidare framstår soundscape delvis kunna identifieras i bostadens utomhusmiljö genom åtgärden tyst sida. Det verkar finnas svårigheter att föreslå praktiska lösningar inom soundscape på grund av brist på kunskap och att lösningar ska baseras på platsen kontext. Det teoretiska fältet environmental noise framstår vara närvarande i nästintill alla stadens rumsliga kontexter och abstraktionsnivåer. Detta då kommunerna alltid har ett ansvar att hantera och prioritera hälsorisker. / This bachelor thesis aims to examine how the notions of sound affects the spatial planning of cities. Two cases, one of Malmö and one of Gothenburg will be analyzed through the two theoretical fields Soundscape and Environmental Noise. Soundscape is defined by human perception of the acoustic environment. This theoretical field is mostly dealing with sound that is appreciated and is dependent on spatial- and social context. Environmental noise is based on the negative health effects from noise, which is studied through physical measurable values of sounds. The results of this bachelor thesis show that the theoretical field soundscape can be identified only in certain spatial contexts in the city. Soundscape seems to be most prominent in parks and recreational areas. This implies that enhancing measures for appreciated sounds are only implemented in places where a large number of people will benefit. Furthermore it appears that soundscape is partially identifiable in urban environments in close proximity to dwellings in concept of a quiet side. Due to the lack of knowledge and the fact that solutions linked with soundscape should be based on specific spatial context there appears to be a difficulty for municipalities to take concreate actions associated with this notion of sound. The theoretical field environmental noise appears to exist in most of the city's spatial contexts and levels of abstraction. This is because municipalities always have a responsibility to manage and prioritize health risks.

I detta arbete undersöks ljudlandskaps berättande förmåga. En jämförelse mellan upplevda inre mentala bilder hos lyssnare till två slags ljudberättande genomfördes (ljudlandskap och tillagd berättarröst). I tidigare forskning har inre bildframställning korrelerat med engagemang, uppmärksamhet och andra variabler kopplade till inlevelse eller behållning av texter eller ljudmedia. Inför den kvantitativa studien togs två ljudartefakter (ljudlandskap och tillagd berättarröst) samt en webbenkät fram. Resultaten i studien bekräftar tidigare forskning, de ställda frågorna kring inre bilder har en hög intern konsistens. Utöver detta tyder resultaten på att gruppen som lyssnade på ljudkompositionen innehållandes berättarrösten upplevde både fler och mer levande inre bilder. Det gick också att se en större spridning bland svarsvärdena för de som lyssnade på endast ljudlandskapen. Att döma av en öppet ställd fråga, upplevde samtidigt de två grupperna likartade inre bilder. En kvalitativ ansats saknas i stort i detta arbete. Med en triangulering av data i form av exempelvis intervjuer hade eventuella nyanser i lyssnandet av de undersökta berättandeformerna kunnat tydliggöras.