This study explores the musical practice of designing a soundscape with the theoretical and methodological starting points of world building and soundscape ecology. Artistically, this exploration consists of the creation of three recordings each one portraying different narratives within the imagined and designed environment with theme of Human impact on the Swedish forest’s biodiversity. Methods and theories of world building elements are used to conceptualize the environment, while the approaches of soundscape ecology are used to portray this conceptualization during the recording process and when analyzing the results. The music was co-created in the studio through improvisation and the use of what I call multi- sensory material. The improvisational and material practice stemmed from my focus on the interrelationship between the conceptualized environment and the physical studio environment. A collaborative effort was made to portray and explore the sonic possibilities of the environment by evoking associations and reflections on the ecological interaction, meaning that between organisms and their environment. The purpose of this study is to examine the experience and value of designing a soundscape with world building and soundscape ecology as theoretical and methodological starting points. I believe many music creators hear their music as soundscapes and I want to contribute with knowledge to this phenomenon by theorizing the elements that compose a dynamic soundscape. The name of the thesis “Hearing the Forest for the Trees” is a reference to the idiomatic expression “seeing the forest for the trees”, meaning missing the greater picture by focusing too much on details. The expression relates to the knowledge gained in this project regarding the importance of conceptualizing the soundscape’s environment in order to create sound interaction with intention, and getting a wider perspective on how to design a rich sounding soundscape. / Denna uppsats utforskar den musikaliska praktiken i att designa ett ljudlandskap med teoretiska och metodologiska utgångspunkter från världsbyggande och ljudlandskapsekologi. Konstnärligt består detta utforskande av skapandet av tre inspelningar som var och en porträtterar olika berättelser inom den tänkta och designade miljön med temat: mänsklig påverkan på den svenska skogens biologiska mångfald. Metoder och teorier för världsbyggande används för att konceptualisera miljön, medan ljudlandskapsekologi används för att skildra denna konceptualisering under inspelning och senare analys. Musiken skapades tillsammans med musikerna genom improvisation och användandet av multisensoriskt material i studion. Improvisations- och materialpraktiken grundades ur mitt fokus på förhållandet mellan den konceptualiserade miljön och den fysiska studiomiljön. Genom samarbete skildrades och utforskades miljöns ljudmöjligheter genom att väcka associationer och reflektioner kring den ekologiska interaktionen, dvs den mellan organismer och deras miljö. Mitt huvudsakliga syfte i detta projekt är att utforska upplevelsen av och värdet i att designa ett ljudlandskap med världsbyggande och ljudlandskapsekologiska teorier och metoder som utgångspunkter. Jag tror att många musiker och producenter ser på sin musik som ljudlandskap och jag vill bidra med kunskap till detta fenomen genom att teoretisera de element som utgör ett ljudlandskap. Namnet på uppsatsen "Höra skogen för alla träd" är en referens till det idiomatiska uttrycket ”inte se skogen för alla träd”, vilket betyder att missa helhetsbilden genom att fokusera för mycket på detaljer. Uttrycket relaterar till den kunskap som erhållits i detta projekt om vikten av att konceptualisera ett ljudlandskaps miljö för att skapa ljudinteraktion med intention, och få ett bredare perspektiv på att designa ett rikt ljudlandskap.

Urbana grönområden med hälsofrämjande ljudmiljöer riskerar att försvinna eftersom det finns en trend att bygga tätare städer, vilket kan ge ökade bullerföroreningar. I svenska kommuner är ambitionen att skydda och behålla sådana ljudmiljöer. För denna undersökningen besöktes fyra områden i Malmö för att utvärdera deras ljudmiljöer. Metoderna som användes var ljudnivåmätningar, ljudlandskapsekologiska metoder (ljudupptagningar, spektrogram, akustiska index) och applicering av åtta parkkaraktärer översatta i ljudlandskapsterminologi. Användningen av de åtta karaktärerna i ljudlandskapterminologi kan vara ett effektivt sätt att utvärdera ljudmiljöer, men har troligen svårt att konkurrera med redan etablerade upplevelse- och hälsoeffektbaserade studietyper. Ljudlandskapsekologi kan utgöra en ny metod för vissa delar av utvärdering av ljudmiljöer, eftersom den har effektiva metoder för datainsamling, analys, och kartläggning, men kräver troligen ett utökat perspektiv i de bedömningsgrunder som finns i europeisk och svensk bullerlagstiftning. Ljudlandskap bör betraktas som resurser med ekologiska och sociala värden. / Urban green areas and their sound environments are linked to many health benefits. These areas are threatened to disappear with densifying cities and increasing noise pollution. In Swedish municipalities the aim is to preserve such areas. For this study four areas were visited in Malmö to evaluate their sound environments. The methods included sound measurements, soundscape ecology methods (sound recordings, spectrograms, acoustic indices) and the use of eight characteristics of green areas together with soundscape terminology. Using the eight characteristics together with soundscape terminology might be an effective way of evaluating sound environments, but will probably not compete with other perception-based and health impact assessment methods. On the other hand, soundscape ecology methods could play an important role in some parts of the quality assessment of sound environments, because of highly effective data collection, analysis and mapping, but requires an extension of the quality values in Swedish and European noise policy. Soundscapes should be viewed as resources with ecological and social values.