En viktig del av lagerhållning är att placera artiklar på ett sådant sätt att materialhanteringen i lagret sker så effektivt som möjligt, t.ex. genom minskad tid för plockning av artiklar. När artiklar ska plockas, för att packas och avsändas, kan det ske utifrån olika strategier, t.ex. med utgångspunkt i varje order som kunden lägger. Beroende på hur plockningen går till kan artiklar placeras på ett sätt som effektiviserar plockningen och därmed minskar plocktiden. Hellmans förlag är ett tredjepartslogistikföretag som lagerhåller utbildningsmaterial. Många av deras artiklar med låg plockfrekvens är placerade på åtkomliga lagerplatser medan artiklar med högre plockfrekvens är placerade på mindre åtkomliga platser. Vidare är andra artiklar placerade utspridda på ett flertal hyllor som i praktiken till stor del är tomma. Syftet med studien var att undersöka artikelplaceringen i Hellmans lager samt att med hjälp av ABC-analyser föreslå bättre artikelplaceringar för att reducera plocktiden. För att utföra passande ABC-analyser studerades relevanta klassificeringskriterier. Observationer och intervjuer genomfördes i Hellmans lager för att beskriva artikelplaceringen i dagsläget samt för att se möjligheter till förbättrad artikelplacering. Med hjälp av historiska data genomfördes ABC-analyser i lagret som utgjorde grunden för en ny artikelplacering. Artikelplaceringen i Hellmans buffertlager saknar särskild artikelnummerordning eller klassificering av något slag. I plocklagret är hyllorna till stor del tomma eftersom endast 12 % av lagerplatserna faktiskt ockuperas. Vidare är nästan 90 % av antalet artiklar placerade på den bortre halvan av hyllsektionerna. Med artiklars plockfrekvens som kriterium utfördes ABC-analyser för att klassificera artiklarna och föreslå nya placeringar. Förbrukning av artiklar användes som sekundärkriterium i dubbla ABC-analyser men bedömdes missvisande och användes därför inte i förbättringsförslagen. Med de endimensionella ABC-analyserna som grund förslås att placera artiklar utifrån fallande plockfrekvens samtidigt som någon typ av artikelnummerordning uppehålls samt att den höjdnivå som är närmast åtkomlig prioriteras.

Detta är en studie av artikelplaceringar på logistikföretaget som är placerade pålagerplatser som inte gynnar artiklarnas omsättning. Lagerplatser som är ogynnsamma avA-klassicerande artiklar har påverkat plockfrekvens negativt. Det har bidragit att ledtidenfrån att hämta en A- artikel tar längre tid än att hämta en annan A-artikel med lägreomsättning. Studien identifierar de negativa aspekter som påverkar plockfrekvens och vill bidra medförbättringsförslag för logistikföretaget. Studiens metod skapades genom att samla in datafrån både primär-och sekundärdata. Frågeställning var en del av strukturerad observationoch olika vetenskapliga artiklar relaterade till ämnesområdet samt litteratursökning varen del av primärdata. Studien har resulterat att orsakerna som är ABC-klassificering och Lean har en kopplingtill sambandet mellan artikelplacering och plocktid. Orsakerna som förekommer harbidragit negativ påverkan hos logistikföretaget. Vidare har studien kommit fram till ett resultat genom intervjuer och litteraturteorier därlogistikföretaget förlorar många produktionstimmar kring orsaken. Logistikföretagetbehöver implementera nya åtgärder för förbättring och utveckling. Slutsatsen iundersökningen redovisar vad logistikföretaget ska åtgärda de negativa aspekterna sompåverkar artikelplacering och plocktiden. • Minimera slöseri genom att förkorta gångavståndet. • Omsortera artiklarna. • Kompetensutveckling inom Lean och 5S för att jobba smartare. • Implementera olika standarden som hjälper till att förnya arbetssätt ochutveckling. • Upprätthålla ordning och reda genom att identifiera artiklar som behöverplaceras om och leverantörer. • Utöva mer av parametrar (försäljning, uttag och plockfrekvens). • Effektivisera lagerhanteringssystem (in-och utleveranser, plock, lagerplatser). Arbetet avgränsas till en del av artikeloptimering inom logistik och placering av Aklassificerade artiklar samt påverkan i plockfrekvensen. COVID-19 har varit understudiens tid ett hinder som begränsade studiens författare vistelse hos logistikföretaget. / The purpose of the survey is to investigate article placements at the logistics companythat are unproductively located. Unproductive places of A-classing articles have had anegative effect on picking frequency, which has contributed to the lead time to retrieveone A-article taking longer than retrieving another A-article with lower turnover. The purpose of the survey is to identify the negative aspects that affect the pickingfrequency in order to provide the logistics company with information about the aspectsthat indicate improvement. The method survey was created by collecting data throughboth primary and secondary data. Structured observation and questioning were part of a semi-structured interview andvarious scientific articles related to the subject area as well as literature search were partof secondary data. The investigation has resulted in the current reasons behind theconnection between article placement and picking time having been negatively affectedby the logistics company. Furthermore, research has come to a result where the logistics company loses manyproduction hours around the cause that need to implement new measures for improvementand development. The conclusion of the survey reports that the logistics company shouldaddress the negative aspects that affect item placement and picking time. • Minimize waste by shortening the walking distance. • Rearrange the items. • Skills development within Lean and 5S to work smarter. • Maintain order by identifying items that need to be repositioned and suppliers. • Exercise more parameters (sales, withdrawals and picking frequency). • Streamline inventory managementsystems (inbound and outbound deliveries,picks, warehouse locations). The work was limited to part of article optimization in logistics and placement of Aclassified articles and the impact on the picking frequency. During the study, COVID-19 has been an obstacle that limited the study's authors to stay longer with the logisticscompany.

Uppsatsen undersöker hur Emballator Växjöplast prioriterar och resonerar kring aspekterna volymutnyttjande, plocktid, säkerhet, kapitalbindning och servicenivå vid optimering av deras färdigvarulager. Författarna kom fram till följande slutsats: Fallföretaget prioriterar säkerhet högst för att skydda individen Servicenivå prioriteras efter säkerhet då de arbetar kundfokuserat. Efter servicenivå prioriteras volymutnyttjande för att minska sin externlagring. Plocktid prioriteras efter volymutnyttjande där målsättningen är att undvika nyanställningar. Sist prioriteras kapitalbindning då denna inte är fokus för logistikfunktionen.   Vidare undersöker författarna hur en multi-criteria optimization av aspekterna vid optimering av färdigvarulagret kan gå till. Författarna kommer fram till följande slutsatser: The main criteria method är bäst lämpad optimeringsmetod. Volymutnyttjande ska minimeras givet att resterande aspekter uppfyller respektive bivillkor. De flesta förvaringsmetoder och artikelplaceringar uppfyller aspekternas bivillkor Bäst lämpad förvaringsmetod och artikelplacering grundas därför på vilken som möjliggör bäst volymutnyttjande. Slutligen utvärderas Emballator Växjöplasts nuvarande färdigvarulager sett till aspekterna utifrån analysen för frågeställning 2. Här presenteras även kortsiktiga och långsiktiga förbättringsförslag. Författarna kom fram till följande slutsats: Deras nuvarande förpackning, förvaringsmetod samt artikelplacering tillgodoser respektive bivillkor men kan förbättras sett till the main criteria, volymutnyttjande. Ett kortsiktigt förbättringsförslag genom att utföra en liknande artikelplacering på bättre sätt kan upp till 38-57 fler pallar rymmas på färdigvarulagret. Ett långsiktigt förbättringsförslag genom att kombinera traditionella pallställage och drive-through eller push-back-hyllor, kan totala antal pallplatser på färdigvarulagret öka med 18,4 %. / The essay examines how Emballator Växjöplast prioritize and reason among the aspects safety, service level, utilization rate, order picking time and capital tied up in inventory when optimizing their finished goods warehouse. The authors came to the following conclusion: Firstly, they prioritize safety the highest to protect the individuals within the warehouse. Service level is prioritized secondly because they operate with a customer focus. After service level utilization rate is prioritized to lower their need for external storage. Order picking time is prioritized after utilization rate with the goal to avoid the need for employing more operators within the warehouse. Lastly capital tied up in inventory is prioritized because the aspect is not in focus for the logistics department.   Moreover, the authors investigate how multi-criteria optimization as an optimization method can be used when optimizing a finished goods warehouse considering several contradictive aspects and the conclusion is: The main criteria method is best suited in optimization method. Utilization rate is the main criteria and the other aspects are constraints. The majority of storage systems and storage assignment policy are within the constraints. The best storage systems and storage assignment policy is therefore mainly determined by the main criteria.   Lastly a discussion regarding the finished goods warehouse is held and both short term and long term improvements regarding the aspects are presented. The conclusions made by the authors are as follows: Their current packaging, storage systems and storage assignment policy is sufficient in terms of the different constraints but the main criteria can be improved. Short term improvements are to use a similar storage assignment policy in a better way and enable room for 38-57 more pallets in the finished goods warehouse. Long term improvements are to improve both storage assignment policy and the storage system. By combining traditional racks with some other storage system such as drive-through or push-back-shelves the number of pallets that can fit within the warehouse can increase by 18,4%.

Many companies do not prioritize warehouse logistics sufficiently in their core business, with the help of increased knowledge, more companies can reduce non-value-creating activities on their warehouse space. There is research and methods designed for standard warehouses that help reduce picking time and non-value-adding activities, however, there is not enough research regarding companies with limited warehouse space and how they can work towards continuous improvement. The purpose and contribution of the study is increasing knowledge of how companies with limited warehouse space can manage and time-efficient their warehouse space with the help of warehouse logistics. A qualitative case study has been performed with observations and an interview where picking time has been the main focus. The collection of the theoretical framework has been reviewed and revised through scientific articles and other literature to strengthen the empirical research. The research is delimited and focuses on limited storage areas. More specifically, the study has placed its emphasis on warehouse logistics and picking time. The study looked at a company's limited storage space and focused on a small part in a delivery, from arrival control to storage. In the empirical study, a case company has been studied and confirmed that warehouse logistics needs to be given better priority in companies with limited warehouse space. With the help of reduced time in warehouse routines, many companies can reduce non-value-creating activities. The purpose of the study and issues will contribute to future research and can be used as a basis. Future research will also help other companies in the same situation to eliminate non-value-adding activities and reduce picking time. / Många företag prioriterar inte lagerlogistik tillräckligt i sin kärnverksamhet, med hjälp av en ökad lagerlogistik-kunskap kan fler företag reducera icke-värdeskapande aktiviteter på lagerytan. Det exister forskning och metoder som är utformade för standardlager som hjälper till att reducera plocktid och icke-värdeskapande aktiviteter, däremot saknas det tillräcklig forskning gällande företag med begränsad lageryta och hur dom kan arbeta mot ständiga förbättringar när det kommer till lagerlogistik.  Studiens syfte och bidrag ligger i att öka kunskapen om hur företag med begränsad lageryta, med hjälp av lagerlogistik, kan hantera och tidseffektivisera sin lageryta. En kvalitativ fallstudie har utförts med observationer och mejlkommunikation där plocktid varit huvudfokus. Samling av det teoretiska ramverket har genom vetenskapliga artiklar och annan litteratur granskats och reviderats för att stärka den empiriska undersökningen. Forskningen avgränsas och fokuserar på begränsade lagerytor. Mer specifikt har studien lagt sin vikt på lagerlogistik och plocktid. Studien har tittat på ett fallföretags begränsade lageryta och på en liten del i en leverans, från ankomstkontroll till förvaringsförråd.  I den empiriska undersökningen har ett fallföretag studerats och bekräftat att lagerlogistik behöver prioriteras bättre hos företag med begränsad lageryta. Med hjälp av reducerad tid vid lagerrutiner kan många företag reducera icke-värdeskapande aktiviteter. Studiens syfte och frågeställningar kommer att bidra till framtida forskningar och kan användas som underlag. Framtida forskning kommer även bidra med att hjälpa andra företag i samma sits att eliminera icke-värdeskapande aktiviteter och reducera plocktid.