The AEC sector is perceived as an interdisciplinary, fragmented, and project-based industry with temporary project organizations. These characteristics establish requirements for efficient communication and collaboration. In the last decade, BIM emerged as a promising IT-tool that may provide enhancements within the AEC sector. BIM possesses the capability to provide various benefits and possibilities, such as improving communication and collaboration. Despite all these promises, the take-up and implementation of BIM have been relatively slow in the AEC sector when compared with the manufacturing sector. When it comes to implementation, public clients are proposed as change agents in the AEC sector, due to their ability to incorporate demands on the AEC industry actors’ work practices within the procurement stage. Nonetheless, the implementation of BIM is deemed a challenging task. This is mainly due to the limited understanding of the challenges and benefits that accompany the process of implementation as it is pursued. Previous research indicates a constant need to update the challenges and benefits related to BIM implementations. Furthermore, studies also highlighted the need for exploring more case studies. Hence, this paper identifies, compiles, and reflects upon the challenges and benefits within the public clients’ BIM implementation process. A systematic literature review is conducted where 8 case study articles have been selected out of 600 initially identified. A total of 113 challenges and benefits were extracted to subsequently be categorized and reflected upon, according to the PMBOK’s (Project Management Body of Knowledge) 10 knowledge areas. / Byggbranschen upplevs vara en väldigt tvärvetenskaplig, splittrad och projektbaserad industri med innefattande temporära projekt i form av organisationer. Dessa egenskaper ställer effektiva krav på kommunikation och samarbete. Under det senaste årtiondet har BIM framkommit som ett lovande IT-verktyg som kan bidra till många lösningar och möjligheter inom byggbranschen. Exempel på dessa förbättringar är kopplade till just kommunikation och samarbete. Trots dessa lovord har den faktiska implementeringen av BIM i byggbranschen varit relativt långsam. Offentliga beställare lyfts ofta fram som potentiella förnyare, detta på grund av deras förmåga att införa nya krav på arbetsmetoder kopplade till offentliga upphandlingar. Likafullt anses fortfarande implementeringen av BIM vara en utmanande uppgift. Detta är främst på grund av den begränsade kunskapen om de utmaningar samt fördelar som finns med i själva implementeringsprocessen. Dessutom indikerar tidigare forskning att utmaningar samt fördelar bör uppdateras löpande så att industrin kan ta del av dessa. Utöver det finns ett behov av ytterligare forskning kring fallstudier. Målet med detta examensarbetet är därför att identifiera, samla och reflektera på fördelar samt utmaningar som är kopplade till den offentliga beställares implementeringsprocess. En litteraturstudie genomfördes och ledde till 600 vetenskapliga artiklar som till slut blev till 8 valda fallstudier. Totalt kunde 113 fördelar och utmaningar utvinnas och därefter kategoriseras i enlighet med de 10 kunskapsområdena inom PMBOK och slutligen reflekteras över.

The aim of this research is to investigate the implementation of construction logistics setups by public construction clients, by looking at the perspectives of the client, logistics providers, contractors, construction logistics center operator, and material supplier. The implementation intents for different logistics solutions and associated requirements are identified and the effects are traced through the project network of different actors. Furthermore, the specificities associated with the client acting in a public setting are considered. The research answers calls for more studies on public clients’ role in construction logistics and how their demands affect other project actors. It contributes to an increased knowledge in the field, hopefully leading to improved construction logistics and consequently a more sustainable construction sector.  The research focuses on the construction of a new hospital building in Stockholm, using the project as a case study. It is based on semi-structured interviews supplemented by document studies of project-specific documents. The findings are analyzed with the industrial network approach and the associated ARA (Actors-Resources-Activities) model, exemplifying network effects through specific client requirements into the layers of actors, resources, and activities.  It is concluded that the realized effects of the construction logistics setup are more extensive than intended. The client designed a construction logistics setup with the main intent to minimize disturbances to the surroundings, especially the hospital, and achieve efficient logistics operations. While the main intent of minimizing disturbances was realized, it led to unintended effects such as unclear division of responsibility and friction between the client and other project actors. One suggestion presented is to contractually place third-party logistics providers within the client organization or to give them executive responsibility for logistics. Public clients must develop the full logistics setup before procurement of contractors, balancing flexibility with maintaining control. Due to the limited possibility of early contractor involvement, because of the Public Procurement Act, the public client must clearly state demands and expectations in the early project stages. In addition to their implementation intents, they must also consider what effects different demands will have on project actors. The study contributes to existing theory in several ways. Firstly, it strengthens the view that clients as initiators of a CLS is primarily concerned with minimizing disturbances to the immediate surrounding and to hospital operations. Secondly, it verifies previously identified drivers and barriers of third-party logistics and construction logistics centers. Thirdly, it adds understanding to the role of the public client and how their actions are influenced by the Public Procurement Act, as well as how this impacts how the client controls the operations of other project actors. / Denna studie undersöker implementeringen av bygglogistiklösningar hos offentliga byggherrar ur flera aktörers perspektiv: byggherre, logistikleverantör, entreprenörer, terminaloperatör och materialleverantör. Syftet med implementeringen av olika logistiklösningar och tillhörande kravställningar identifieras och effekterna av dessa spåras genom projektnätverket av flera aktörer. Vidare beaktas de specifika förutsättningar som råder för offentliga byggherrar som beställare. Studien ämnar möta efterfrågan på fler undersökningar som beaktar offentliga byggherrars roll inom bygglogistik och hur deras kravställningar påverkar övriga projektaktörer. Den bidrar med ökad kunskap inom ämnet vilket förhoppningsvis leder till förbättrad bygglogistik och därmed en mer hållbar byggsektor.  Studien baseras på en fallstudie av byggnationen av en ny sjukhusbyggnad i Stockholm. Resultaten grundar sig i semistrukturerade intervjuer och kompletterande dokumentstudier av projektspecifika dokument. Dessa har analyserats genom industriell nätverksteori och mer specifikt genom ARA (Aktörer-Resurser-Aktiviteter) modellen, där exempel på byggherrens krav och följande nätverkseffekter kategoriseras i de tre lagren aktörer, resurser och aktiviteter.  Studiens resultat är att de realiserade effekterna av bygglogistiklösningen är mer omfattande än de avsedda. Byggherren utformade en bygglogistiklösning med huvudsyftet att minimera störningar i omgivningen, särskilt för sjukhusets verksamhet, och uppnå en effektiv logistikverksamhet. Huvudsyftet att minimera störningar uppnåddes, men det ledde till oavsiktliga effekter som otydlig ansvarsfördelning och friktion mellan byggherren och andra projektaktörer. Ett förslag som presenteras är att kontraktsmässigt placera tredjepartslogistikleverantörer inom byggherrens organisation, alternativt att ge dem fullt ansvar för logistiken. Offentliga byggherrar måste utveckla hela logistiklösningen innan entreprenörerna upphandlas och därmed balansera flexibilitet och att behålla kontrollen. På grund av denbegränsade möjligheten till tidigentreprenörsmedverkan, på grund av lagen om offentlig upphandling, måste den offentliga byggherren tydligt ange krav och förväntningar i upphandlingsskedet. Utöver byggherrens syften med implementeringen av särskilda logistiklösningar ska de också ta hänsyn till vilka effekter olika krav kommer att få för projektaktörerna.  Resultaten bidrar även till existerande teori på flera sätt. De stärker synen att offentliga byggherrar, som initiativtagare till bygglogistiklösningar, främst beaktar minskade störningar tillnärområdet och sjukhusets verksamhet. Vidare verifieras tidigare identifierade drivkrafter och hinder för tredjepartslogistik och bygglogistikcenter. Slutligen bidrar resultaten till ökad förståelse för hur offentliga byggherrar agerar och hur deras handlingar påverkas av LOU, samt hur detta påverkar på vilket sätt byggherren kontrollerar andra projektaktörers verksamhet.