The AEC sector is perceived as an interdisciplinary, fragmented, and project-based industry with temporary project organizations. These characteristics establish requirements for efficient communication and collaboration. In the last decade, BIM emerged as a promising IT-tool that may provide enhancements within the AEC sector. BIM possesses the capability to provide various benefits and possibilities, such as improving communication and collaboration. Despite all these promises, the take-up and implementation of BIM have been relatively slow in the AEC sector when compared with the manufacturing sector. When it comes to implementation, public clients are proposed as change agents in the AEC sector, due to their ability to incorporate demands on the AEC industry actors’ work practices within the procurement stage. Nonetheless, the implementation of BIM is deemed a challenging task. This is mainly due to the limited understanding of the challenges and benefits that accompany the process of implementation as it is pursued. Previous research indicates a constant need to update the challenges and benefits related to BIM implementations. Furthermore, studies also highlighted the need for exploring more case studies. Hence, this paper identifies, compiles, and reflects upon the challenges and benefits within the public clients’ BIM implementation process. A systematic literature review is conducted where 8 case study articles have been selected out of 600 initially identified. A total of 113 challenges and benefits were extracted to subsequently be categorized and reflected upon, according to the PMBOK’s (Project Management Body of Knowledge) 10 knowledge areas. / Byggbranschen upplevs vara en väldigt tvärvetenskaplig, splittrad och projektbaserad industri med innefattande temporära projekt i form av organisationer. Dessa egenskaper ställer effektiva krav på kommunikation och samarbete. Under det senaste årtiondet har BIM framkommit som ett lovande IT-verktyg som kan bidra till många lösningar och möjligheter inom byggbranschen. Exempel på dessa förbättringar är kopplade till just kommunikation och samarbete. Trots dessa lovord har den faktiska implementeringen av BIM i byggbranschen varit relativt långsam. Offentliga beställare lyfts ofta fram som potentiella förnyare, detta på grund av deras förmåga att införa nya krav på arbetsmetoder kopplade till offentliga upphandlingar. Likafullt anses fortfarande implementeringen av BIM vara en utmanande uppgift. Detta är främst på grund av den begränsade kunskapen om de utmaningar samt fördelar som finns med i själva implementeringsprocessen. Dessutom indikerar tidigare forskning att utmaningar samt fördelar bör uppdateras löpande så att industrin kan ta del av dessa. Utöver det finns ett behov av ytterligare forskning kring fallstudier. Målet med detta examensarbetet är därför att identifiera, samla och reflektera på fördelar samt utmaningar som är kopplade till den offentliga beställares implementeringsprocess. En litteraturstudie genomfördes och ledde till 600 vetenskapliga artiklar som till slut blev till 8 valda fallstudier. Totalt kunde 113 fördelar och utmaningar utvinnas och därefter kategoriseras i enlighet med de 10 kunskapsområdena inom PMBOK och slutligen reflekteras över.

The need for carbon emission reduction is a pressing concern, particularly in the construction sector, which demands innovative and sustainable solutions. Public clients play a crucial role due to their ability to set demands and requirements that help to achieve national and regional carbon reduction goals. However, carbon management efforts face challenges and necessitate the identification of problem areas and solutions. This thesis examines a Swedish public client, the Administration for Extended Metro, through three projects executed by international construction contractors. Notably, the new metro has a long-term vision for carbon management and aims for a 25% reduction in emissions at all stages of the metro extension projects. The aim of the study is to identify the challenges and motivations influencing the achievement of carbon reduction targets in the construction stages of public infrastructure projects. The scope includes an exploration of the dynamics of cooperation between Swedish public clients and international contractors, examining the effectiveness of procurement requirements, collaboration and management practices in fostering knowledge sharing and learning. Due to the nature of the study, a qualitative approach was adopted. A literature review was conducted to understand the background of carbon reduction in the construction industry. The theory focused on prior research on learning and knowledge sharing, which facilitated the formulation of the created analytical framework for this thesis. Empirical data was gathered through document analysis and semi-structured interviews with the client and contractor representatives involved in the projects. Based on the results of the study, it is evident that the Administration is developing requirements, which still need further clarification and detail. Additionally, improvements are necessary to the process to attract and select suitable contractors. The study identifies specific challenges in knowledge exchange and learning at intra- and inter-organisational levels and highlights the role of individuals in carbon management efforts. In addition, more general challenges were outlined for actors to consider when it comes to carbon reduction efforts during a collaboration between public organisations and international contractors. The study outlines seven groups of challenges faced during the execution of the new metro projects: resource and expertise deficits, skill and knowledge gaps, the interrelation of carbon and the iron triangle, cultural differences and intra-organisational relationships, engagement and resistance, organisational alignment and communication complexities, and industrial restrictions. In conclusion, the client should clarify their intended role in the projects, deciding whether to adopt the role of an educator to guide contractors' knowledge development, thereby enhancing the effectiveness of carbon management efforts. The recommendations emphasise the need for improved work practices at the project level, and the implementation of internal knowledge and learning management systems at the organisational level. Suggestions are applicable to both public clients and contractors, including the Administration for Extended Metro and international contractors working on the new metro projects. / Behovet av att minska koldioxidutsläppen är stort, inte minst inom byggsektorn, där innovativa och hållbara lösningar efterfrågas. Offentliga beställare spelar en avgörande roll eftersom de kan ställa krav som bidrar till att uppnå nationella och regionala reduktionsmål. Arbetet med att minska koldioxidutsläppen medför dock utmaningar, vilket kräver att problemområden och lösningsåtgärder identifieras. I detta examensarbete studeras en svensk offentlig beställare, Förvaltningen för utbyggd tunnelbana i Stockholm, genom tre projekt som utförs av internationella entreprenörer. Beställarorganisationen har en långsiktig vision för sitt klimatarbete och strävar efter att minska koldioxidutsläppen med 25 % i samtliga skeden av de nya tunnelbaneprojekten. Syftet med denna studie är att identifiera de utmaningar och drivkrafter som påverkar i vilken mån offentliga infrastrukturprojekt kan uppnå sina mål för minskade koldioxidutsläpp i byggskedet. Studien omfattar en granskning av dynamiken i samarbetet mellan den svenska beställaren och internationella entreprenörer, med fokus på effektiviteten i upphandlingskrav, samarbete och ledningspraxis för att uppnå kunskapsdelning och lärande. På grund av studiens karaktär har en kvalitativ ansats valts. En litteraturgenomgång genomfördes för att ge en bakgrund till drivkrafter och metoder för att uppnå koldioxidreduktion i byggbranschen, medan teorin fokuserade på tidigare forskning om lärande och kunskapsdelning. Detta ledde fram till ett analytiskt ramverk som har använts i examensarbetet. Empiriska data samlades in genom dokumentanalys och semistrukturerade intervjuer med representanter för beställare och entreprenörer som var involverade i projekten. Granskningen av resultaten tyder på att beställarorganisationen utvecklar krav, men att det finns ett behov av ytterligare förtydligande och detaljering av dessa. Dessutom krävs förbättringar i processen för att attrahera och upphandla lämpliga entreprenörer. Studien identifierade utmaningar gällande kunskapsutbyte och lärande på både intra- och interorganisatorisk nivå. Dessutom lyftes individernas roll i arbetet med att minska koldioxidutsläppen fram, samt generella utmaningar för aktörer att ta hänsyn till när vid samarbete mellan offentliga organisationer och internationella entreprenörer. Rapporten avslutas med att identifiera sju grupper av utmaningar som ställdes under genomförandet av de nya tunnelbaneprojekten: resurs- och kompetensbrister, kompetens- och kunskapsluckor, sambandet mellan koldioxid och järntriangeln (tid, kostnad, kvalitet), kulturella skillnader och relationer inom organisationen, engagemang och motstånd, organisatorisk anpassning och kommunikationskomplexitet samt industriella restriktioner. En viktig slutsats är att beställaren bör klargöra sin roll i projekten och ta ställning till om de vill ta på sig uppgiften att utbilda och vägleda leverantörerna i deras kunskapsutveckling, för att på så sätt öka effektiviteten i klimatarbetet. Rekommendationer ges för att förbättra både arbetsmetoderna på projektnivå och den interna organisationens kunskap och lärande, vilket gynnar både offentliga kunder, inklusive Förvaltningen för utbyggd tunnelbana, och entreprenörer.