Energi är ett tvärvetenskapligt begrepp av stor vikt inom naturvetenskapen och för samhällets funktion. Lärare ställs emellertid inför flertalet utmaningar när det kommer till att undervisa energi, och elever har ofta särskilda svårigheter med att förstå energibegreppet och dess beståndsdelar. Syftet med denna rapport är att sammanfatta och förmedla till pedagoger i Sverige vilka utmaningar som hittills påvisats i internationell forskning inom undervisning och elevers förståelse av energi, samt vilka tillvägagångssätt som kan minska elevers förvirring kring energi och öka förståelsen för begreppet. De tre svenska läromedlena Heureka, Impuls och Ergo för Fysik 1 på gymnasiet har analyserats med utgångspunkt i påvisade utmaningar i form av problem och svårigheter, samt påvisade effektiva tillvägagångssätt, för att uppmärksamma om och i vilken utsträckning läromedlena bemöter och hanterar dessa. %Ett sekundärt syfte med arbetet är att översätta ett väl beprövat konceptuellt prov i energi och rörelsemängd från engelska till svenska för att möjliggöra effektiv användning av provet även i svensk skola. Resultaten tyder på att påvisade utmaningar inom undervisning och lärande av energi troligen stärks av innehållet i de läromedel som har analyserats. Läromedlena bidrar till redan existerande problem och elevers svårigheter bland annat genom ett ovarsamt språk, slarviga formuleringar och icke hållbara tillämpningar av metaforer i beskrivningar av energi. Även strategier som forskning funnit essentiella för en framgångsrik energiundervisning är mestadels förbisedda i läromedlena, medan föreslagna effektiva tillvägagångssätt, som till exempel användning av system och grafer i energianalyser, förekommer sällan eller aldrig. Utbudet av övningsuppgifter i läromedlena består till störst del av uppgifter som testar formler, kalkylförmåga och minneskapacitet, medan uppgifter av konceptuell karaktär ges betydligt mindre plats.

Syftet med denna uppsats är att visa hur några lärare i grundskolan tolkar sitt uppdrag att undervisa om energi. I bakgrunden beskrivs några faktorer som kan styra lärarnas tänkande om energiundervisningen och två olika synsätt, som lärare kan ha på hur energiundervisning bedrivs. De båda synsätten kallar jag naturvetenskapligt och samhällsvetenskapligt synsätt. Undersökningen består av en enkätdel och en intervjudel och dessa styrs av mina två forskningsfrågor: 1. Vilka syften har några lärare med sin energiundervisning? 2. Vilket innehåll i undervisningen väljer dessa lärare?Enkäten är riktad till alla lärare på tre utvalda skolor. Enkäten följs av att sju lärare på samma skolor intervjuas. Dessa är SO- eller NO-lärare, eftersom dessa verkar ha mest synpunkter enligt enkätresultaten. Avsikten med intervjuerna är att de ska ge en djupare bild av lärarnas tankar.Resultaten visar att många lärare, även NO-lärare har ett samhällsvetenskapligt synsätt, men en liten del av alla lärare har ett syfte som handlar om undervisning för en hållbar utveckling. Demokratiundervisningen med möjlighet till påverkan i skola och samhälle kommer i skymundan, men diskussion och problemlösning som arbetsform i klassrummet anses av många vara viktig. De flesta prioriterar en energiundervisning som handlar om hushållning, användande och miljöpåverkan av till exempel växthuseffekten. Av de rent naturvetenskapliga begreppen anser de flesta fotosyntesen vara den viktigaste. Andra menar, att det finns energi överallt och allt liv är beroende av energi och detta motiverar undervisningen. De sista är ofta NO-lärare. Många av lärarna i de tidigare årskurserna verkar inte lägga någon större vikt vid en undervisning, som handlar om energins flöde och energiomvandlingar. Dessa lärare kan behöva någon form av fortbildning eller organiserat samarbete mellan årskurser och ämnen, vilket inte är så vanligt på de undersökta skolorna. Ett samarbete skulle för alla lärare kanske kunna ge ett bättre utnyttjande av den tid, som finns för undervisning om energi, genom att lärarna på respektive skola kunde planera en meningsfull integrering mellan ämnen och en bra progression i undervisningen om energi för en hållbar utveckling i framtiden.