Global ETD Search

1	Elevers kunskaper i nionde skolåret om energiflödet på jorden Tegård, Martin January 2007 (has links) Syftet med denna studie är att undersöka grundskoleelevers kunskaper om energiflödet på jorden. 73 elever i nionde klass har deltagit i enkätundersökningen och besvarat 6 frågor av öppen karaktär om energikedjor i jordens energiflöde. Min utgångspunkt är en tidigare genomförd undersökning inom samma område, som var en del av utvärderingen av grundskolans utbildning som Skolverket stod bakom 1995. Utifrån jämförelser med resultaten från skolverkets undersökning dras nya slutsatser. En slutsats är att elever presterar bättre på skriftliga uppgifter om jordens energiflöde då de får förklara enskilda energikedjor i riktning bakåt. Exempel på det är energiövergångar mellan vattenkraftverk och vattencykeln, eller mellan växterna och solen. Beskrivningarna blir detaljrikare och större andel elever beskriver hela kedjans längd. Resultaten visar även att eleverna har kunskapsbrister om jordens energiflöde. Få vet hur vindar bildas och ofta förknippar de energiomvandlingar mest med aktivitet och objekt som innehåller energi än de talar om själva energins flöde. En vardagsföreställning är att eleverna tror att utsläpp och avfall från kärnkraft gör hål i ozonlagret som i sin tur ökar växthuseffekten. energi energiflöde energikedjor enkät grundskolan naturvetenskap Physical Sciences Fysik
2	Potential till industriell symbios : Kartläggning av industriella synergier i syfte att öka resurseffektiviteten längs Norrlandskusten Everheim, Fanny January 2018 (has links) The concept of industrial symbiosis aspires to increase regional resource efficiency by correlating traditionally separate industrial corporation towards a common goal regarding economic benefits and reduced environmental influence. The aim of this study was to determine the potential to industrial symbiosis within communities along the coast of northern Sweden, evaluating the possibility to increase the regional resource efficiency. Initially, eleven communities were evaluated regarding two validated indicators, industrial diversity and economic yield. Two considered communities, Umeå and Örnsköldsvik acquired the most promising values and were hence selected to be included further in the study. In order to evaluate the potential to industrial symbiosis, information regarding the industrial material and energy flows associated with the two were retrieved and analyzed. Additionally, the aggregated industries were categorized by national and European industrial classification codes, which enabled an analogy with already implemented, international synergies in the same industrial fields. Ultimately, 31 potential synergies could be charted within and between the studied communities. Örnsköldsvik exhibited a more superior potential to industrial symbiosis than Umeå, although the latter conducted a higher value regarding industrial diversity than the previous. The result was partly conducted by established correlations between the industrial composition within the studied communities and virtual cases of implemented synergies consisting of the same industries and energy or material flows around the world. The potential to industrial symbiosis along the northern coast of Sweden could ultimately be determined which, if enforced, could be expected to increase the regional resource efficiency. industriell ekologi industriell symbios industriell resurseffektivitet industriell synergi material- och energiflöde Natural Sciences Naturvetenskap
3	Energiundervisningen i Grundskolan En studie av några lärares syn på sin energiundervisning Sallnäs, Dora January 2007 (has links) Syftet med denna uppsats är att visa hur några lärare i grundskolan tolkar sitt uppdrag att undervisa om energi. I bakgrunden beskrivs några faktorer som kan styra lärarnas tänkande om energiundervisningen och två olika synsätt, som lärare kan ha på hur energiundervisning bedrivs. De båda synsätten kallar jag naturvetenskapligt och samhällsvetenskapligt synsätt. Undersökningen består av en enkätdel och en intervjudel och dessa styrs av mina två forskningsfrågor: 1. Vilka syften har några lärare med sin energiundervisning? 2. Vilket innehåll i undervisningen väljer dessa lärare?Enkäten är riktad till alla lärare på tre utvalda skolor. Enkäten följs av att sju lärare på samma skolor intervjuas. Dessa är SO- eller NO-lärare, eftersom dessa verkar ha mest synpunkter enligt enkätresultaten. Avsikten med intervjuerna är att de ska ge en djupare bild av lärarnas tankar.Resultaten visar att många lärare, även NO-lärare har ett samhällsvetenskapligt synsätt, men en liten del av alla lärare har ett syfte som handlar om undervisning för en hållbar utveckling. Demokratiundervisningen med möjlighet till påverkan i skola och samhälle kommer i skymundan, men diskussion och problemlösning som arbetsform i klassrummet anses av många vara viktig. De flesta prioriterar en energiundervisning som handlar om hushållning, användande och miljöpåverkan av till exempel växthuseffekten. Av de rent naturvetenskapliga begreppen anser de flesta fotosyntesen vara den viktigaste. Andra menar, att det finns energi överallt och allt liv är beroende av energi och detta motiverar undervisningen. De sista är ofta NO-lärare. Många av lärarna i de tidigare årskurserna verkar inte lägga någon större vikt vid en undervisning, som handlar om energins flöde och energiomvandlingar. Dessa lärare kan behöva någon form av fortbildning eller organiserat samarbete mellan årskurser och ämnen, vilket inte är så vanligt på de undersökta skolorna. Ett samarbete skulle för alla lärare kanske kunna ge ett bättre utnyttjande av den tid, som finns för undervisning om energi, genom att lärarna på respektive skola kunde planera en meningsfull integrering mellan ämnen och en bra progression i undervisningen om energi för en hållbar utveckling i framtiden. energianvändare energianvändning energiomvandling energiundervisning energiflöde fotosyntes hållbar utveckling kretslopp miljöpåverkan växthuseffekt Physical Sciences Fysik
4	Flöden på ett krigssjukhus : En kartläggning av energi- och vattenförbrukningen på Akademiska sjukhuset i Uppsala Björnsdotter, Josefine, Cedergren, Andrea, Ekblad, Linnea, Sigurdsson, Erica, Stenlund, Agnes January 2020 (has links) Ett säkert samhälle kräver välplanerade strategier för att uppehålla samhällets tjänster, även i situationer då leveranser och tillhandahållning av resurser kan förhindras – som vid kris och krig. Det är därför viktigt att sjukhus, inte minst sjukhus som går under benämningen krigssjukhus och har extra krav på beredskap, har tillgång till ett överskott av viktiga resurser via tillförlitliga alternativa vägar; redundans. Syftet med projektet som beskrivs i denna rapport var att kartlägga flöden av värme, kyla, elektricitet och vatten på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Detta för att kunna identifiera sårbarheter och beroenden av utomstående faktorer som kan riskera att äventyra sjukhusets funktion. Projektet genomfördes på beställning av Region Uppsala, i samarbete med STUNS Energi. Med hjälp av mätdata över årsförbrukning av de respektive resurserna gjordes beräkningar över fördelningen till olika användningsområden, i studien kallade poster, inom sjukhuset. Beräkningarna byggde på information (såsom antal och dagsförbrukning) om stora punktlaster för värme, kyla, elektricitet och vatten. För elektriciteten bestämdes vissa poster även utifrån resultat från liknande studier över resursfördelning på sjukhus. För vattenförbrukning gjordes beräkningar med hjälp av antaganden gällande rutiner för vattenförbrukning hos personal och patienter, bland annat baserade på hur stor andel av personalen som bedriver vårdverksamhet och inte. Slutligen beräknades, från givna data, hur ekonomiska resurser fördelade sig mellan de studerade flödena. Resultaten presenterades i form av resursflöden i flödesdiagram och visade att den största andelen kyla gick till processkyla, den största andelen värme gick till komfortvärme, den största andelen el gick till icke-kritisk ventilation, den största andelen vatten gick till handtvätt och att den största kostnaden var för resurser till allmän fastighetsanvändning (exempelvis uppvärmning och belysning). I övrigt gick en mindre andel resurser till olika poster som kan betraktas som kritiska, exempelvis operation och dialys, vilka bör prioriteras i krissituation. Akademiska sjukhuset har pålitliga system för energi- och vattenförsörjning när alla utomstående leveranser fungerar, men då inga reservsystem finns för värme eller kyla kan brister i systemen få negativa konsekvenser för sjukhusets verksamhet. Även vattenförsörjningen saknar redundans på området och är beroende av nödvatten från andra aktörer ifall den kommunala försörjningen skulle brista. Utan Akademiska sjukhusets tillgång till nämnda resurser kan konsekvenserna bli allvarliga, även på samhällsnivå, eftersom vissa av de resurskrävande posterna är livsnödvändiga för de människor som använder dem. Sårbarheten kan minskas med hjälp av återcirkulation av resurser inom sjukhuset och genom planering av resursfördelning till prioriterade poster vid kris. Hållbarhet Flöden Sjukhus Resurser Förbrukning Energi Vatten Sårbarhet Redundans Säkerhet Energiflöde Fjärrvärme Fjärrkyla Elektricitet Elkyla Flödesdiagram Akademiska sjukhuset Environmental Sciences Miljövetenskap
5	Energy flow model for a scrapper conveyor unit / Energiflödesmodell till en skraptransportörsmodul André, Meza Kahn January 2019 (has links) Värmevärden AB is an energy company that distributes district heating. One of their challenges today is to reduce the energy losses and wear that occur in the plant's scrapper conveyor unit. The conveyor belt is in constant motion whether it is transporting fuel or going unloaded at idle. An understanding of the module's energy flow needs to be mapped. An energy flow behavior model for the scrapper conveyor unit is presented. The energy flow in the startup sequence when the belt runs at idle and at full load is simulated. The simulations visualize the velocity and acceleration of the belt as a function of time and the current flow in the engine when getting started. The model allows changes on various parameters such as engine velocity, current limitations, work efficiency and enables the calculation of necessary material to achieve a desired power delivery. With a current-limited engine of 140 [A], a lower acceleration is obtained as the belt transports the fuel masses. Energy losses are also reduced as the belt is started by their own mass when transportation is needed. This means that the wear on the components of the plant decreases as transportation takes a more controlled form. / Värmevärden AB är ett energibolag som distribuerar fjärrvärme. En av deras utmaningar idag är att minska energiförlusterna och slitaget som uppstår i anläggningens skrapstransportörs modul. Transportbandet är i konstant rörelse vare sig det transporterar bränsle eller går olastad i tomgång. Förståelse för modulens energiflöde behöver kartläggas. En beteendemodell för skraptransportörens modul presenteras. Genom analys av energiflödet i systemet simuleras startförloppet när bandet körs i tomgång och vid full last. Simuleringarna visualiserar bandets hastighet och acceleration som funktion av tid och även motorns strömförlopp under uppstartsfasen. Modellen tillåter ändringar på diverse parametrar såsom motorns varvtal, strömbegränsning, verkningsgrad och möjliggör även framräkningen av nödvändigt material för att uppnå en viss leverans uteffekt. Med en strömbegränsad motor på 140 [A] fås en lägre acceleration när bandet transporterar bränslemassorna. Energiförlusterna minskar också eftersom bandet sätts igång av massornas egenvikt när transporteringen behövs. Detta medför att slitaget på anläggningens komponenter minskar i och med att transporten sker i mera kontrollerade former. Scrapper conveyor unit behavior model simulations energy flow empty load full load Skraptransportör beteendemodell simulering energiflöde tomgång full last Engineering and Technology Teknik och teknologier
6	Towards sustainable urban transportation : Test, demonstration and development of fuel cell and hybrid-electric buses Folkesson, Anders January 2008 (has links) Several aspects make today’s transport system non-sustainable: • Production, transport and combustion of fossil fuels lead to global and local environmental problems. • Oil dependency in the transport sector may lead to economical and political instability. • Air pollution, noise, congestion and land-use may jeopardise public health and quality of life, especially in urban areas. In a sustainable urban transport system most trips are made with public transport because high convenience and comfort makes travelling with public transport attractive. In terms of emissions, including noise, the vehicles are environmentally sustainable, locally as well as globally. Vehicles are energy-efficient and the primary energy stems from renewable sources. Costs are reasonable for all involved, from passengers, bus operators and transport authorities to vehicle manufacturers. The system is thus commercially viable on its own merits. This thesis presents the results from three projects involving different concept buses, all with different powertrains. The first two projects included technical evaluations, including tests, of two different fuel cell buses. The third project focussed on development of a series hybrid-bus with internal combustion engine intended for production around 2010. The research on the fuel cell buses included evaluations of the energy efficiency improvement potential using energy mapping and vehicle simulations. Attitudes to hydrogen fuel cell buses among passengers, bus drivers and bus operators were investigated. Safety aspects of hydrogen as a vehicle fuel were analysed and the use of hydrogen compared to electrical energy storage were also investigated. One main conclusion is that a city bus should be considered as one energy system, because auxiliaries contribute largely to the energy use. Focussing only on the powertrain is not sufficient. The importance of mitigating losses far down an energy conversion chain is emphasised. The Scania hybrid fuel cell bus showed the long-term potential of fuel cells, advanced auxiliaries and hybrid-electric powertrains, but technologies applied in that bus are not yet viable in terms of cost or robustness over the service life of a bus. Results from the EU-project CUTE show that hydrogen fuelled fuel cell buses are viable for real-life operation. Successful operation and public acceptance show that focus on robustness and cost in vehicle design were key success factors, despite the resulting poor fuel economy. Hybrid-electric powertrains are feasible in stop-and-go city operation. Fuel consumption can be reduced, comfort improved, noise lowered and the main power source downsized and operated less dynamically. The potential for design improvements due to flexible component packaging is implemented in the Scania hybrid concept bus. This bus and the framework for its hybrid management system are discussed in this thesis. The development of buses for a more sustainable urban transport should be made in small steps to secure technical and economical realism, which both are needed to guarantee commercialisation and volume of production. This is needed for alternative products to have a significant influence. Hybrid buses with internal combustion engines running on renewable fuel is tomorrow’s technology, which paves the way for plug-in hybrid, battery electric and fuel cell hybrid vehicles the day after tomorrow. / QC 20100722 acceptance analysis auxiliary system bus Clean Urban Transport for Europe concept CUTE demonstration driver drive cycle duty cycle energy flow evaluation fuel cell heavy duty vehicle hybrid management hybrid vehicle hydrogen passenger PEM safety Sankey diagram series hybrid sustainable test urban transport vehicle simulation acceptans analys hjälpaggregat buss Clean Urban Transport for Europe koncept CUTE demonstration körcykel förare energiflöde utvärdering bränslecell tunga fordon hybridsystemkontroll hybridfordon vätgas passagerare PEM säkerhet Sankey-diagram seriehybrid uthållig hållbar test stadstransport fordonssimulering Vehicle engineering Farkostteknik Chemical engineering Kemiteknik

1

Page generated in 0.0372 seconds