Global ETD Search

1	Att skapa en uthållig projektverksamhet : en studie ur ett HRM-perspektiv om stresshantering i projektintensiva organisationer Bäckström, Helene, Jansson, Lisa January 2006 (has links) <p>Dagens samhälle präglas av ett antal utvecklingstrender. En framstående trend är den dramatiska tekniska utvecklingen, som ställer krav på flexibilitet från företagens sida. En annan aspekt av de pågående utvecklingstrenderna är att humankapitalet förefaller utgöra en allt viktigare faktor för företagen. För att möta dessa förändringar har företag i allt större utsträckning börjat tillämpa projektbaserade arbetsformer. Ytterligare en förändring som uppmärksammats under senare tid är den som berör den svenska folkhälsan. Sjukskrivningar relaterade till psykiska sjukdomar och besvär har uppvisat en kraftig ökning de senaste åren, där undersökningar visar att det finns en koppling mellan psykiska påfrestningar och stress i arbetslivet.</p><p>Syftet med denna studie var att ur ett HRM-perspektiv, och med fokus på stress, analysera vilka faktorer som är viktiga för att skapa en uthållig projektverksamhet i projektintensiva organisationer.</p><p>Som undersökningsmetod valde vi att genomföra en fallstudie på två projektintensiva företag. I enlighet med studiens kvalitativa ansats, genomfördes tio intervjuer med utvalda personer på fallföretagen.</p><p>Resultatet av studien visar att det förefaller inte bara vara viktigt vad som görs, utan även att något görs för att skapa en uthållig projektverksamhet. Med det menas att ledningens stöd och uppmärksamhet i stresshanteringsåtgärder är av avgörande betydelse. Genom att ledningen visar att de bryr sig om personalen, försvinner mycket av de upplevda problemen utan att någon konkret åtgärd egentligen har genomförts. Dock är inte de faktiska åtgärder som vidtas för att skapa uthållighet oviktiga. Studien visar att det finns viktiga faktorer i å ena sidan projektverksamhetens organisering och å andra sidan i de konkreta stresshanteringsåtgärder som vidtas för att skapa en uthållig projektverksamhet. Dessa faktorer är, med avseende på projektverksamhetens organisering, god planering, situationsanpassat ledarskap, snabb feedback, tydliga prioriteringar, kontinuerlig och lättillgänglig information, effektiv kommunikation, stöttande ledning och markerande av gränser. Med avseende på stresshanteringen har följande viktiga faktorer för en uthållig projektverksamhet kunnat urskiljas; beakta återhämtning, håll jämn och hög arbetsbelastning, identifiera och uppmärksamma individuella behov, sätt mål och bestäm önskvärt resultat, tillämpa förebyggande aktiviteter, uppmärksamma stressproblemet, skapa helhetssyn och struktur, ge erkänsla och uppskattning samt inse att alla har ett ansvar.</p> Projekt stress stresshantering uthållig projektverksamhet projektledning osäkerhet. Business studies Företagsekonomi
2	Att skapa en uthållig projektverksamhet : en studie ur ett HRM-perspektiv om stresshantering i projektintensiva organisationer Bäckström, Helene, Jansson, Lisa January 2006 (has links) Dagens samhälle präglas av ett antal utvecklingstrender. En framstående trend är den dramatiska tekniska utvecklingen, som ställer krav på flexibilitet från företagens sida. En annan aspekt av de pågående utvecklingstrenderna är att humankapitalet förefaller utgöra en allt viktigare faktor för företagen. För att möta dessa förändringar har företag i allt större utsträckning börjat tillämpa projektbaserade arbetsformer. Ytterligare en förändring som uppmärksammats under senare tid är den som berör den svenska folkhälsan. Sjukskrivningar relaterade till psykiska sjukdomar och besvär har uppvisat en kraftig ökning de senaste åren, där undersökningar visar att det finns en koppling mellan psykiska påfrestningar och stress i arbetslivet. Syftet med denna studie var att ur ett HRM-perspektiv, och med fokus på stress, analysera vilka faktorer som är viktiga för att skapa en uthållig projektverksamhet i projektintensiva organisationer. Som undersökningsmetod valde vi att genomföra en fallstudie på två projektintensiva företag. I enlighet med studiens kvalitativa ansats, genomfördes tio intervjuer med utvalda personer på fallföretagen. Resultatet av studien visar att det förefaller inte bara vara viktigt vad som görs, utan även att något görs för att skapa en uthållig projektverksamhet. Med det menas att ledningens stöd och uppmärksamhet i stresshanteringsåtgärder är av avgörande betydelse. Genom att ledningen visar att de bryr sig om personalen, försvinner mycket av de upplevda problemen utan att någon konkret åtgärd egentligen har genomförts. Dock är inte de faktiska åtgärder som vidtas för att skapa uthållighet oviktiga. Studien visar att det finns viktiga faktorer i å ena sidan projektverksamhetens organisering och å andra sidan i de konkreta stresshanteringsåtgärder som vidtas för att skapa en uthållig projektverksamhet. Dessa faktorer är, med avseende på projektverksamhetens organisering, god planering, situationsanpassat ledarskap, snabb feedback, tydliga prioriteringar, kontinuerlig och lättillgänglig information, effektiv kommunikation, stöttande ledning och markerande av gränser. Med avseende på stresshanteringen har följande viktiga faktorer för en uthållig projektverksamhet kunnat urskiljas; beakta återhämtning, håll jämn och hög arbetsbelastning, identifiera och uppmärksamma individuella behov, sätt mål och bestäm önskvärt resultat, tillämpa förebyggande aktiviteter, uppmärksamma stressproblemet, skapa helhetssyn och struktur, ge erkänsla och uppskattning samt inse att alla har ett ansvar. Projekt stress stresshantering uthållig projektverksamhet projektledning osäkerhet. Business studies Företagsekonomi
3	Om tidens värde : En sociologisk studie av senmodernitetens temporala livsvärldar / About the value of time : A sociological study of the temporal life worlds of late modernity Fuehrer, Paul January 2010 (has links) This dissertation explores the relationship between people’s conceptualisation and use of time in everyday life against the background of the political economy of the late modern welfare state. The main focus lies upon their evaluation of different time-uses in order to approach a better understanding of the moral economy of time. Special consideration is given to the role of commodification of time and the experience of time scarcity. Another topic investigated is the association of time with the striving for ecological sustainability in everyday live. The study is based upon three empirical materials. The first one consists of a subset of Statistic Sweden’s time-use database for inhabitants of Stockholm. The other two materials are qualitative interview studies. One was conducted with 85 unemployed people in Sörmland and Jämtland, the other with 45 inhabitants of Stockholm. The interviewees in the latter study were asked to consider two options for the future of welfare politics in Sweden: increasing wages combined with the same work hours as today or a substantial decrease in working hours accompanied by stagnating wages. Many interviewees consider time scarcity to be an important issue that needs to be integrated into the traditional concept of welfare. Time conflicts in everyday life, also regarding the choice of sustainable options, are solved with a certain moral flexibility still dominated by work ethics. Some interviewees try to articulate counter-images to the commodified concept of time by challenging traditional conceptions of the value of time and envision an ecological sound time use. These attempts draw attention to the importance of temporal commons such as vacations and also the need for a conscious time-politics in order to strengthen temporal welfare. time-use value of time temporal welfare moral economy of time temporal commons sustainability tidsanvändning tidens värde tidsmässig välfärd moralisk ekonomi temporala allmänningar uthållig utveckling Sociology Sociologi
4	Planering och hållbar bebyggelseutveckling i ett energi- och klimatperspektiv Lundström, Mats Johan January 2010 (has links) <p>”Det kommunala planmonopolet” gör att kommunerna är viktiga aktörer i utmaningen att minska energianvändning och klimatpåverkan inom bebyggelse- och transportsektorerna, vilka står för en övervägande del av landets totala energianvändning. Den största potentialen i kommunernas planering och reglering av ny bebyggelse ligger i möjligheten att påverka bebyggelsens lokalisering och täthet, vilket har betydelse för resandets omfattning och val av transportsätt. Plan- och bygglagen (PBL) ger kommunerna vissa möjligheter att påverka energianvändningen och energitillförseln för ny bebyggelse, men de är tämligen begränsade. Variabler som mikroklimat och stadstyper med låg omslutningskvot påverkar bebyggelsens energianvändning i ett byggnadsfysiskt perspektiv, men ur ett administrativt perspektiv spelar detta ingen roll sedan energikraven i Boverkets byggregler sedan några år tillbaka ställer krav på hela byggnadens energiprestanda och inte på enskilda byggnadsdelar. Om byggreglernas krav istället skulle gälla byggnadens energianvändning i ett livscykelperspektiv skulle detta ge en mer rättvis bild samtidigt som planeringsfrågor som placering av bebyggelse och samt stadstyper skulle påverka energianvändningen. Vidare efterfrågas riktlinjer för hur användningen av elektricitet i bebyggelsesektorn ska miljöbedömas samt en statlig samsyn om elens roll ibland annat uppvärmnings- och transportsektorerna.</p><p>Den stora effektiviseringspotentialen i bebyggelsesektorn finns dock i den befintliga bebyggelsen, vilket inte kan styras med vare sig markanvändningsreglering enligt PBL-planeringen eller Boverkets byggregler – det är fastighetsägarnas ansvar. Men planering kan omfatta så mycket mer än bara reglering. PBL:s organisation och krav på samrådsprocesser gör den kommunala planeringen till en viktig utvecklingsarena där såväl fastighetsägare som andra aktörer kan bjudas in att delta. Istället för ett traditionellt tvingande uppifrånperspektiv skulle den kommunala planeringen i högre grad kunna inta ett underifrånperspektiv och arbeta mer positivt och visa på möjligheterna att minska energianvändningen och få en mer hållbar energitillförsel, frågor som är bra både ur ett miljö- som ekonomiskt perspektiv. Planeringen skulle vidare behöva bli mer strategisk och genomförandeinriktad.</p><p>I forsknings- och utvecklingsprogrammet Uthållig kommun fysisk planering har nya planeringsmetoder och -verktyg introducerats i fem kommuner, med syfte att integrera energi- och hållbarhetsaspekterna i den kommunala fysiska planeringen. En studie av den introducerade arbetsmetodiken visar att det går bra att kombinera rationella och kommunikativa planeringsmetoder och -verktyg. Det breda och inkluderande tillvägagångssättet har lett till att de deltagande har ökat sin kunskap om och sett större samband mellan planering, energi, bebyggelse och transporter, men även ökad förståelse för andra aktörers synsätt och kompetenser. Studien visar att såväl rationellt tänkande och expertkunskap som lokala, vardagliga erfarenheter och kunskaper är viktiga i planeringsprocessen. Det behövs kunskap om såväl processledning som sakkunskaper om exempelvis energi och miljöpåverkan.</p> / Uthållig kommun stadsplanering kommunal planering fysisk planering stadsutveckling bebyggelseplanering urbana strukturer energianvändning energieffektivitet energitillförsel kommunikativ planering rationell planering planeringsteori Uthållig kommun klimat hållbar hållbar utveckling Physical planning Fysisk planläggning Comprehensive planning Översiktlig planering
5	Planering och hållbar bebyggelseutveckling i ett energi- och klimatperspektiv Lundström, Mats Johan January 2010 (has links) ”Det kommunala planmonopolet” gör att kommunerna är viktiga aktörer i utmaningen att minska energianvändning och klimatpåverkan inom bebyggelse- och transportsektorerna, vilka står för en övervägande del av landets totala energianvändning. Den största potentialen i kommunernas planering och reglering av ny bebyggelse ligger i möjligheten att påverka bebyggelsens lokalisering och täthet, vilket har betydelse för resandets omfattning och val av transportsätt. Plan- och bygglagen (PBL) ger kommunerna vissa möjligheter att påverka energianvändningen och energitillförseln för ny bebyggelse, men de är tämligen begränsade. Variabler som mikroklimat och stadstyper med låg omslutningskvot påverkar bebyggelsens energianvändning i ett byggnadsfysiskt perspektiv, men ur ett administrativt perspektiv spelar detta ingen roll sedan energikraven i Boverkets byggregler sedan några år tillbaka ställer krav på hela byggnadens energiprestanda och inte på enskilda byggnadsdelar. Om byggreglernas krav istället skulle gälla byggnadens energianvändning i ett livscykelperspektiv skulle detta ge en mer rättvis bild samtidigt som planeringsfrågor som placering av bebyggelse och samt stadstyper skulle påverka energianvändningen. Vidare efterfrågas riktlinjer för hur användningen av elektricitet i bebyggelsesektorn ska miljöbedömas samt en statlig samsyn om elens roll ibland annat uppvärmnings- och transportsektorerna. Den stora effektiviseringspotentialen i bebyggelsesektorn finns dock i den befintliga bebyggelsen, vilket inte kan styras med vare sig markanvändningsreglering enligt PBL-planeringen eller Boverkets byggregler – det är fastighetsägarnas ansvar. Men planering kan omfatta så mycket mer än bara reglering. PBL:s organisation och krav på samrådsprocesser gör den kommunala planeringen till en viktig utvecklingsarena där såväl fastighetsägare som andra aktörer kan bjudas in att delta. Istället för ett traditionellt tvingande uppifrånperspektiv skulle den kommunala planeringen i högre grad kunna inta ett underifrånperspektiv och arbeta mer positivt och visa på möjligheterna att minska energianvändningen och få en mer hållbar energitillförsel, frågor som är bra både ur ett miljö- som ekonomiskt perspektiv. Planeringen skulle vidare behöva bli mer strategisk och genomförandeinriktad. I forsknings- och utvecklingsprogrammet Uthållig kommun fysisk planering har nya planeringsmetoder och -verktyg introducerats i fem kommuner, med syfte att integrera energi- och hållbarhetsaspekterna i den kommunala fysiska planeringen. En studie av den introducerade arbetsmetodiken visar att det går bra att kombinera rationella och kommunikativa planeringsmetoder och -verktyg. Det breda och inkluderande tillvägagångssättet har lett till att de deltagande har ökat sin kunskap om och sett större samband mellan planering, energi, bebyggelse och transporter, men även ökad förståelse för andra aktörers synsätt och kompetenser. Studien visar att såväl rationellt tänkande och expertkunskap som lokala, vardagliga erfarenheter och kunskaper är viktiga i planeringsprocessen. Det behövs kunskap om såväl processledning som sakkunskaper om exempelvis energi och miljöpåverkan. / Uthållig kommun stadsplanering kommunal planering fysisk planering stadsutveckling bebyggelseplanering urbana strukturer energianvändning energieffektivitet energitillförsel kommunikativ planering rationell planering planeringsteori Uthållig kommun klimat hållbar hållbar utveckling Miljöanalys och bygginformationsteknik Landscape Architecture Landskapsarkitetktur
6	Towards sustainable urban transportation : Test, demonstration and development of fuel cell and hybrid-electric buses Folkesson, Anders January 2008 (has links) Several aspects make today’s transport system non-sustainable: • Production, transport and combustion of fossil fuels lead to global and local environmental problems. • Oil dependency in the transport sector may lead to economical and political instability. • Air pollution, noise, congestion and land-use may jeopardise public health and quality of life, especially in urban areas. In a sustainable urban transport system most trips are made with public transport because high convenience and comfort makes travelling with public transport attractive. In terms of emissions, including noise, the vehicles are environmentally sustainable, locally as well as globally. Vehicles are energy-efficient and the primary energy stems from renewable sources. Costs are reasonable for all involved, from passengers, bus operators and transport authorities to vehicle manufacturers. The system is thus commercially viable on its own merits. This thesis presents the results from three projects involving different concept buses, all with different powertrains. The first two projects included technical evaluations, including tests, of two different fuel cell buses. The third project focussed on development of a series hybrid-bus with internal combustion engine intended for production around 2010. The research on the fuel cell buses included evaluations of the energy efficiency improvement potential using energy mapping and vehicle simulations. Attitudes to hydrogen fuel cell buses among passengers, bus drivers and bus operators were investigated. Safety aspects of hydrogen as a vehicle fuel were analysed and the use of hydrogen compared to electrical energy storage were also investigated. One main conclusion is that a city bus should be considered as one energy system, because auxiliaries contribute largely to the energy use. Focussing only on the powertrain is not sufficient. The importance of mitigating losses far down an energy conversion chain is emphasised. The Scania hybrid fuel cell bus showed the long-term potential of fuel cells, advanced auxiliaries and hybrid-electric powertrains, but technologies applied in that bus are not yet viable in terms of cost or robustness over the service life of a bus. Results from the EU-project CUTE show that hydrogen fuelled fuel cell buses are viable for real-life operation. Successful operation and public acceptance show that focus on robustness and cost in vehicle design were key success factors, despite the resulting poor fuel economy. Hybrid-electric powertrains are feasible in stop-and-go city operation. Fuel consumption can be reduced, comfort improved, noise lowered and the main power source downsized and operated less dynamically. The potential for design improvements due to flexible component packaging is implemented in the Scania hybrid concept bus. This bus and the framework for its hybrid management system are discussed in this thesis. The development of buses for a more sustainable urban transport should be made in small steps to secure technical and economical realism, which both are needed to guarantee commercialisation and volume of production. This is needed for alternative products to have a significant influence. Hybrid buses with internal combustion engines running on renewable fuel is tomorrow’s technology, which paves the way for plug-in hybrid, battery electric and fuel cell hybrid vehicles the day after tomorrow. / QC 20100722 acceptance analysis auxiliary system bus Clean Urban Transport for Europe concept CUTE demonstration driver drive cycle duty cycle energy flow evaluation fuel cell heavy duty vehicle hybrid management hybrid vehicle hydrogen passenger PEM safety Sankey diagram series hybrid sustainable test urban transport vehicle simulation acceptans analys hjälpaggregat buss Clean Urban Transport for Europe koncept CUTE demonstration körcykel förare energiflöde utvärdering bränslecell tunga fordon hybridsystemkontroll hybridfordon vätgas passagerare PEM säkerhet Sankey-diagram seriehybrid uthållig hållbar test stadstransport fordonssimulering Vehicle engineering Farkostteknik Chemical engineering Kemiteknik

1

Page generated in 0.0351 seconds